Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

To produce milk of good standard the feed for the animals kept for milk production is an important part in the work of quality. This makes it important to feed them with good forage, especially when feeding with silage. The process of making silage is very complex and requires a careful handling to be successful. The fundamental idea is to create an anaerobic environment in the herbage to favour the desirable micro-organisms, in this case the lactic acid bacteria. This environment is created by careful handlings were the importance is to pack the crop well and cover it as soon as possible to exclude oxygen. If this succeeds, the chances of getting good forage that fulfils all requirements for a good hygienic quality are very good. It also minimizes the risk that the feed affects the dairy products in a negative way. It is particularly during the stable season that spores of clostridium causes quality problems. Those spores can be brought in during harvest and thrives in the anaerobic environment that appears during ensiling. The environment in the milk that is used for making some hard cheeses please the clostridium spores to arise. The spores produce hydrogen gas and carbon dioxide that will destroy the texture of the cheese. The dairies want to avoid this quality problem and therefore Arla among other dairies have introduced a system that gives reduction to the producers that deliver milk with high contents of spores.

During the season 05/06 it appeared that more milk deliverers of Arla showed higher levels of spores than normal in their delivered milk. Therefore a project were started to examine the cause of the problem. This master thesis is made as a part of this project and the main task has been to put together an inquiry that mainly brought up questions about harvesting and storage of grass and other forage. 143 farmers that delivered milk with high levels of spores answered the inquiry. 24 farmers with really high levels were selected from this group. To be able to compare these results 20 other farms were picked out as a reference group. This group also had to answer the inquiry. A sample from the manure storage was taken at each farm in the compared groups. This sample was used in the study and would represent the total amount of spores of the farm during the season 05/06.

The results of the study showed that a majority of the farms had used round bales as storage system for their silage and that the moisture content of the forage was above what is recommended. The majority of the farmers spread slurry as manure on their fields. Most of them wilted their herbage before loading and about one third had engaged a machine station to help them with their harvest. Many of those in the group that had problems this season also have had problem earlier years. Compared to the group with high spore levels the distribution between tube spreading and wide spreading the manure was much more even in the reference group. In the latter group it was more common to wide spread. There was a tendency that within the reference group more farmers had chosen to use additives to maintain a high-quality ensiling. By the analysis of the manure one could see that the reference group had lower levels of spores then the others and even if they had relatively high levels in heir manure they were able to deliver milk that were free from spores.

Utfodringen av de mjölkproducerande djuren är ett viktigt led i det kvalitetsarbete som
bedrivs för att producera mjölk av god standard. Detta ställer höga krav på ett bra
grovfoder, och då framför allt vid användandet av ensilage. Ensileringsprocessen är
komplex och kräver ett noggrant arbete för att bli lyckad. Grundtanken är att skapa en
anaerob miljö i den inlagda grönmassan för att på så sätt gynna goda bakterier, i det här
fallet mjölksyrabakterier. Denna miljö skapas genom ett omsorgsfullt arbete där målet är
att packa grödan väl och så snart som möjligt täcka den för att utestänga syre. Lyckas
man med detta är chanserna goda att man får ett foder som uppfyller alla krav på en god
hygienisk kvalitet och man kan på så sätt undvika att utfodringen skulle komma att
påverka mejeriprodukterna negativt. Under stallsäsongen är det speciellt clostridiesporer
som kan orsaka kvalitetsproblem. Dessa kan komma med in vid skörd och trivs bra i den
anaeroba miljö som bildas vid ensilering av foder. Ska mjölken kunna användas för att
tillverka vissa hårdostar uppstår återigen en miljö som tilltalar clostridierna. De kommer
där att bilda vätgas och koldioxid som gör att ostens textur förstörs.
Under säsongen 05/06 visade det sig att fler av Arlas leverantörer än vanligt drabbats av
höga sporhalter i sin levererade mjölk och ett projekt startades för att ta reda på eventuell
orsak till problemet. Detta examensarbete är en del av detta projekt där syftet har varit att
sammanställa en enkät som rör skörde- och inläggningsrutiner av framför allt vall.
Enkäten har besvarats av 143 lantbrukare vars mjölk innehållit höga sporhalter. Av dem
plockades 24 gårdar ut där riktigt höga sporhalter hade påvisats. För att kunna jämföra
resultaten från dessa sporgårdar med gårdar där man inte uppmätt några sporer plockades
även 20 kontrollgårdar ut som också de fick svara på enkäten. Hos gårdarna i den
jämförande studien samlades även ett gödselprov in från respektive gårds gödselbrunn
som skulle representera gårdens samlade sportryck under säsongen.
Resultaten av enkätstudien visade att en majoritet av gårdarna hade använt rundbalar för
lagring av sitt ensilage och att ts-halten i fodret låg under den rekommenderade gränsen
för den typen av lagring. Huvudparten av de tillfrågade spred stallgödsel i form av
flytgödsel på vallen. De flesta valde att förtorka grönmassan före inläggning och vid
skörd anlitade lite mer än en tredjedel maskinstation. Man kunde också se att av dem som
haft problem den aktuella säsongen hade flertalet också haft sporproblem både
föregående och tidigare år. I den jämförande studien framkom det att kontrollgruppens
lantbrukare var noga att förtorka genom att strängvändning eller strängluftning av
grönmassan tillämpades i mycket högre grad än hos problemgårdarna. Fördelningen
mellan att slangsprida eller att bredsprida gödseln var mycket jämnare inom
kontrollgruppen än i sporgruppen, där en majoritet valde att bredsprida sin gödsel. Det
fanns en tendens till att fler valde att använda sig av tillsatsmedel inom kontrollgruppen
för att säkerhetsställa en god ensilering. Av gödselanalysen att döma hade
kontrollgårdarna lägre sporhalter i sin gödsel och hos dem som ändå hade relativt höga
halter inom denna grupp lyckades man leverera en mjölk som ändå var sporfri.