Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

År 1993 startade en nationell inventering av nyckelbiotoper i Sverige med syftet att identifiera de biologiskt värdefulla miljöerna i skogslandskapet. I dagsläget omfattas nyckelbio-toper av en samrådsplikt i enlighet med Miljöbalken. För FSC-certifierade skogsägare är det dessutom inte tillåtet att avverka nyckelbiotoper.

År 2017 blossade en mediedebatt angående nyckelbiotoper upp, till följd av att Skogsstyrelsen beslutade att pausa inventeringen av nyckelbiotoper i nordvästra Sverige. För att få en bättre förståelse för hur debatten utvecklats över tid ansågs det lämpligt att genomföra en medieanalys.

En frameanalys av svensk dagspress genomfördes därför. Denna analys innebar att aktörer och deras inramningar av nyckelbiotoper identifierades och kategoriserades. Studien inkluderade fyra dagstidningar med långa tidsserier. Från dessa inkluderades de artiklar som inramade nyckelbiotoper, vilket totalt resulterade i 293 st. artiklar.

Resultatet visade att de vanligaste aktörerna som inramade nyckelbiotoper över tid var journalister, stat eller myndigheter samt miljöorganisationer, men även enskilda markägare eller deras företrädare samt organisationer som äger skog var relativt vanliga. I inramning-arna var de vanligaste offren biologisk mångfald samt nyckelbiotoper, orsakerna var skogsbruk samt stat eller myndigheter och lösningarna var naturvård samt stat eller myndigheter.

Frekvensen av artiklar som inramat nyckelbiotoper har varierat över tid, och det fanns två större toppar i debatten. Den första toppen, år 1998/99, var bland annat kopplad till att Miljöbalken skapades och FSC bildades, medan den andra, år 2017/18, var en direkt följd av Skogsstyrelsens beslut om inventeringspaus. Denna topp innebar också att innehållet i debatten ändrades, till exempel vad gäller synen på nyckelbiotoper.

Denna studie har skapat en bättre förståelse för hur nyckelbiotopsdebatten utvecklats över tid, men för att förstå varför den utvecklats som den gjort, är ytterligare studier nödvändiga.

In 1993, a national inventory of woodland key habitats in Sweden started with the aim of identifying the biologically valuable areas in the forest landscape. At present, woodland key habitats are subject to a consultation obligation in accordance with the Environmental Code. Additionally, for FSC-certified forest owners, it is not permitted to harvest woodland key habitats.

In 2017, a media debate on woodland key habitats sparked up, as a result of the decision of the Swedish Forest Agency to pause the inventory of woodland key habitats in north western Sweden. In order to gain a better understanding of how the debate developed over time, it was considered appropriate to carry out a media analysis.

A frame analysis of Swedish daily press was therefore conducted. This analysis meant that actors and their frames of woodland key habitats were identified and categorized. The study included four daily newspapers with long time series. From these, the articles that framed woodland key habitats were included which resulted in 293 articles.

The result showed that the most common actors that frames woodland key habitats over time were journalists, state or authorities, environmental organizations, but also individual landowners or their representatives as well as organizations that own forests were relatively common. In the frames, the most common victims were biodiversity as well as woodland key habitats, the causers were forestry and state or authorities, and the helpers or solutions were nature conservation and state or authorities.

The frequency of articles that framed woodland key habitats varied over time, and there were two major peaks in the debate. The first peak, in 1998/99, was among other events connected to the creation of the Environmental Code and the formation of FSC, while the second, in 2017/18, was a direct consequence of the Forest Agency's decision on an inven-tory pause. The second peak also lead to a change in the debate for example regarding the view on woodland key habitats.

This study has contributed to a better understanding of how the debate about woodland key habitats has developed over time, but to understand why it developed as it did, further studies are necessary.