Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Hästen är en gräsätare anpassad för att livnära sig på fiberrikt grovfoder. Färskt gräs eller konserverat vallfoder är därmed den viktigaste delen i hästens foderstat. Hö är det vanligaste vallfodret bland svenska hästhållare, men allt fler väljer att utfodra med inplastat vallfoder. Konserveringsmetoderna för de olika vallfodertyperna skiljer sig åt. Höberedning är den mest traditionella metoden där vallgrödan torkas. Vid ensilering förtorkas grödan och förpackas sedan anaerobt. Konservering av hösilage liknar ensilering men förtorkningen sker i en högre utsträckning innan grödan förpackas syrefritt. Dessa olika metoder leder till att det konserverade vallfodret kommer att skilja sig åt i kemisk och mikrobiell sammansättning, vilket gör det intressant att veta om och i sådana fall hur hästens digestion och konsumtion påverkas av dessa skillnader. Studier har visat att hästens digestion, dess frivilliga foderintag eller fodrets smältbarhet inte påverkas i någon större utsträckning av vilken metod vallfodret har konserverats med. Det finns väldigt få studier på hur hästens preferens kan påverkas av vilken konserveringsmetod som används. Både vattenintag och vätskeförlust kan påverkas av vilken typ av vallfoder som hästen utfodras med. Hur mycket hästen dricker påverkas bland annat av vatteninnehållet i vallfodret. Det totala vattenintaget, men även vätskeförlusten, har visats vara högst vid utfodring av ensilage. Med avseende på hästens digestion, frivilligt foderintag samt fodrets smältbarhet kan mindre vikt läggas på vilken konserveringsmetod som har använts vid val av vallfoder till häst.

The horse is a grass eater adapted to survive on roughage with high-fiber content. Fresh grass or conserved forage is therefore the most important part of the diet. Hay is the most commonly used forage among Swedish horse keepers, but the use of wrapped forage increases. The conservation methods for different forage types differ. Hay-making is a traditional method where the forage crop is dried to a large extent to low moisture content. Ensiling includes pre-wilting the crops before storing it in anaerobic conditions. The conservation method for haylage is similar to ensiling, but the crop is wilted to a greater extent before storing it anaerobically. These different methods lead to differences in chemical and microbial composition of the forage, which makes it interesting to know if and how these changes influence digestion, consumption and digestibility of the different forage types in horses. Studies have shown that equine digestion, voluntary intake and forage digestibility is not affected to any large extent by the conservation method used for the forage. There are very few studies on how the horse preference for different forage types can be influences by the conservation method. Both water intake and fluid loss are influenced by the type of forage used. Water intake by drinking is affected e.g. by the water content of the feed. The total water intake and fluid loss has been found to be higher when feeding silage. With regard to digestion, voluntary intake and feed digestibility, the conservation method used is not of primary importance when selecting forages for horses.