Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Just nu pågår en global uppvärmning. Forskning visar att det sker globala förändringar i klimatet till följd av de ökade koldioxidutsläpp som människan varit orsak till under 1900-talet. Globalt märks temperaturförändringarna tydligt genom stigande havsnivåer och minskningar av glaciär- och inlandsisar (Naturvårdsverket, 2016a). För Sveriges del innebär det generellt ett varmare och blötare klimat. Klimatförändringarna märks också av i form av intensivare väderlek, då såväl värmeböljor som intensiva skyfall blir allt vanligare. Det förändrade klimatet leder inte bara till fler värmeböljor och översvämningar utan även fler bieffekter såsom ras, skred, erosion och torka (Länsstyrelsen i Stockholm, 2014, s. 7).

Det är dock inte bara den globala uppvärmningen som pågår, såväl urbaniseringen som befolkningstillväxten är i full gång. Till följd av inflyttningen till städerna har bebyggelse och infrastruktur konkurrerat ut natur och grönytor, som tidigare fungerat som naturliga infiltrerande vattenmagasin. Vidare har även många våtmarker och översvämningsområden torrlagts för att lämna utrymme för stadens utbredning (Stahre 2004, ss. 9-10). Naturen är dock helt nödvändig för både människor och städerna de bor i. Detta eftersom naturen bidrar med såväl översvämningsskydd som skydd mot värmeböljor. Dessutom genererar grönstruktur föda, syre och vatten som är fritt från föroreningar samt en god bebyggd miljö (Stockholm Stad, 2014, s. 8). Grönstruktur har visat sig ge många fördelar, bland annat att öka städernas robusthet mot klimatförändringarna. Kommunernas fysiska planering är en betydelsefull arena för att implementera både grönstruktur och klimatanpassningsåtgärder (Länsstyrelsen i Stockholm, 2014, s. 7). Av den anledningen undersöker detta examensarbetet hur en svensk kommun i sin fysiska planering kan integrera grönstruktur i sitt klimatanpassningsarbete. Avsikten i ett större perspektiv är att visa hur kommuner kan optimera sin gröna klimatanpassning och därigenom bidra till robusta och klimatanpassade städer.

Examensarbetet består huvudsakligen av två delar. Den första delen utgörs av uppsatsens delstudier som består av en litteraturöversikt, en studie av inspirerande referensprojekt samt en intervjustudie där praktiska framgångsfaktorer från verksamma fysiska planerare påpekades. Aspekterna om grön klimatanpassning som erhölls av uppsatsens delstudier utgjorde ett nödvändigt underlag till uppsatsen andra del; fallstudie på Mariestads klimatanpassningsplan. Fortsättningsvis analyserades liksom bearbetades underlaget med aspekter till programpunkter, som i sin tur fick sätta prägel på uppsatsens huvudsakliga resultat – ett förslag på utveckling av Mariestads klimatanpassningsplan med fokus på grönstruktur. Fallstudien konkretiserar examensarbetets syfte med ett verkligt exempel, vilket gör resultatet mer tillgängligt och hanterbart, eftersom det sätts i ett reellt sammanhang. Förslaget innehåller åtta gröna strategier som beskriver hur Mariestads kommun kan arbeta vidare och optimera sin gröna klimatanpassning i kommunens fysiska planering.

Att Mariestads klimatanpassningsplan valdes som fall beror bland annat på att Mariestad är en kommun som prioriterar klimatanpassning i sin fysiska planering, då de i början av 2017 antog en ny kommuntäckande klimatanpassningsplan. Klimatanpassningsplanen skildrar Mariestads framtida klimat, beskrivningar av förvaltningarnas ansvarsområden och olika instrument att arbeta med i det fortsatta klimatanpassningsarbetet. Klimanpassningsplanen presenterar också en risk- och sårbarhetsanalys följt av en handlingsplan med klimatanpassningsåtgärder (Mariestads kommun, 2017, ss. 38-40). Avsikten med klimatanpassningsplanen är just att Mariestad ska vara beredd och robust när klimatförändringarna blir ett problem. Ytterligare ett skäl till val av fall berodde på min insatta roll som kommunanställd planarkitekt på stadsplaneavdelningen i Mariestad kommun. Min härkomst och min yrkesroll i kommunen har gjort att jag har god lokal kännedom om såväl staden som kommunens aktuella planer. Jag var dessutom projektledare för Mariestads klimatanpassningsplan, vilket inneburit att jag själv funnits med i kommunens klimatanpassningsarbete och har erfarenhet av klimatanpassning i fysisk planering, samt god kännedom om staden och dess utmaningar.

In this master thesis green climate adaption has been studied and examined. The aim was to investigare how a swedish municipality can optimize their green climate adaption in the city. Simplified the thesis describes how green structure can protect a city from the concequenses of climate changes and which significant planning document that applies. The Master Thesis resulted in a strategy for the municipality of Mariestad, where eight green solutions were suggested. The character of the strategy’s green solutions is investigative as well as direct and distinct. Furthermore, the strategy can be seen as a green extension to Mariestad’s existing climate adaption plan.

Research has shown that cities can become more resistant to climate change with green structure. Green structure contributes both to protection against flooding as well as temperature increase due to its infiltration ability, shading and perspiration. In addition to that, nature contributes with a lot of other values; a well-built environment, food, clean water and increased prosperity among residents.

When we talk about building sustainable cities it is absolutely now that it is important to prioritize these issues. Due to urbanization and high urbanization, today many people compete for the land in the cities, and this often happens at the expense of the green structure.

Since the municipalities have planning monopoly, the physical planning is a suitable arena for implementing green climate change measures and building sustainable cities. Therefore, green climate adaptation in municipalities is relevant to investigate in the context of climate change.

The purpose of the thesis is to investigate how Mariestad’s municipality in its physical planning can integrate green structure and design of green spaces in its climate adaptation work. The purpose of a larger perspective is to show how municipalities can optimize their green climate adaptation, thereby contributing to robust and climate-adapted cities.