Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Sustainable Development is often described as a balance between ecological, economical and social aspects. Between these exists a complicated interaction that creates conflicts in the planning of the landscape. We see a growing need for a functional interaction between values and interest and an understanding for different perspectives. Cooperation and dialogue are key ideas with the focus on cooperation rather than the goal. There is a lack of forum for dialogue and cooperation within municipalities where a great knowledge and competence are gathered. These resources are divided between sectors and areas of responsibility. We see the need for focusing on the communication within the municipalities and between different sectors.

By modeling a dialogue method for inter-municipal exchange we want to use the knowledge that already exists in a much more affective way, to reach for a better understanding of the complex modern landscape. The dialogue method is taking the landscape and the knowledge of the civil servants as a starting point. It's a meeting form with purpose to create a cooperation built on the physical presence in the landscape and an exchange of perspectives between municipal sectors. Our work is built on the wish to try and develop the dialogue method and follow it up with discussion about the method as a work too in our tasks as landscape architects. By testing the dialogue method in a workshop, in a real project between two municipalities we gained real life experience and a greater knowledge about the dialogue method. By interviews with the participants in the workshop we could analyse and reflect upon the effects of the method. Conclusions have been drawn by analysis and theories.

I kommunorganisationen finns stor kunskap och kompetens samlad, men de ligger uppdelade under förvaltningar med olika ansvarsområden. Vi menar att det är viktigt att sätta fokus på kommunikationen mellan olika kommunsektorer, då vi anser att det saknas ett forum för dialog mellan dessa. Vi tror nämligen att en god och hållbar samhällsplanering grundar sig på ett fungerande samspel mellan kommunens sektorer, ett gemensamt arbete byggt på förståelsen för olika perspektiv. Först när det finns en förståelse för landskapet, förekomsten av skilda perspektiv och förutsättningar för en god dialog kan man verkligen mötas och samverka i planeringsprocessen. Samverkan och dialog är nyckelord med fokus på det gemensamma arbetet snarare än på målet.

I examensarbetet undersöker vi ett dialogverktyg, en mötesform som bygger på den personliga närvaron i landskapet och utbytet av perspektiv mellan kommunens sektorer. Examensarbetets mål bottnar i en önskan om att pröva och fördjupa dialogverktyget för att kunna föra en diskussion
kring det som ett arbetsredskap i vårt yrkesliv. Vi har använt oss av dialogverktyget genom att genomföra en workshop, den 13 maj 2008, i samband med Mellanrum AB:s arbete med en landskapsanalys för Lunds och Staffanstorps kommuner.

Från workshopens upplägg och genomförande har vi fått praktiska erfarenheter och en större förståelse för dialogverktyget som mötesform. Genom intervjuer med deltagarna i workshopen har vi analyserat och fördjupat våra kunskaper om dialogverktygets effekter. Undersökningen har skett med två frågor som utgångspunkt. Den första frågeställningen berör betydelsen av att vara närvarande i landskapet med kropp och sinne. Undersökningen visar att närvaron i landskapet ger en platsförankring genom att: alla sinnen aktiveras, rörelsen ger förståelse för helhet och
sammanhang och att den distans planritningen ger till den fysiska miljön överbyggs. Mötet med landskapet gör att tjänstemännen i det fortsatta arbetet förknippar planens representation med den inre bilden av platsen, därigenom stärks förståelsen och landskapet blir närvarande i arbetet.

Den andra frågeställningen behandlar hur dialogverktyget underlättar samtalet mellan tjänstemännen. Vår fördjupning visar att dialogverktyget öppnar för vidare samverkan och underlättar dialogen mellan tjänstemän genom att: lösa upp revir, synliggöra perspektiv och skapa nätverk grundat på tillit och gemensamma referenser. Dialogverktyget ger en dialogprocess där målet är en god kommunikation mellan tjänstemännen. Genom att skapa förståelse för att man ser olika på ett och samma fenomen, grundläggs goda villkor för en öppen kommunikation byggd på respekt för olikheterna.