Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Första gången jag besökte Årstaparken var i samband med en inventering under min praktik våren 2017, mitt första intryck var att parken var stor med mycket grönska och svår att orientera sig i.

Årstaparken är byggd som en del av miljonprogrammet. Typiska kännetecken för miljonprogramsparker är att de är större oprogrammerade grönområden med stora gräsmattor och få inplanerade aktiviteter. Idag är ett stort antal av strukturerna från miljonprogrammet över 50 år gamla och många av parkerna är just nu under planeringsstadiet att rustas upp. Ett av de miljonprogramsområden som är under projektering är Östra Sala backe i Uppsala. Årstaparken är en stadsdelspark som ligger i framtida Östra Sala backe.

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur en miljonprogramspark kan utvecklas utifrån medborgares önskemål utan att parkens befintliga karaktär försvagas. Arbetet kommer att undersöka frågan;

- Hur kan ett övergripande gestaltningsförslag för Årstaparken utformas med fokus på orienterbarhet och önskemål från medborgare.

Arbetet har haft gestaltning som metod och utgått ifrån Bryan Lawsons (2005) modell i tre steg som består av analys, syntes och utvärdering. Min metod har utifrån detta delats in i underkategorierna platsanalys, analys av en medborgardialog för Östra Sala backe samt generering av inspiration. Metoden har lett fram till en bärande idé och program för platsen. Resultatet från medborgardialogen ligger till grund för de föreslagna aktiviteterna i gestaltningsförslaget. Platsanalysen ligger till grund för programmet för stråkhierarkierna i parken. Programmet utgörs av en programplan med tillhörande programpunkter som betonar vikten av att bevara Årstaparken som ett stort grönområde och miljonprogramspark.

Programmet strävar efter att öka orienterbarheten i parken samt tillföra aktivitet och liv. Målet är att tillgängliggöra parken för människor i olika åldrar och göra parken till en naturlig mötesplats.

Programmet utvecklades via skissande av den bärande idén som fick namnet stråk. Den bärande idén representerar tanken om att med hjälp av stråkhierarkier dela upp den förvirrande strukturen i Årstaparken för att göra den lättare att läsa av och använda. Programmet utgörs av gestaltningsprinciper för fyra typer av stråk med betoning på hur de skiljer sig åt. Stråken i gestaltningen har fått namnen Cirkelstråket, Knytstråken, Parkstråken och Motionsslingorna. Förutom stråkhierarkierna redovisas även en inzomning på parkens södra del med entréer där gestaltningsgrepp från programmet förtydligas.

Under gestaltningsprocessen av Årstaparken, har jag testat mig fram genom skissande och resonerande. Jag har kommit fram till att Årstaparken i synnerhet, och miljonprogramsparkerna i allmänhet är en del av vårt kulturarv. De är viktiga att bevara och bör rustas upp för dagens och framtidens användare med varsam hand.

The first time I visited Årstaparken was in conjunction with an inventory of the nearby Årsta torg during my internship at Tengbom architects in the spring of 2017. When doing inventory I also took the chance to visit Årstaparken. My first impression was a large park with plenty of greenery that was hard to read, with paths that had a confusing and unclear structure.

Årstaparken is built as a part of miljonprogrammet. Typical features for parks from this era is that they are vast, unprogrammed green areas with large lawns and few planned activities. Today many structures from miljonprogrammet are over 50 years old, and many of the parks are currently in the planning stage to be refurbished. One of the areas from miljonprogrammet currently being planned is Östra Sala backe in Uppsala where Årstaparken is a district park.

The purpose of this thesis is to investigate how a park from miljonprogrammet can be developed based on citizens wishes without the existing character of the park being weakened. The thesis will investigate the issue;

- How can a proposal for Årstaparken be designed with legibility as its focus, and at the same time take in to consideration the request of a civic dialogue.

The method of this thesis has been design, based on Bryan Lawson's (2005) model in three stages consisting of analysis, synthesis and evaluation. Furthermore my method has been divided into the sub-categories; site analysis, analysis of a civic dialogue for Östra Sala backe and generation of inspiration. The method led to a concept and program for the site. The civil dialogue functions as inspiration for the suggested activities in the design and the site analysis is the basis for the concept of Paths. The program consists of a plan and bullet points, which emphasizes the importance of preserving Årstaparken as a large green area and a park from miljonprogrammet.

The program aims to increase the legibility of the park as well as adding activity. The goal is to make the park accessible to people of different ages and make the park a natural meeting place. The program was developed through sketching based on the concept Paths. The concept represents an idea of using the hierarchy of different paths to organize the confusing structure of Årstaparken to make it easier to read and use.

The program consists of design principles for four types of paths with emphasis on their differences. The four paths were named; The circular path, Connecting streets, The park-walk and the fitness and exercise tracks. In addition to the Path hierarchies, there is also an example of how the program is applied In more detail in the southern part of the park.

During the design process of Årstaparken, I have moved forward through sketching and reasoning. I have come to the conclusion that Årstaparken in particular, and parks of miljonprogrammet in general are a part of our cultural heritage. They are important to preserve and should be refurbished for today's and future users with care.