Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur organiseringen av den svenska livsmedelsberedskapen ser ut. Bakgrunden till detta är att Sverige för första gången sedan början av 2000-talet har påbörjat återuppbyggnaden av ett civilt försvar, där livsmedelsberedskapen är en aspekt att ta hänsyn till. Vidare är syftet med uppsatsen att undersöka vad denna organisering innebär för problem och möjligheter i arbetet med livsmedelsberedskap – något som granskas utifrån ett kapacitetsperspektiv. Historiskt sett har skogen varit en viktig resurs vid livsmedelskriser, och i med den låga självförsörjningsgrad vi har idag i Sverige är det även relevant att se på hur denna inhemska och alternativa livsmedelsresurs uppfattas av aktörerna. Detta har lett till att jag har följande frågeställningar: Hur har man idag organiserat den svenska livsmedelsberedskapen och hur kan man förstå denna organisering kring livsmedelsberedskap utifrån kapacitetsteori? Vilka problem och möjligheter uppstår i denna organisering? Hur tänker aktörerna kring skogen som livsmedelsresurs, och hur kan detta förstås utifrån kapacitetsteori?

Insamling av material till uppsatsens bakgrund har byggt på en litteraturstudie för att beskriva den kontext den svenska livsmedelsberedskapen befinner sig i. För att samla in min empiri har jag intervjuat fjorton informanter från elva aktörer som arbetar med livsmedelsberedskap eller skogsfrågor: två på lokal respektive regional nivå och sju på nationell nivå. Av dessa aktörer har tio varit offentliga aktörer och en från den ideella sektorn. Min analysmetod och mitt förhållningssätt till mitt material har byggt på Carol Bacchis ramverk What’s the problem represented to be?, där jag förhållit mig kritiskt till den valda teorin och min empiri för att undersöka hur organiseringen ser ut och vilka eventuella möjligheter och hinder som finns i organiseringen.

Studien har visat att organiseringen av den svenska livsmedelsberedskapen ska utgå ifrån Krisberedskapsförordningen (SFS 2015:1052), geografiskt områdesansvar samt att myndigheternas övergripande uppgift ska överensstämma i kristid och vid höjd beredskap såväl som i fredstid. I verkligheten råder en otydlighet om vilken aktör som ansvarar över vad. Studien har visat att en viktig del av organiseringen och planeringen av beredskap är samverkan. Hinder och möjligheter som identifierats har främst varit politiska processer, resurstillgångar och förmågan att engagera andra. Aktörernas arbete med skogliga livsmedelsresurser har varit begränsat, vilket bland annat kan förklaras med rådande normer, värderingar och avsaknad av kunskap om dessa resurser.

The purpose of this paper is to examine what the organization of Swedish food preparedness looks like. The reason for this is that Sweden has begun the reconstruction of civil defence for the first time since the early 2000s, where food preparedness is one of the components. Furthermore, the purpose is to investigate which problems and opportunities this organization leads to - which is done from a capacity theory perspective. Historically, food from the forest has been an important contribution to the diet in times of famine or crisis. With the currently low level of self-sufficiency in Sweden it is also relevant to see how the agents view this native and alternativet resource. This has led to the following research questions: How is the Swedish food preparedness organized today, and how can you understand this organization concerning food preparedness based on capacity theory? What problems and opportunities arise in this organization? How do the agents think about the forest as a potential food resource, and how can this be understood based on capacity theory?

The collecting of materials has been based on a literature study to describe the background and context of Swedish food security. In order to gather empirical facts I have interviewed fourteen informants from eleven agents: two agents on each local and regional level, and seven on national level. Out of these agents, ten have been public actors and one from the non-profit sector. My analysis method and my approach to my material have been based on Carol Bacchi’s What's the problem represented to be? where I have had a critical approach to capacity theory and my empirical material, in order to investigate how food preparedness is organized, and which possibilities and obstacles that exists in this organization.

The study has shown that the organization of Swedish food preparedness is based on the Crisis Preparedness Ordinance (SFS 2015: 1052), geographical area responsibility and that the duties of the authorities should correspond during a crisis as well as at high preparedness as well as in peacetime. In reality there is an ambiguity about which agent is responsible for what. The study has also shown that an important part of the organization and planning of preparedness is collaboration between both authorities and private agents. The obstacles and opportunities identified have uppermost been political processes, resources and assets, and the ability to engage others. The stakeholders' work with forest food resources has been limited, which can be explained by current norms, values and a lack of knowledge about these resources.