Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

One of the most severe pests on carrot is the carrot psyllid, Trioza apicalis, Förster, which causes curling of the carrot leafs and reduction of plant growth. The carrot psyllid hibernates on conifers and migrates to the carrot field in the spring were reproduction takes place. The symptoms are caused when the adult insects feed on the plants. Plants that are attacked gain an appearance that is similar to parsley. The symptom is caused by a systemic toxin substance in the saliva of the carrot psyllid.
The aim with this paper is to gather knowledge about the carrot psyllid, by studying scientific reports and by qualitative interviews with carrot producers. With help of the gained knowledge a strategy to control the carrot psyllid was developed and tested. The strategy involved a trap crop in combination with an upstanding insect net.
The results from the qualitative interviews showed that the problem differed between producers. The producers situated in a large carrot district and with a long history of producing carrots had have a problem during a longer time compared with producers situated in areas with few other carrot producers. Most of the producers experience that the carrot psyllid attack from the field edges. One producer experienced that the attack was massive and not only on the edges. Closeness to conifer forests, other carrot fields and areas sheltered from wind are experienced to influence the size of the attack. No differences in attacks have been noticed between different carrot cultivars. In integrated production of carrots the main strategy is to use pesticides. Most of the producers use the pesticide Decis and the number of applications varies between producers. Between 0-2 applications per season are applied generally. One producer uses up to 6 applications. In the organic production four main strategies are mentioned, to sow late, to move the carrot fields long distances between seasons, to cover the field with fibre cloth and to grow trap crops.
A trap crop combined with an upstanding insect net was tested. The results showed that the trap crop had an effect. Large amounts of carrot psyllids were trapped. The net on the other hand did not give the expected effect to stop a distribution of the carrot psyllid in to the carrot crop.

En av de allvarliga skadegörarna på morot är morotsbladloppan, Trioza apicalis Förster, som orsakar krussjuka på morot. Morotsbladloppan övervintrar i barrträd och på våren förflyttar den sig till morotsbeståndet för att föröka sig. Angreppet inträffar i samband med födointag på plantorna. Angripna plantor med krussjuka får en blast som liknar kruspersilja både till form och färg. Symptomen orsakas av en systemisk toxisk substans i saliven hos morotsbladloppan som stör plantans metabolism.
Syftet med detta arbete var att samla kunskap om morotsbladloppan dels genom att studera vetenskaplig litteratur och dels genom att samla den kunskap som finns hos morotsodlarna genom att utföra kvalitativa intervjuer med 14 morotsodlare. För att sedan tillämpa den kunskap som erhållits och få ytterligare förståelse av problemet med morotsbladloppan har ett fältförsök utförts, där en fångstgröda har testats i kombination med ett stående insektsnät.
Resultaten av de kvalitativa intervjuerna visar på att angreppen varierar mellan gårdarna. Gårdar som ligger i traditionella morotsdistrikt och som har odlat morötter länge har haft problem under en lång tid jämfört med gårdar som ligger mer isolerade från andra morotsodlingar. Gårdar som har odlat morötter under kortare tid upplever att angreppen har kommit de senaste åren. Angreppen upplevs av de flesta odlarna som kantangrepp. En odlare tycker dock att angreppen sker över hela fältet. Närheten till skogen, andra morotsodlingar och lägivande terräng upplevs påverka graden av angrepp. Skillnader i angrepp mellan olika morotssorter har inte observerats. I integrerad produktion, IP, bekämpas morotsbladloppan främst med preparatet Decis och antalet bekämpningar varierar mellan gårdarna. Mellan 0-2 appliceringar per säsong är vanligast. En odlare har vissa år haft behov att spruta upp till 6 gånger per säsong. I den ekologiska odlingen tillämpas främst fyra strategier: att så sent, flytta odlingen mellan säsongerna, täcka med fiberduk och tillämpa fångstgröda.
Vid fältförsöket testades en fångstgröda med tidigt sådda morötter i en ram runt huvudmorötterna i kombination med ett stående insektsnät. Resultaten visade att fångstgrödan hade en effekt då den fångade upp en stor del av morotsbladlopporna. Däremot uppnådde inte nätet den tillfredställande effekt som önskades, då morotsbladloppan ändå tog sig över nätet och orsakade angrepp.