Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

I inte bara Sverige utan i de flesta västerländska länderna används djur inom många olika delar av humansjukvården. Ett område där många positiva effekter setts från användningen av djur både ute i verksamheterna och inom vetenskapen är inom äldrevården. Många positiva psykosociala effekter hos de äldre har setts i både studier som går tillbaka flera decennier och nyare studier. Exempel på effekter hos de äldre efter djurinteraktion är ökad socialitet, minskade ensamhetskänslor, minskade känslor av depression och ökat välmående. Många nyare studier använder sig även av mer objektiva mätmetoder för att undersöka vuxna personers, och ofta hundens, fysiologiska reaktion på interaktionen. Fysiska faktorer som hormoner i blodet, blodtryck och hjärtfrekvens visar på en positiv och avstressande upplevelse för både människan och hunden. Djuret har även visats minska människans reaktion på stress. De flesta studier fokuserar på användningen av hund men på äldreboenden skulle inneboende katt kunna vara fördelaktigt både i en praktisk- och effektivitetssynvinkel. I detta examensarbete skickades en enkät ut via e-post till äldreboenden och enheter i Västra Götalands och Uppsala län om användning och uppfattning av djur inom äldrevården. En stor del av enkäten riktade in sig specifikt på äldreboenden som hade eller hade haft katt på sitt boende. Svarsfrekvensen för enkäten var 62 %, vilket motsvarade 268 svarande äldreboenden och enheter. Överraskande många av de svarande äldreboendena och enheterna använde sig av djur på något sätt. Hela 30 % av de som svarade hade inneboende djur och 10 % hade djur som kom in under dagen. 34 % av äldreboendena hade djur som besökte boendet lite då och då. Detta kan till exempel vara en vårdhund som kommer in några gånger i veckan eller månaden. Hela 62 % av de besvarande tillät anhöriga att ta med sig djur vid besök och det var även en del äldreboenden som tar ut sina boende på gårdsbesök. Endast ett äldreboende angav att de inte vill ha djur och 11 stycken hade inte funderat över den möjligheten. Det vanligaste djuret som användes på äldreboendena var hund följt av katt. Även sommarhöns var relativt populärt. En överväldigande majoritet, 93 %, var antingen positiva eller starkt positiva till användningen av djur inom äldrevården. De strax över åttio boendena som hade eller hade haft katt hade sett många olika positiva effekter, både individuell påverkan på de äldre och mer generella förbättringar för boendet i stort. Det var få negativa effekter som setts. Den största faktorn till att djur inte användes på boenden, vilket också var den största negativa effekten som setts, var allergi eller allergirisk. Oftast fick katten gå fritt på avdelningen/boendet dygnet runt men vissa var begränsade till en boendes rum antingen bara under natten eller hela tiden. Användningen av djur uppfattas positivt på äldreboenden och de med inneboende katt har sett många fördelar med detta. Boendena skulle gynnas av tydliga rutiner runt djuret inte bara för människornas skull utan också för att säkerställa djurets välfärd och minimera riskerna för både djur och människor. Fler vetenskapliga studier skulle behövas både för att kunna effektivisera och för kommunerna att stödja sig på vid beslut om djuranvändning. Framförallt jämförelser mellan olika djurarter och användningsform skulle behövas. Mer specifika studier på äldre och fysiska faktorer skulle vara gynnsamt. Studier på djurets välfärd vid användning på äldreboenden finns det även behov av. Med eftertanke och engagemang har djur i verksamheten dock en stor potential för att främja både miljön på boendet och de äldres hälsa.

Not only Sweden, but in most Western countries, animals are used in many different areas of human health. An area where many positive effects have been seen from the use of animals both in practice and in science are in elderly care. Many positive psychosocial effects in the elderly have been found in both studies from several decades back and recent studies. Examples of effects in the elderly after animal interaction are increased sociality, decreased loneliness, decreased feelings of depression and increased well-being. Many newer studies also use more objective measurements to investigate adults, and often the dogs, physiological response to the interaction. Physical factors such as hormones in blood, blood pressure and heart rate show a positive and relaxing experience for both the human and the dog. The animal has also been shown to reduce human response to stress. Most studies focus on the use of dogs, but in nursing homes a resident cat could be beneficial both from a practical and efficiency perspective. In this thesis, a questionnaire was sent by e-mail to the nursing homes and units in Västra Götalands and Uppsala County regarding the use and perception of animals within the elderly care. A large part of the questionnaire specifically addressed the retirement homes that had or have had cats. The response rate for the survey was 62%, corresponding to 268 corresponding retirement homes and units. Surprisingly many of the responding homes and units used animals in some way. Around 30% of respondents had resident animals and 10% had animals that came in during the day. 34% of the homes and units had animals who visited occasionally. This could be, for example, a care dog coming in a few times a week or month. Around 62% of the respondents allowed relatives to bring animals on visits and there were also several accommodations that took out their residents on farm visits. Only one nursing home indicated that they did not want animals and 11 had not thought about that possibility. The most common animal used on the homes for elderly was dogs followed by cats. Using hens during the summer were also relatively popular. An overwhelming majority, 93%, was either positive or strongly positive to the use of animals in elderly care. The just over eighty nursing homes who had or have had cats had seen many different positive effects, both individual impact on residents and general improvements for the accommodation as a whole. There were few negative effects seen. The main factor homes had for not using animals, which was also the biggest negative effect seen, was allergy or risk of allergic reaction. In most nursing homes, the cat or cats could walk freely around the home or in one unit but some were restricted to a single resident's room during the night or always. The use of animals is perceived positively in nursing homes, and those with resident cat have seen many advantages from this. The homes would benefit from clear routines around the animal not only for the sake of humans but also to ensure the welfare of the animal and minimize the risks for both animals and humans. More scientific studies are needed, both for more efficiency and for a base that municipalities can rely on for decisions about use of animals. Particularly comparing use of different species and mode of use is needed. More specific studies on elderly and physical factors would also be beneficial. Studies on animal welfare when used in retirement homes are also needed. With thought and dedication, however, animals in nursing homes have a great potential to promote both the environment of the accommodation and health of the elderly.