Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Att driva en förening på landsbygden betyder ofta ett annorlunda ansvar och åtagande än att driva en i staden. För att det ska hända något i lokalsamhället måste landsbygdsborna ofta ta tag i det själva, det kan vara allt ifrån att behålla skolan, bygga cykelväg eller att hitta kollektiva gemensamma platser att mötas på. I denna kandidatuppsats i ämnet landsbygdsutveckling undersöker jag kommunikationen mellan byalag och kommun, just för att ta reda på hur det går till när byalag tar utvecklingen i egna händer och behöver kommunicera med kommunen för genomförande och nå målet. Detta har gjorts med en kvalitativ intervjustudie i Jönköpings kommun, för att ta reda på hur byalagen där upplever kommunikationen. Studien utgår ifrån byalagens perspektiv och som teoretisk utgångspunkt används begreppen tillit och nätverk.

Undersökningen visar på hur och varför kommunikationen går till som den gör vilket beror på flera olika anledningar, som läget, erfarenheter, kunskap och relationen. Uppsatsen beskriver byalagets roll i samhället och den rollen påverkar delvis vilken kommunikation med kommunen byalagen vill och önskar ha. En annan aspekt som påverkar är vilka kanaler för kommunikation som byalagen har möjlighet att kommunicera genom. En del kanaler föredras av vissa men ratas av andra. Det beror delvis på kunskap om hur kanalerna fungerar och hur de är anpassade för platsen. Relationen byalagen och kommunen har sinsemellan inverkar på hur bra kommunikationen fungerar. Historier om tidigare relationer lyfts bland annat upp, då det har en bidragande orsak till hur förtroendet till kommunen är idag och på så sätt påverkar kommunikationen. Byalagen spelar en viktig roll på Sveriges landsbygd och tar ett stort ansvar för den lokala platsen tack vare ideellt engagerade människor, hur kommunikation men kommunen fungerar är något som påverkar byalagen i dess verksamheter.