Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Den här kandidatuppsatsen handlar om det som till stor del påverkar våra rörelsemönster i vardagen, den upplevda tryggheten. Undersökningar visar att vi blir allt mer otrygga i våra städers offentliga miljöer. År 2016 var det 19 % av oss som upplevde en otrygghet när de rörde sig i det offentliga rummet kvällstid. Tidigare år har siffran legat mellan 15 – 16 %. Det är viktigt att vi som lands-kapsarkitekter och stadsplanerare fortsätter att studera vad som påverkar trygg-hetskänslan och hur vi kan använda det till vår fördel för att skapa en miljö som fler uppfattar trygg. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka aspekter i en offentlig miljö som påverkar den upplevda tryggheten och hur de kan samverka för att höja eller sänka trygghetskänslan. Frodeparken i Uppsala inventerades under tre platsbesök med fokus på fyra sådana aspekter; vegetation, belysning, mänsklig närvaro samt skötsel. Valet av de fyra aspekterna baserades på en litteraturgenomgång. Resultatet visar att trots att upplevd trygghet är en väldigt individuell känsla så finns det en mängd sätt planerare kan påverka den. Men det finns också en risk att trygghetshöjande gestaltning kan sänka trygghetskänslan, då exempelvis belysningen på en plats kan synliggöra miljöer som upplevs otrygga.

This Bachelor’s thesis is about a phenomenon that largely affect where we chose to spend our time in our urban public spaces - perceived safety. Research show that we tend to feel more and more unsafe in the evening than we have been before. In 2016 there were 19 % of us who felt unsafe when walking in our cities. Earlier the number have been fluctuating between 15 – 16 %. In our roles as landscape architects and urban planners it is important that we continue to study what affects the perceived safety and how we can use it to our advantage in planning. The aim with the thesis is to get a better idea of what aspects of public places affect the feeling of safety and how they can work together to create a safer or intimidating environment. Frodeparken in Uppsala was analyzed during three visits that focused on four such aspects; vegetation, lighting, human presence and management. These four aspects were chosen based on the literature research that was part of my method. The result shows that despite perceived safety being a very personal feeling there are some ways we planners can influence it. But there is a risk that our safe enhancing measures can backfire and instead lower the feeling of safety. For instance, a lamppost can shed light on an unsafe area that would otherwise be covered in darkness.