Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

The human body consists of about 10 times as many bacteria as our own body cells. Only the gastrointestinal tract can hold up to 400 different bacterial species, where the majority of the bacteria are concentrated to the large intestines. We are born sterile without any microbiota, but thereafter colonizing and development of the microbiota occur over time. Probiotics are good bacteria that are supplied via food or as dietary supplements. The most common of probiotic bacteria belongs to the genera Lactoba-cillus or Bifidobacterium. They are classified as safe bacteria which makes them very popular to use in probiotic products. Both genera are Gram positive, rod-shaped and can ferment carbohydrates to short-chain fatty acids that lower the pH and make it unfavorable for other bacteria. Some guidelines for probiotics are that it must contain live bacteria and be resistant to gastric acid and bile salts.

In this literature study focus has been on how probiotics affect the gastrointestinal tract which in turn can affect the health. To narrow down the work four different probiotic strains that are common on the Swedish market have been selected for fur-ther studies: Lactobacillus reuteri Protectis DSM 17938, Lactobacillus rhamnosus GG (LGG), Lactobacillus plantarum 299v and Bifidobacterium animalis BB-12.

The general mechanism of action for probiotic bacteria is that they temporarily can persist in the intestine and be able to produce antimicrobial substances that can inhibit pathogenic bacteria. Probiotic bacteria should also be able to compete with other bac-teria about nutrition and bind to epithelial cells to strengthen the immune system.

Studies have shown that Lactobacillus rhamnosus GG reduces the risk of suffering from antibiotic-associated diarrhea both in children and adults and that Lactobacillus reuteri DSM 17938 reduces the time of crying with 30-70 minutes per day in infants with colic.

Analyzing the effect of probiotics is a challenge as the effect can vary widely from individual to individual. Also, most studies vary greatly in performance, duration and dose given to patients. There are also more studies on mono strained probiotics than on multi strained. Due to the fact that multi strained probiotics makes it more difficult to evaluate which strain has had the best effect the studies are harder to compare.

Since probiotics are classified as safe and harmless bacteria it can always be a good start to treat gut dysbiosis with probiotics.

En människokropp består av ungefär 10 gånger så många bakterier som egna kropps-celler. Bara mag- och tarmkanalen rymmer upp till 400 olika bakteriearter, där bak-terierna är mest koncentrerade i tjocktarmen. Vi föds sterila utan någon mikrobiota varefter vi snabbt koloniseras och mikrobiotan utvecklas med tiden. Probiotika är goda bakterier som tillförs via livsmedel eller som kosttillskott. De vanligaste släktena av probiotiska bakterier är Lactobacillus och Bifidobacterium. De är klassade som säkra bakterier vilket gör att de är väldigt populära att använda i probiotiska produkter. Båda släktena är Gram-positiva, stavformade och kan fermentera kolhyd-rater till kortkedjiga fettsyror som sänker pH och gör det ogynnsamt för andra bakterier. Några riktlinjer för probiotiska produkter är att de måste innehålla levande bak-terier som är resistenta mot magsaft och gallsalt.

I denna litteraturstudie har fokus legat på hur probiotika påverkar mag- och tarmkanalen som i sin tur kan påverka hälsan. För att smalna av arbetet har fyra olika pro-biotiska stammar, som är vanligt återkommande på den svenska marknaden, valts ut för att studeras mer ingående: Lactobacillus reuteri Protectis DSM 17938, Lactobacillus rhamnosus GG (LGG), Lactobacillus plantarum 299v och Bifidobacterium animalis BB-12.

Den generella verkningsmekanismen för probiotiska bakterier är att de under en tid stannar i tarmen och då producerra antimikrobiella substanser som kan inhibera pa-togena bakterier. Probiotiska bakterier ska även kunna konkurrera med andra bakterier om näring och om att binda till epitelceller för att stärka immunförsvaret.

Studier har visat att Lactobacillus rhamnosus GG minskar risken för att drabbas av antibiotikaassocierad diarré både hos barn och vuxna, och att Lactobacillus reuteri DSM 17938 sänker gråttiden hos spädbarn med kolik med 30-70 minuter per dag.

Att analysera effekten av probiotika är en utmaning då effekten kan skifta mycket från individ till individ, samtidigt som de flesta studier varierar i utförande, varaktig-het och dos som patienterna får. Det finns också fler studier på probiotika med en stam än på produkter med flera. På grund av att en produkt med flera stammar gör det svårare för att utvärdera vilken av stammarna som har gett bäst effekt blir studi-erna svårare att jämföra.

Eftersom probiotika klassificeras som säkra och ofarliga bakterier kan det alltid vara en bra början att behandla tarmdysbios med probiotika.