Home About Browse Search
Svenska


Bogren, Rebecka, 2007. Miljökonsekvenser av dagvattendamm i Skebäck, Örebro : en fallstudie hur miljöpåverkan av en dagvattendamm intill ett Natura 2000-område kan bedömas. SLU, Dept. of Urban and Rural Development, Uppsala. Uppsala: SLU, Dept. of Urban and Rural Development

[img]
Preview
PDF
9MB

Abstract

Stormwater is surface runoff water that originates from precipitation or snowmelt and that on hardened surfaces prevents to infiltrate the ground. In city areas stormwater can consists of major amounts pollutants and when reaching a lake or watercourse it can cause damages on vegetation and animals. Therefore it is important to treat polluted stormwater before it reaches the recipient.

The municipality of Örebro have since the 90ies an extensive work with treatment of stormwater in sedimentation ponds. A new stormwater treatment project is planned in an industrial estate in Skebäck, Örebro. The pond will become the largest so far in Örebro with an area of three hectare and will be able to treat stormwater from almost one third of the area of Örebro. However, because of limited available space in the area, the pond will be located to the borders of a natural reserve area that also includes a Natura 2000 site with protective nature values. Due to its nature the project has to be registered to the county administrative board with an environmental impact assessment (EIA) included. As a part of this examination report this EIA document has been carried out commissioned by the municipality of Örebro.

The purpose of this examination report is to investigate how the environmental impact can be assessed in this project of stormwater treatment pond adjacent to a nature reserve and Natura 2000 site. Four problem areas were to be investigated in the report: 1) which environmental effects can be caused by the project, 2) what will the impact be on the nature reserve and Natura 2000 site, 3) which measures will be needed to prevent negative effects, 4) what do different groups of people consider about the benefits and appropriation of the project?

This examination report is a case study that includes mainly three methods: studies of literature, interviews and the making of an EIA. Literature of principles behind treatment of stormwater and its effect on the environment were studied to get a better knowledge about the problem and to be able to predict what consequences the project could cause. To investigate the effects of this particular project an EIA where carried out. Interviews were made in order to gather different opinions. Seven persons representing three different groups were addressed: the public, experts and non-governmental-organisations.

The environmental effects of this project are expected to be both positive and negative, and both short-term and long-term. The major positive effect is expected to be improved water quality in Svartån and Lake Hjälmaren when polluted stormwater is treated. To get a long-term treatment efficiency in the pond a continuous management is demanded with sediment and vegetation removal. The major negative effects would be the risk of impact on vegetation and animal life in the nature reserve and the risk of toxic effects on an established animal life in the pond. At a start the biodiversity in the area could be positive if a vegetation and animal life is established in the pond despite the harsh water quality. In long-term there is a risk that toxic effect occurs on organisms in the pond.

Four alternative outlet ditches from the pond have been investigated of which one have been dismissed. Of the remaining alternatives the first ditch will pass through a biological rich alder marsh in the Natura 2000 site and there is a risk of negative impact on this sensitive biotope. Measures needs to taken in order to assure that the high water table are not affected. The second ditch will pass by an old dump in the Natura 2000 site and there is a major risk that this will cause leak of toxics into the ditch. The other alternatives boost this risk as well. The last ditch will pass in a northern direction and connect to an existing outlet from the sewage treatment plant and will not affect the Natura 2000 site. This ditch is regarded as the best alternative with the least negative impact.

If negative effects occurs mainly depends on how the project is carried out and how the service of the pond is managed. The negative impacts can be minimal if measures are drawn. An important measure for project success and preventing damage is to obtain a management plan that regulates sediment and vegetation removal. Doing so will secure the long-term function of the pond, and the project will be controlled.
Results from the interviews showed that all respondents, except one expert, had positive attitudes towards the project and thought the advantages would outweigh the disadvantages. One of the experts stood out from the rest with his sceptical approach towards the benefits of the project and thought the negative effects would be severe. Despite a general positive opinion some worries among the respondents came to light. Expected negative impacts would be; increased insecurity, that the pond would attract animal life that in long-term could endure toxic effects, that the alder marsh could be damaged, that an important feeding place for birds in the winter would disappear and that some barrier effects for animals would occur.

The project in itself is a positive measure but because of complications with the protective values the benefits are not obvious. Great measures need to be implemented to prevent negative environmental impact and this will be decisive if the benefits with the project will outweigh the negative effects.

,

Dagvatten är ytligt rinnande regn- och smältvatten som på hårdgjorda ytor förhindras att
infiltrera marken. Dagvatten i stadsmiljöer kan innehålla stora mängder föroreningar och när
det når recipienten kan det orsaka skador på växter och djur. Viktigt är därför att man först tar
om hand och renar dagvattnet innan det släpps ut. Örebro kommun har sedan 90-talet drivit ett
omfattande arbete för att rena dagvatten från stadens hårdgjorda ytor genom att anlägga
sedimentationsdammar. Nu planeras ett nytt dagvattendammsprojekt, mer omfattande än
något av de hittills utförda. En dagvattendamm skall anläggas vid Skebäcks industriområde i
sydöstra Örebro. Dammen kommer att bli den hittills största med sina tre hektar och rena
dagvatten från närmare en tredjedel av Örebro tätorts totala yta. På grund av platsbrist i
stadsdelen måste dock dammen lokaliseras till utkanten av Osets naturreservat som även
innefattar ett Natura 2000-område med höga naturvärden. Då projektet är en
vattenverksamhet samt kommer att beröra ett värdefullt naturområde krävs det att en anmälan
om vattenverksamhet som inkluderar en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas till
Länsstyrelsen. Som en del i detta examensarbete har jag på uppdrag av Tekniska
förvaltningen vid Örebro kommun tagit fram denna MKB för projektet (bilaga 1).
Syftet med examensarbetet är att utreda hur miljöpåverkan kan bedömas vid byggandet av en
dagvattendamm intill ett naturreservat och Natura 2000-område. De fyra frågeställningar som
sattes upp gick ut på att utreda 1) vilka miljökonsekvenser som kan uppstå av projektet, 2) hur
naturreservatet och Natura 2000-området kan påverkas, 3) vilka åtgärder som kan bli
nödvändiga samt 4) vad olika personer anser om projektets nytta och lämplighet.
Detta examensarbete är en fallstudie där litteraturstudier, intervjuer samt upprättandet av en
MKB har varit de huvudsakliga metoderna. Då det studerade projektet till stor del handlar om
dagvattenrening i dammar studerade jag litteratur om detta för att sätta mig in i
problematiken. Vidare studerades vilka effekter dagvatten kan ha på miljön för att kunna
förutsäga projektets miljökonsekvenser. Därefter genomfördes intervjuer med sju personer
representerande de olika grupperna allmänhet, experter och frivilligorganisationer. Genom
intervjuerna inhämtades andras synpunkter på projektet och ytterligare underlag att jobba
vidare på i MKB:n framkom.
De konsekvenser som projektet kan förväntas medföra är både positiva och negativa,
kortsiktiga och långsiktiga. För vattenkvaliteten förväntas stora positiva konsekvenser uppstå
genom att förorenat dagvatten renas i dammen. För en långsiktigt bestående
reningseffektivitet krävs det att dammen sköts kontinuerligt. Dock underdimensioneras
dammen något vilket leder till en uppskattningsvis halvering av maximala reningseffekten.
Projektet innebär en viss risk att negativa konsekvenser uppstår på floran och faunan i
omgivande naturreservat samt på ett eventuellt etablerat djurliv i dammen. Dagvattnet har
konstaterats innehålla mycket höga halter av föroreningar, bland annat metaller. Om ett djuroch
växtliv etableras, trots dålig vattenkvalitet i dammen, kan det till en början gynna den
biologiska mångfalden. Med tiden finns dock risk att långtidsexponerade individer skadas av
föroreningarna i vattnet.
Fyra alternativa utloppsvägar från dammen har utretts varav ett avfärdats. Av de kvarstående
alternativen innebär ett alternativ att utloppsdiket går genom Alkärret i Natura 2000-området,
ett annat att diket passerar längs med en gammal deponi i Natura 2000-området och det sista
alternativet innebär att diket ansluter till reningsverkets utlopp till Svartån och således ej
behöver gå in i Natura 2000-området. Om det alternativ som innebär att diket går genom
Alkärret i Natura 2000-området genomförs finns risk för att denna känsliga biotop påverkas
negativt. Åtgärder måste därför utföras för att säkra att vattennivån i marken inte sänks. I området finns förorenad mark från gamla soptippar samt rötslamsupplag från reningsverket
som kan riskera att läcka ut till dikena varvid åtgärder behöver utföras för att minska denna
risk. Framförallt i alternativet förbi deponin är denna risk stor. Det alternativ som innebär att
utloppsdiket ej går genom Natura 2000-området är det alternativ som bedömts medföra minst
negativa konsekvenser. I dagsläget utreds dock alternativet för att avgöra om det
överhuvudtaget är genomförbart.
Naturreservatet och Natura 2000-området kan således komma att påverkas av projektet genom
diffus spridning av föroreningar till det terrestra ekosystemet genom att de ackumuleras högre
upp i näringskedjan. Vidare kan utloppsdiket medföra påverkan på området, men detta beror
på vilket alternativ som genomförs.
Om negativa konsekvenser kommer att uppstå beror till stor del på hur projektet genomförs
samt skötseln av dammen. Genom skadeförebyggande åtgärder bedöms de negativa
konsekvenserna kunna minimeras. En viktig åtgärd för projektframgång samt för att förhindra
skada på miljön är att upprätta och efterfölja en skötselplan för dammen där framförallt
sediment avskiljs samt vegetation skördas vid behov. På så sätt säkrar man dammens
reningsfunktion även på lång sikt och man får en uppföljning av projektet.
Utifrån intervjuerna framkom att samtliga respondenter, förutom en expert, var positivt
inställda till projektet och menade att det har en stor nytta samt att de positiva konsekvenserna
troligen kommer att uppväga de negativa. En av experterna skiljde sig dock genom att vara
skeptiskt till dess nytta och trodde att de negativa konsekvenserna skulle bli alltför stora. Trots
en generell positiv inställning bland övriga respondenter fanns viss oro för att negativa
konsekvenser skulle uppstå av projektet. Dessa konsekvenser var bl a försämrad säkerhet, att
dammen skulle locka till sig ett växt- och djurliv som på sikt kunde vara negativt, att Alkärret
skulle påverkas negativt, att en viktig övervintringsplats för fåglar kunde förloras samt att viss
barriäreffekt för djur kunde uppstå.
Projektet är i sig en positiv åtgärd men dess nytta är inte helt självklar på grund av
komplikationerna med de höga naturvärdena i området. Det kommer att krävas stora åtgärder
för att få en väl fungerande damm samt att förhindra att negativ miljöpåverkan uppstår.

Main title:Miljökonsekvenser av dagvattendamm i Skebäck, Örebro
Subtitle:en fallstudie hur miljöpåverkan av en dagvattendamm intill ett Natura 2000-område kan bedömas
Authors:Bogren, Rebecka
Supervisor:Sandström, Ulf
Examiner:UNSPECIFIED
Series:UNSPECIFIED
Volume/Sequential designation:UNSPECIFIED
Year of Publication:2007
Level and depth descriptor:Other
Student's programme affiliation:NATMP Natural Resources Programme 240 HEC
Department:(NL, NJ) > Dept. of Urban and Rural Development
(LTJ, LTV) > Dept. of Urban and Rural Development
Keywords:dagvatten, dagvattendamm, miljökonsekvensbeskrivning, miljökonsekvenser, Natura 2000-område, Örebro
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-8472
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-8472
Subjects:SLU > (NL, NJ) > Dept. of Urban and Rural Development
SLU > (LTJ, LTV) > Dept. of Urban and Rural Development

Landscape architecture
Language:Swedish
Deposited On:31 Oct 2017 12:49
Metadata Last Modified:31 Oct 2017 12:49

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits