Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Street trees have had a prominent role in Vetlandas history from the turn of the century up to present day. Many trees have unfortunately been taken away through the ages, but most of them luckily remains and most of the streets in central Vetlanda are still tree lined.

The comprehensive inventory that has been made shows that lime is the dominant species in Vetlanda with no less than 62 %. The age division is quite even with one peak at the turn of the century, one during the '60s and another during the '90s. The city has luckily a limited amount of trees susceptible to serious illnesses. In general the trees are in pretty good condition but many of them have injuries on the stems.

The majority of the street trees have been planted in districts from the beginning of the twentieth century. In the younger districts just a few streets are tree lined, which depends on changing ideals in city planning.

In the more detailed inventory the idea was to investigate which factors that affect the experience you get when you walk or drive past/through a street planting. I also wanted to investigate how the trees relate to the surroundings with scale, proportions, distance between the trees etc.

Based on this inventory I mean that a large-scale environment needs big trees to reduce the scale to a human level, but a small-scale environment can work good both with big and small trees. It's very important though that the proportions correspond so that the trees aren't to small compared with the height of the buildings beside them or the width of the street room. Further I want to say that a longer planting gives a stronger experience compared with a shorter if they otherwise are similar. More important than the length however is that the planting has a motivated and fine beginning and ending.

In my work I have divided the plantings in different types namely; tree row, avenue, esplanade, solitary tree and tree group. These give various impressions, which you should have in mind when designing a planting. A solitary tree for example seems to work mainly as a landmark while a tree row, avenue or an esplanade work mainly pointing out a direction. The tree row is the weakest element among the three and the esplanade the strongest.

When it comes to distances between the trees in a planting it should be decided of which kind of experience you want it to deliver. A longer distance is suitable when you want transparency and a good connection between the areas on both sides of the street. On the other hand a closer planting gives a nicer perspective and creates a stronger shape than a sparse planting. It also binds the area along the street together. A critical point is when the tree crowns grow together. The trees then forms a whole, instead of single trees. A closer planting also creates a stronger room feeling when you move through it. To create a strong room feeling the trees shouldn't be planted to far away from the street border. If they are planted close together whey will probably grow together over the street and give a feeling of a tunnel when you move through it.

When it comes to scale and proportion a wide street room has been a bigger problem than high buildings in Vetlanda. Small trees don't succeed in diminishing the scale of the environment. As Kerstin Lönnhag states in her degree thesis The trees importance to the street I also claim that trees should be at least half the height of the buildings beside but it's even better if they are the same height or higher.

In the final chapter proposals and ideas are presented for the future work with the street trees in Vetlanda. The city has an unusual richness of trees compared with similar cities. The street trees should be highlighted as one of the cities most important qualities and should be preserved and developed to contribute to the cities future attraction and beauty. The city has been called "the city of the avenues" in former time. Why not let the city retrieve this name and let the characteristic pollarded limes become an insignia for the city?

In the perspective of city planning it's important that no trees are planted by chance but with consideration of the environment so that the trees strengthen different district's special character. Proposals are presented over which plantings that should be prioritised and which streets that need new plantings.

Three different principals of design are presented as a guidance in the work with new and old plantings. Further I present my opinions of the cultural and biological values of the trees and how I think you should act when a gap comes up in a planting. Guidance is also given for how to get the right experience in a planting.

Finally more specific advises are presented in the choice of tree species. A list with about 30 species suitable for different situations gives inspiration to the usage of new species in the city.

Gatuträden har haft en framträdande roll i Vetlandas
historia från sekelskiftet fram till idag. Många träd har
tyvärr tagits bort med tiden, men det stora flertalet
finns lyckligtvis kvar och de flesta gator i stadens centrum
pryds av träd ännu idag.
Den övergripande inventeringen som genomförts
visar att linden är det klart dominerande trädslaget i
Vetlanda med hela 62 %. Åldersfördelningen är ganska
jämn med en topp kring förra sekelskiftet och en ny
under 60-talet och ännu en under 90-talet. Staden har
lyckligtvis ett begränsat antal gatuträd som är mottagliga
för allvarliga sjukdomar. Överlag mår träden ganska
bra, men många har stamskador.
Det är till en övervägande del i kvarteren från 1900-
talets första hälft som gatuträd planterats. I de yngre
kvarteren finns bara gatuträd längs ett fåtal gator, vilket
beror på att stadsbyggnadsidealen förändrats.
I den mer detaljerade inventering som genomförts
var tanken att utreda vilka faktorer som påverkar upplevelsen
av planteringen när man går eller kör förbi/igenom
den. Jag ville även undersöka hur träden förhåller
sig till omgivningen genom skala, proportioner, avstånd
mellan träden osv.
Med utgångspunkt i denna inventering menar jag
att en storskalig miljö kräver stora träd för att ta ner skalan
till en mänsklig nivå, men att en småskalig miljö kan
fungera bra både med stora och små träd. Det viktiga är
att proportionerna stämmer så att inte träden är för små
i förhållande till hushöjd och gatubredd. Vidare vill jag
påstå att en längre plantering ger en starkare upplevelse
än en kortare om de i övrigt är likartade. Viktigare
än dess längd är dock att planteringen har en fin och
motiverad början och avslutning.
I mitt arbete har jag delat in planteringarna i olika
typer nämligen; trädrad, allé, esplanad, solitärträd och
trädgrupp. Dessa ger väldigt olika intryck, vilket man
bör vara medveten om när man utformar en plantering.
Ett solitärträd verkar exempelvis mest som ett landmärke
att orientera sig efter medan en allé, trädrad eller
esplanad verkar mest riktningsgivande. Trädraden är
det svagaste elementet av de tre och esplanaden det
starkaste.
När det gäller avståndet mellan träden i planteringen
så bör det bestämmas av vilken upplevelse och
intryck man vill att den ska ge. Ett längre avstånd mellan
träden passar där man vill ha god genomsikt och stärka
kopplingen mellan områdena på båda sidor gatan. En
tät plantering ger för det första ett finare perspektiv och
en starkare form än en gles. Den binder även samman
området längs med planteringen på ett tydligare sätt.
En kritisk punkt är när trädens kronor växer samman.
Träden upplevs då mer som en helhet än som enskilda
träd. En tät plantering ger också en starkare rumskänsla
när man färdas förbi/igenom planteringen. För att få en
stark rumskänsla och stärka upplevelsen bör träden inte
heller planteras så långt ifrån vägkanten. Om de planteras
nära kan de sluta sig över vägrummet och ge lite av
en tunnelkänsla när man färdas igenom den.
I fråga om skala och proportioner så har ett brett
gaturum varit ett större problem än höga hus i Vetlanda.
Små träd i ett stort rum lyckas inte ta ner skalan till en
behaglig nivå. Liksom Kerstin Lönnhag menar i sitt
examensarbete Trädens betydelse för gatan anser jag
att träden bör vara minst hälften så höga som byggnaderna
intill, men att de med fördel kan vara lika höga
eller högre.
I det avslutande kapitlet presenteras förslag och
idéer för det framtida arbetet med stadens gatuträd.
Vetlanda har ovanligt många fina alléer jämfört med
liknande städer. Gatuträden bör lyftas fram som en av
stadens viktiga kvalitéer som bör bevaras och utvecklas
för att även i framtiden bidra till stadens attraktionskraft
och skönhet. Staden har tidigare kallats alléernas stad.
Varför inte låta staden återfå denna benämning och
låta de karaktäristiska hamlade lindarna bli något av ett
signum för staden?
I ett stadsbyggnadsperspektiv är det viktigt att gatuträd
inte planteras av en slump utan att de planteras
med hänsyn till omgivningen så att de förstärker olika
stadsdelars karaktär. Förslag ges över vilka planteringar
som bör prioriteras och längs vilka gator nya planteringar
skulle kunna utvecklas.
Tre olika designprinciper presenteras som vägledning
vid arbetet med nya och gamla trädplanteringar.
Vidare presenterar jag mina åsikter kring trädens natur och
kulturvärden och hur jag anser att man bör tänka
när luckor uppstår i en plantering. Vägledning ges även
över hur man bör planera för att få den tänkta upplevelsen
i planteringen.
Slutligen ges mer specifika råd vid valet av trädslag.
En lista med ett 30-tal nya trädslag lämpliga i olika situationer
presenteras som inspiration till användandet av
nya trädslag i staden.