Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Horses are made to eat mainly roughage and it is essential for optimal health to offer them an
appropriate amount of roughage with good hygienic and nutritional qualities. To produce
good hay at the right time and be able to keep the hygienic quality until next summer is a
problem. This has the effect that horse owners today choose haylage and silage to a larger
extent. Science in this area is scarce, i.e. if the change from hay to silage has any effect on the
horse. The aim of this study was to compare hay and silage from the same crop and measure
digestibility, eating behaviour and plasma glucose levels in athletic horses and the effect of an
abrupt feed change between hay and silage.

Five standardbred trotters in training were used and fed two roughage-only diets (hay and
silage) supplemented with minerals and salt. The study started with an adaptation period of
nine days when two of the horses were fed one of the roughages and the rest of the horses
were fed the other. At the morning meal the first day after the adaptation period there was an
abrupt feed change that was the start of the first experimental period. All urine and feaces
were collected the first 48 hours after the feed change. Also at the end of the experimental
period, day 18-20, all urine and feaces were collected. Another abrupt feed change started the
second experimental period that was designed exactly as the first.

To calculate digestibility and fluid balance (results not shown in this paper) the samples of
urine and feaces were weighed and analyzed. The digestibility for DM, OM, CP, ADF and
lignin were higher on silage compared to hay already within 48 h after the feed change. There
were no differences in the digestibility of NDF.

There were no differences between plasma glucose or insulin levels in horses fed hay or
silage. One hour after the feed change the plasma lactate were higher in horses fed silage
compared to horses fed hay.
Half a kg DM of silage was eaten during a longer period of time than half a kg DM of hay.
Chewing frequency were however the same which means that in order to eat half a kg DM of
silage a horse has to chew more times than to eat half a kg DM of hay. If the horses were
allowed to choose freely between the two feeds they chose silage seven times out of ten.

Hästar är grovfoderomvandlare och att kunna erbjuda hästarna tillräcklig mängd av ett
hygieniskt och näringsmässigt bra grovfoder är nödvändigt för att uppnå optimal hälsa.
Problemen med att skörda ett bra hö vid rätt tidpunkt och få det att hålla sig hygieniskt ända
tills nästa sommar har gjort att fler väljer att utfodra sina hästar med inplastat grovfoder såsom
hösilage och ensilage. Det finns relativt lite forskning genomförd som belyser hur ett byte från
hö till ensilage påverkar hästar. Syftet med den här studien var att jämföra hö och ensilage
från samma gröda och mäta smältbarhet, ätbeteende och vilken effekt ett tvärt foderbyte
mellan hö och ensilage har på hästen.
Fem varmblodiga travhästar i träning användes och de utfodrades med enbart grovfoder (hö
eller ensilage), mineraler och salt. Försöket inleddes med en tillvänjningsperiod på nio dagar
då två av hästarna åt det ena fodret och resten åt det andra fodret. Vid morgonfodringen första
dagen efter tillvänjningsperioden gjordes ett tvärt foderbyte vilket inledde den första
försöksperioden. Två dygn efter foderbytet samlades all träck och urin upp. I slutet av
försöksperioden, dag 18-20, samlades också all träck och urin upp. Sedan gjordes ett nytt tvärt
foderbyte som inledning på den andra försöksperioden vilken var upplagd likadant som den
första.
Träck- och urinproverna vägdes och analyserades för att kunna räkna ut bland annat
smältbarhet och vätskebalans (ej redovisat i detta arbete). Smältbarheten av ts, OS, RP, ADF
och lignin var högre i ensilage än i hö redan 48 timmar efter foderbytet. Smältbarheten av
NDF skilde sig inte.
Det var ingen skillnad i koncentration i plasma av glukos eller insulin hos hästar fodrade med
hö respektive ensilage. En timme efter foderbytet var det högre nivåer av laktat i plasman hos
hästar fodrade med ensilage jämfört med hästar fodrade med hö.
Det tog längre tid för hästarna att äta ett halvt kg ts ensilage är ett halvt kg ts hö.
Tuggfrekvensen var densamma vilket innebar att det gick åt fler antal tuggningar för att tugga
ett halvt kg ts ensilage jämfört med ett halvt kg ts hö. Om hästarna fick välja foder själva så
valde de sju gånger av tio ensilaget framför höet.