Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

The purpose of this paper is to examine what problems cabbage growers have with the
Swede Midge. The last few years the Swede Midge, Contarinia nasturtii, has become
a larger problem for cabbage growers in several countries in Europe as well as in
Sweden. In Canada the problems are so severe that the midge is classified as a
quarantine pest and therefore certain rules have to be followed. I have collected facts
of the biology, host plants and reproduction of the Swede Midge, as well as the
growers experiences and the occurrence of the midge in Canada, Europe and Sweden.
The Swede Midge is hard to control because of its short life cycle and the larvae are
protected between the heartleaves of the plant. When the larva feeds on the growth
point the plant becomes distorted, in some cases several heads develop or none at all.
When the midge infests spring rape its flower buds become undeveloped and rosette
like. By severe infestations in spring rape the fields can re-flower later during the
season. In Sweden the midge has two to three generations per year. The larvae
overwinter in the soil for about 1-2 years.
I have counted midges caught in the pheromone traps, placed in fields of winter
wheat, spring rape and cabbage by Växtskyddscentralen, Alnarp, 2005, to get a
picture of the generations and reproduction of the Swede Midge. The results show that
a large amount of midges overwinter in the spring rape fields and hatch the following
year. Then the midges fly to new hostplants and start a new generation. If there are
cabbage fields nearby, the next generation of the Swede Midge can cause severe
damage. An investigation was made in the 1970's in Skåne and Blekinge, which
showed that the infestations were severe. Already then it was established that a large
increase of the midge population in spring rape could lead to huge consequences for
the cabbage grower. The pheromone traps in the cabbage fields show that if cabbage
is grown year after year or on a field nearby, the population is kept alive.
The chemical control should be directed towards the adult midges. However, today
there is no good method of actually knowing when the midge flies. The pheromon
traps have made it possible to start the development of a monitoring system. Research
and trials are in progress to optimize the pesticide treatment to the flight peaks and to
prevent egg-laying. Still there are some preventive measures to be taken, such as crop
rotation, controlling weeds and field selection.
Except developing a reliable monitoring system, further knowledge of the
overwintering of the larvae in the soil and of its natural enemies is needed. Together
with the preventive measures it is possible to find new ways of controlling the Swede
Midge and hopefully to reduce the use of pesticides.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka kålodlarens problem med
kålgallmyggan. Kålgallmyggan, Contarinia nasturtii, har sedan några år tillbaka blivit
ett allt större problem för kålodlare i flera länder i Europa och även i Sverige. I
Canada är problemen så stora att myggan klassas som en karantänskadegörare med
flera regler som följd. Jag har sammanställt fakta om kålgallmyggans biologi,
värdväxter, uppförökning och odlarnas erfarenheter samt utbredning i Canada, Europa
och Sverige.
På grund av myggans kortvariga utvecklingsstadier och larvens skydd i
tillväxtpunkten på värdväxten är den svårbekämpad. Dessutom övervintrar larven i en
kokong i marken troligen minst två år. Symtomen när larven äter på tillväxtpunkten
blir en missbildad kålplanta, i vissa fall bildas flera huvuden eller inga alls. Vid
angrepp på vårraps blir blomställningarna tillbakabildade och rosettlika, vid riktigt
stora angrepp kan fälten t o m ”blomma om” senare på säsongen. I Sverige har
myggan 2-3 generationer per år.
Jag har avläst fångster från feromonfällor som Växtskyddscentralen, Alnarp, 2005,
har haft utsatta i höstvete (kläckningsfält), vårraps och kål. Detta för att få en bild av
generationer och uppförökning av kålgallmyggan. Resultaten visar att en stor mängd
myggor övervintrar i fältet och kläcks på våren året därpå. Därefter tar sig myggorna
till lämplig värdväxt för att starta nya generationer. Finns kålodlingar i närheten kan
andra generationen kålgallmygga orsaka stora skador. En undersökning av
utbredningen i Skåne och Blekinge gjordes på 1970-talet då angreppen av
kålgallmyggan var stora. Redan då konstaterades det att vårrapsens uppförökning av
kålgallmyggan kunde få stora konsekvenser för kålodlaren. Feromonfällorna i kål
visar att om det odlas kål efter kål eller på angränsade fält hålls populationen i gång
och angrepp uppstår.
Det är de vuxna myggorna som ska bekämpas men eftersom det är svårt att veta när
de flyger finns det idag ingen bra bekämpningsmetod. Feromonfällorna har dock gjort
det möjligt att börja utveckla ett prognosverktyg. Forskning och försök pågår för att
kunna optimera den kemiska bekämpningen vilken bör göras när myggorna flyger och
parar sig för att förhindra äggläggning. Det finns dock flera förebyggande åtgärder att
vidta som t.ex. minst 3-årig växtföljd, bekämpning av korsblommigt ogräs och fältval.
Förutom utveckling av en prognosmetod behövs ytterligare kunskap om larvens
övervintring i jorden och även kunskap om naturliga fiender. Tillsammans med
förebyggande åtgärder finns möjligheter att hitta nya effektiva sätt för att bekämpa
kålgallmyggan och förhoppningsvis minska den kemiska bekämpningen.