Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

In this thesis, theories regarding gender and spatial planning are applied to the comprehensive plan Fortuna och Hemgården in eastern Malmö. Independent of factors like class, ethnicity and age women experience lack of safety to a larger extent than men do.

Today, safety aspects on housing projects is scarcely a controversial issue, quite the contrary. However seldom are the central terms such as safety and security defined. Research has shown that women feel safe when they experience little risk of being subjected to violence; security is deeply interconnected with feeling safe. Many planners and other professionals are awareof gender issues, but there is both a lack of interest and a lack of knowledge on how to implement gender aspects into safer city projects.
Gender perspective on safety shows how closely interrelated safety is to the everyday
life of women. The feeling of not being safe affects women's choice when it comes to
transport, work and social life. Adapting to the risk of violence restricts women in doing certain activities, like staying out late at night or going for a run when it's dark outside. In these cases it is clear that power relations have a direct impact on space.

Main fields within landscape architecture, our way of looking at spatial city planning and green environments are given new perspectives by Feminist Studies. Spatial Planning is a way of implementing power and has great impact on how we live and organize our lives. With a gender perspective on planning we realize that planning decisions often have different consequences for men and women.

The analysis identifies unsafe spaces and places. This is done through a gender perspective.The study is partially based on the studies of geographer, Hille Koskela. In her research, she has defined spaces where women feel unsafe. By using a table divided into empty, crowded, open and closed spaces Koskela gives a tool on how to analyze safety
in a spatial plan. Spatial consequences on the segregation of public and private space is
investigated as well.

The method used when investigating safety aspects on the comprehensive plan is far
from being all-inclusive due to the plans complex nature.My hopes are that this thesis can show the importance of integrating gender issues into spatial planning.

KEYWORDS: SAFETY, SECURITY, WOMEN'S FEAR, GENDER, SPATIAL CITY
PLANNING, PUBLIC SPACE, POWER RELATIONS

Det här examensarbetet undersöker i vilken utsträckning det går att analysera trygghet ur
ett genusperspektiv i en översiktsplan. Att bostäder ska byggas tryggt och säkert är knappast
ett kontroversiellt ämne, snarare en självklarhet. Men vad som kanske inte är lika
självklart är att säkerhet och trygghet innebär olika saker för olika människor. Forskning
har visat att kvinnor känner sig säkra när de upplever minskad risk att utsättas för våld.
För många kvinnor blir säkerhet mer intimt förknippat med trygghet. Trots att många
är medvetna om genusproblematiken sker trygghetsarbete och brottsförebyggande arbete
utan ett genus- eller maktperspektiv.
En viktig utgångspunkt i uppsatsen är att den visar hur nära förknippad organisationen
av kvinnors vardagsliv är till trygghet. Genom feministisk forskning öppnas nya sätt
upp att se på stadsplanering och grön miljö som ligger inom landskapsarkitekturens kunskapsområde.
Med ett genusperspektiv inom fysisk planering menas att planerare ska vara
medvetna om att deras förslag kan få olika konsekvenser för kvinnor och män. Planering
är en speciell form av maktutövning som får stora konsekvenser för hur vi lever våra liv.
Otrygghet gör att kvinnors val vid resor, arbete och nöjen blir färre.3 Maktrelationer påverkar
de rum vi rör oss i men även hur dessa rum utformas. Oberoende av faktorer som
klass, etnicitet och ålder upplever kvinnor otrygghet i större omfattning än män.4
I det här examensarbetet ingår en rumslig analys av Översiktsplanen Fortuna och Hemgården.
Ett utbyggnadsområde i östra Malmö. Analysen identifieras rum och platser som känns
otrygga. Analysen i examensarbetet bygger delvis på geografen Hille Koskelas forskning.
En tabell där öppna, slutna, befolkade och tomma rum delas upp i olika kategorier. Koskelas
tabell blir ett verktyg i analysen. Vidare tas även förhållandet mellan privata och offentliga
rum upp och dess betydelse för trygghet. Var finns det sociala rum, och är rummen
lätta att läsa av? För att ge en helhet åt analysen ingår även en studie av kommunikationen
i området. Med ett genusperspektiv inom planering går det att få med fler dimensioner då
man tar hänsyn till alla människors vardagsliv.
Min förhoppning är att det här examensarbetet kan visa på vikten av att integrera ett genusperspektiv
inom planering genom att ta upp exemplet med trygghet i stadsplanering.