Home About Browse Search
Svenska


Hellstrand, Ebba, 2017. Bete eller slåtter i naturliga fodermarker : faktorer som påverkar artsammansättningen. First cycle, G2E. Uppsala: SLU, Dept. of Ecology

[img] PDF
1MB

Abstract

Naturbetesmarker är bland de habitat som innehåller flest kärlväxter i världen. Många av de arter som lever i denna typ av mark har blivit sällsynta och hotade. För att bevara dessa artrika naturbetesmarker krävs kunskap om hur växter påverkas av olika typer av skötselmetoder, eftersom just skötseln är en av de faktorer som inverkar mest på artrikedomen.
I denna litteraturuppsats kommer jag jämföra hur slåtter och bete, som är de två vanligaste skötselmetoderna av naturbetesmark i världen, påverkar kärlväxter. Syftet är att väga dessa mot varandra och ge en bild av hur forskningsläget ser ut idag.
Skillnaden på bete, jämfört med slåtter, är att bete ofta pågår under en längre tid, sker tidigare på säsongen, inte är lika förutsägbar och mer selektiv. Växter anpassar sig ständigt till rådande förhållanden på platsen där de lever. Detta gör att växterna som trivs i slåttermarken inte alltid är de samma som trivs i betesmarken. T.ex. har växter i betesmarken utvecklat egenskaper som gör att de lättare klarar av att växa i betesmarken, där de riskerar att bli betade. För att kunna bedöma vilken skötselmetod som är mest lämpad på en plats behövs därför information om tidigare skötselmetod.
Det har visat sig att etableringen av fröplantor är den mest begränsande faktorn för lyckad sexuell reproduktion. Bete gynnar etableringen direkt genom bildandet av luckor i vegetationen som uppkommer av djurens; tramp, dynga, urin, men även det faktum att djuren betar ojämnt. Slåtter gynnar etableringen indirekt genom att slåtter ofta sker senare på säsongen, oftast efter att växterna har fröat av sig.
En annan faktor som också måste tas hänsyn till är rådande miljöförhållanden. Det har tagits fram ett schema för att snabbt kunna bedöma betesintensitet i betes-marker, som i stor utsträckning påverkas av miljöfaktorer. Genom att granska marken i tre steg kan lantbrukaren få ett snabbt svar på om det är ett lagom antal betesdjur i naturbetesmarken. Steg ett är att bedöma hur mycket reproduktiva delar (blommor och frukter) och obetade partier som finns. Steg två är att ta reda på om betet fortsätter året ut eller tar slut i augusti. Steg tre är att undersöka miljöförhållandena på platsen.
I denna uppsats har jag valt att undersöka Primula veris (gullviva), Serratula tinctoria (ängsskära), Rhinanthus minor (äkta ängsskallra) och Gentianella campestris (fältgentiana) ekologiska krav djupare. Gemensamt för dessa växter är att de gynnas av att hinna fröa av sig innan slåttern eller betet sker och att förnalagret inte blir så tjockt att fröna inte kan gro. Dock fröar de av sig vid olika tidpunkter och trivs vid olika tjockt förnalager. Genom att använda en indikatorväxt, exempelvis Campanula rotundifolia (Blåklocka), som snabbt svarar på ändrade miljöförhållanden, ökar chansen att tidigt upptäcka om en skötselmetod passar på platsen.

,

Semi natural grasslands are among the habitats that contains the most vascular plants in the world. Many of the species that are adapted to this type of environment are rare and threatened. To preserve these diverse semi natural grasslands we need knowledge about how these plants are affected by different types of management methods, because the management methods are one of the factors that affect the diversity most.
In this literature study I will compare how mowing and grazing, which are the most common management methods of semi natural grasslands in the world, affect the vascular plants. The purpose of this study is to weigh these methods against each other and give a picture where the research is today.
The difference between grazing compared with mowing is that grazing is often going for longer periods, happens earlier in the season, and is less predictable and more selective. Plants are constantly adapting to the environment of their surroundings. This means that plant species which thrive in the meadow not always are the same as the species that thrive in the pasture, e.g. plant species found in pastures typically show adaptations to grazing. In order to know which management method is the most suitable for particular grassland we need historical data about the management methods.
It has been shown that the establishment of seedlings is the most limiting factor for successful sexual reproduction. Seedling establishment benefits from grazing di-rectly through the formation of gaps in the vegetation, as a result of animal trampling, dung or urine, but also from the fact that the animal graze unevenly. Mowing benefits seedling establishment indirectly as mowing occurs later in the season, usually after the plants have released their seeds.
Other important factors are the prevailing environmental conditions. This is especially important when considering which grazing intensity is the most beneficial. A schedule for quick determination of the optimal grazing intensity in pastures has been developed. The optimal number of grazing animals could be estimated in three steps: Step one is to determine how large the areas with an abundance of plant re-productive parts (i.e. flowers and fruits) are, and how large the ungrazed areas are. Step two is to find out if the grazing continues the year round or if it ends in August. Step three is to check the environmental conditions on the site.
In this study I have decided to investigate the ecological demands of Primula veris (cowslip), Serratula tinctoria (saw-wort), Rhinanthus minor (yellow rattle) and Gentianella campestris (field gentian) in greater depth. These species are all favored by being able to release their seeds before the mowing and grazing occur, however, the time of the year at which seed dispersal occurs differs between the species. Also, the litter layer must not be too thick, or seedling establishment of these species will be very low, although, the amount of litter tolerated varies between the species. In order to determine if the management method used at a site is suitable an indicator species that is quick to respond to changes in the environmental conditions should be used, e.g Campanula rotundifolia (harebell).

Main title:Bete eller slåtter i naturliga fodermarker
Subtitle:faktorer som påverkar artsammansättningen
Authors:Hellstrand, Ebba
Supervisor:Glimskär, Anders
Examiner:Redbo Torstensson, Peter
Series:Självständigt arbete/Examensarbete / SLU, Institutionen för ekologi
Volume/Sequential designation:2017:11
Year of Publication:2017
Level and depth descriptor:First cycle, G2E
Student's programme affiliation:NY003 Agricultural Programme - Soil/Plant 270 HEC
Supervising department:(NL, NJ) > Dept. of Ecology
Keywords:naturbetesmark, bete, slåtter, skötselmetoder, kärlväxter
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-9170
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-9170
Subjects:Plant ecology
Nature conservation and land resources
Language:Swedish
Deposited On:19 Dec 2017 08:11
Metadata Last Modified:26 Sep 2018 12:20

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits