Home About Browse Search
Svenska


Zettersten, Ann, 2008. The Mulberry School : reflektion över en designprocess. SLU, Dept. of Urban and Rural Development, Uppsala. Uppsala: SLU, Dept. of Urban and Rural Development

[img]
Preview
PDF
1MB

Abstract

The quality of a design can improve essentially through a
participatory designprocess. Initially, The Mulberry School
project was supposed to be finished in two months but the
involvement of artist Scott G Burnham extended the work
and brought a new dimension into the project. In the beginning,
Scott and I both worked on the project unaware of each other. I was
appointed by the architect to design the external areas of the school
and based on a site survey and analysis of the factors infl uencing
the site I created a design proposal with the concept form and
function.

At the same time Scott performed a series of workshops initiated
by the school. The purpose and goal was to include the students in
the redevelopment of the school and to produce a design based on
the thoughts and wishes of the students. As Scott and I, by chance
became aware of each others existence, an integrated designprocess
began.

Since Scott, as an artist specialises in forming relationships
between people and their shared environments the workshops
became a qualitative sociological study in youth's relationship to the
environment. Because of the artistic character of the study and the
qualitative, not quantitative approach, I found it interesting to study
literature that has been written on the subject. The literature studies
confi rmed the outcome of the workshops and they both express the
problem and task of the youth that lies in the process of growing up
and preparing for life as an adult. The studies show that teenagers
are very aware of the environment that surrounds them and that it
affects them in their process of personal development.

The designprocess led to a design that was based on the
thoughts and ideas of the students. The result was four courtyards
with different mood and character. The project made me realise what
an enourmous contribution an artist can make to the designprocess
of landscape architects. People's relationship to the environment
should be a core issue for anyone who creates environments for the
use of other people and therefore I would like to see more people
like Scott involved in shaping the environment. The physical result of
the design process was a design, but I think what was most important
for me was that through this dissertation I started questioning the
design and the designprocess. Unanswered questions like: Did we
control the answers of the students in the workshops and put words
in their mouths? Did we really express the minds of the students or
build a monument over ourselves? How will the students perceive
the courtyards? Will the new design make a difference in the life
of the students and help the students to develop their identities?
Questioning is, in my opinion, the best way of growing, intellectually
and personally.

,

Detta arbete redogör för och reflekterar över den designprocess,
från idé till färdigt förslag, som jag under hösten 2002 och
våren 2003 utfört i samarbete med konstnären Scott
G Burnham och som lett till en gestaltning av de fyra
innergårdarna på The Mulberry School i östra London. Syftet med
arbetet är att medvetandegöra hur designprocessen förlöpte och
fördjupa förståelsen och kunskapen om denna. Inom arbetets ram
vill jag även utforska hur en konstnär kan berika designprocessen för
landskapsarkitekter samt studera ungdomars relation till omgivningen.
För att uppnå detta har jag bearbetat materialet från projektet till en
presentation och under tiden reflekterat över de tankar och insikter
som uppenbarats under arbetets gång.
Den första delen av arbetet utgörs av en presentation av
designprocessen. I denna del beskrivs hur projektet inleddes under
hösten 2002 med en platsanalys och hur jag utifrån denna utarbetade
en designidentitet och ett första gestaltningsförslag. Jag fick av en
slump reda på att en konstnär involverats på skolans initiativ och
projektet utvecklades till ett samarbete i vilket konstnären genom en
serie workshops blev till en länk mellan eleverna och de designteamet.
Tillsammans utvecklade vi i ett antal designmöten elevernas tankar om
och önskningar för omgivningen till en platsbunden gestaltning.
Den andra delen av arbetet består av en reflektion över designprocessen.
Projektet fick mig att inse hur mycket en konstnär kan bidra till
designprocessen för landskapsarkitekter. Människans relation till
omgivningen borde, enligt mig, utgöra en kärnfråga för alla som skapar
miljöer för andra människor att vistas i. På grund av detta skulle jag
vilja se flera konstnärer som Scott inblandade i dessa processer.
Jag har även fått en inblick i vilken kreativ dynamik som kan uppstå
då människor med olika kompetenser arbetar med samma mål
och fördelarna med integrerade participatoriska designprocesser. I
appendix finns en kort sammanfattning av den litteraturstudie som
jag har genomfört inom ramen för detta arbete. Scotts inriktning
på människors relation till omgivningen gjorde att workshopserien
blev en slags kvalitativ vetenskaplig studie på ungdomars relation
till omgivningen. I efterhand tyckte jag att det kändes intressant
att utföra en teoretisk studie i ungdomsforskning som jag kunde
jämföra resultaten från workshopserien med. Resultaten från detta
arbete diskuteras i reflektionsdelen. Litteraturstudierna bekräftade
de resultat som framkom i workshopserien och dessa visar på den
utvecklingsprocess som ungdomar genomgår under tonåren och som
innebär en strävan efter att kvalificera sig till vuxenlivet. Studierna
visar att ungdomarna i denna process är mycket medvetna om och
påverkas av den fysiska omgivningen.
Resultatet av designprocessen blev fyra gårdar med olika karaktär.
Om det blev lyckat är svårt att säga. Under examensarbetets gång
har jag, bland annat med utgångspunkt i litteraturstudierna börjat
ifrågasätta designen. Har vi uttryckt elevernas tankar och önskningar
eller våra egna? Har vi tillgodosett deras behov? Har det egentligen
någon betydelse för elevernas personliga utveckling hur skolgården
är utformad och i sådana fall på vilket vis? Jag har funnit många svar
under detta arbetes gång men frågorna fortsätter att flockas. Det
känns bra, för att reflektera över sina handlingar är, enligt mig, det
bästa sättet att utvecklas.

Main title:The Mulberry School
Subtitle:reflektion över en designprocess
Authors:Zettersten, Ann
Supervisor:Johansson, Lars
Examiner:UNSPECIFIED
Series:UNSPECIFIED
Volume/Sequential designation:UNSPECIFIED
Year of Publication:2008
Level and depth descriptor:Other
Student's programme affiliation:MSc Landscape Architecture
Department:(NL, NJ) > Dept. of Urban and Rural Development
(LTJ, LTV) > Dept. of Urban and Rural Development
Keywords:landskapsarkitektur, skolgårdar, samarbete med konstnärer, konstnär, tonåringar, gestaltning
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-8437
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-8437
Subjects:SLU > (NL, NJ) > Dept. of Urban and Rural Development
SLU > (LTJ, LTV) > Dept. of Urban and Rural Development

Landscape architecture
Language:Swedish
Deposited On:30 Oct 2017 13:59
Metadata Last Modified:30 Oct 2017 13:59

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits