Home About Browse Search
Svenska


Stålhamre, Jenny, 2008. Stadsrum för barn : en skolgård som mötesplats. SLU, Dept. Of Landscape Architecture, Planning and Management, Alnarp. Alnarp: SLU, Dept. Of Landscape Architecture, Planning and Management

[img]
Preview
PDF
6MB

Abstract

In my opinion, the city is a place fit as much for children as for grown-ups. I
have noticed, however, that this is not a view shared by everyone.
Does not the urban space belong as much to children as to other people?
Yes, of course. Today and in the future most people will live and grow to be
adults in cities. I would even take it as far as to say that without children,
there will be no real city. And wherever the children go so does their playing.
It can not be constrained to dedicated places.
Why then, do many people not think of children and the city as a natural
combination?
Probably because society, all in good intentions, has created these dedicated
children-places. These places contribute in alienating children from
the rest of the city. Few seem to have noticed that these obscure and uniform
places have long been demned unsuitable for play by both experts and the
children themselves. The ever increasing motor traffic and parent´s worries
about the dark elements of society are other factors that prevent children
from taking part in ordinary city life.
In order to create good places for children, people´s views on what good
places for children are have to change. One way of achieving this could be to
integrate different types of environments. That is, to stop dedicating the city
space functionally to the degree that is done today and to make sure that people
of different ages meet naturally by attending the same place at the same
time. We need places where people can do what they feel like and where they
enjoy staying. Contrary to what one might think, children and grown-ups
usually prefer the same type of environment. All human beings, including
children, are different and have different needs on diffrent occasions. To
make sure that as many as possible can find a place to enjoy, a big variety in
the city space is necessary.
This proposal is an investigation of what such a city space could look like
in the shape of a school yard, or rather a school park. The result is an environment
rich in material and shapes of rooms and on many different levels.
It would include only a limited number of fixed playground devices and will
hopefully enable its users to make a personal imprint.

,

Jag är av den uppfattningen att staden är en plats för barn lika mycket som för vuxna. Men har märkt att det inte är alla människor som delar denna uppfattning.
Är inte stadsrummet barns utemiljö? Jo. Barn bor också i staden och i framtiden kommer de flesta barn växa upp och bo i städer. Jag skulle till och med vilja gå så långt som att säga att utan barn blir det ingen riktig stad. Och barnen har alltid leken med sig. Den går inte att begränsa till bestämda områden. Varför tycks då så många anse att barn och stad inte hör ihop?
Antagligen därför att samhället i all välmening har skapat speciella barnplatser. Dessa platser gör att barnen har sin plats och inte hör hemma i resten av stadsmiljön. Att dessa undanskymda, likriktade och enformiga platser sedan länge är utdömda som lekplatser både av barn och experter verkar få ha noterat. Den ständigt ökande motortrafiken i staden är en annan faktor som gör att barnen inte ges plats i stadsrummet, liksom föräldrar och andra vuxnas rädsla för samhällets okända och dess våld.
För att kunna förbättra barns utemiljö behöver människors föreställningar om vad som är barns utemiljö ändras. Detta kan ske genom att integrera olika typer av miljöer med varandra. Det vill säga att sluta att funktionsuppdela utemiljön i den grad som görs idag. Se till att människor oavsett ålder möts genom att de vistas på samma plats samtidigt. För det behövs platser där man kan göra vad man har lust med och som man trivs på. Tvärtemot vad man kan tro så efterfrågar faktiskt barn och vuxna samma typer av miljöer. Eftersom alla människor, även barn, är olika och har olika behov vid olika tillfällen krävs också en stor variation i stadsrummet för att så många som möjligt ska trivas.
Hur ett sådant stadsrum skulle kunna se ut har jag undersökt i förslaget till en blivande skolgård och dess omgivande stadsrum. Resultatet är en material-, rums- och nivårik miljö med få fasta lekredskap som förhoppningsvis har möjlighet att ge plats för brukarnas påverkan i form av mer eller mindre tillfälliga tillägg.

Main title:Stadsrum för barn
Subtitle:en skolgård som mötesplats
Authors:Stålhamre, Jenny
Supervisor:Sarap, Tiina
Examiner:UNSPECIFIED
Series:Examensarbeten inom landskapsarkitektprogrammet
Volume/Sequential designation:2008:2
Year of Publication:2008
Level and depth descriptor:Other
Student's programme affiliation:MSc Landscape Architecture
Supervising department:(LTJ, LTV) > Dept. Of Landscape Architecture, Planning and Management
Keywords:barn, lek, skolgård, stadsrum, landskapsarkitektur
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-8279
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-8279
Subject. Use of subject categories until 2023-04-30.:SLU > (LTJ, LTV) > Landscape Architecture (until 121231)
Landscape architecture
Language:Swedish
Deposited On:25 Oct 2017 11:54
Metadata Last Modified:25 Oct 2017 11:54

Repository Staff Only: item control page