Home About Browse Search
Svenska


Fläckman, Anna, 2008. Inverkan av betessläpp på celltal och mjölkkvalitet hos mjölkkor. SLU, Dept. of Animal Nutrition and Management, Uppsala. Uppsala: SLU, Dept. of Animal Nutrition and Management

[img]
Preview
PDF
340kB

Abstract

In Sweden regulations stipulates that dairy cows are kept on pasture, or given the opportunity to spend time outside during a coherent period of between two to four months, depending on region. The transition out to pasture is a big change from the winter period in the stable, especially for the modern high yielding dairy cows. The let out to pasture includes a change in feed, environment, and new routines. There are indications that the milk somatic cell count (SCC) rises in a peak shortly after the let out. The purpose of this study was to see if peaks in the SCC could be observed after the let out, and to study the contribution of inflammatory cells (neutrophils) and if the milk composition are affected.

The study included 35 cows that were kept in stable during the winter. The cows were both primiparous and multiparous and of various DIM (days in milk), from 12 to 442 days at the beginning of the study. The study was running over 16 days. Milk samples for SCC, differential cell count, fat, protein and lactose were collected 10 days before the let out to pasture and 5 days after. Samples for free fatty acids (FFA), casein and whey protein were collected one day before and at 1, 3 and 5 days after the let out. During day 3 and 5 these samples were taken only from cows that had at least doubled their cell count day 1.

The result showed that the SCC increased immediately after the let out to pasture. The highest values were recorded in the evening the same day as the let out and then declining, but were significantly higher trough the whole study. The neutrophil percentage followed the SCC changes fairly well in a way that is commonly seen, although the peak value was recorded later. The first morning milking after the let out the milk yield was significantly lower, but thereafter the yield was higher or unaffected. The milk components were affected mainly in a positive way. The protein and fat percentage increased and lactose content was un-altered, except for the first milkings when they decreased. The casein levels increased, whey proteins where not affected in the afternoon milk, but in the morning milk there was an increase. FFA decreased after the let out and stayed significantly lower until the end of the study.

The conclusion was that the let out to pasture led to an increase in the SCC after the let out, but that it overall affected the milk quality in a good way.

,

Enligt djurskyddslagen ska mjölkkor i Sverige hållas på bete, eller ges tillfälle till utevistelse under en sammanhängande period på två till fyra månader. Detta innebär en stor förändring för korna med nytt foder, ny miljö och nya rutiner. Det finns indikationer på att det i samband med betessläppet under någon dag sker en ökning av celltalet i mjölken. Syftet med studien var att undersöka om det blir tillfälliga celltalstoppar i samband med betessläpp och om dessa i så fall har betydelse för mjölkens sammansättning samt att undersöka mjölkens innehåll av inflammatoriska celler (neutrofila leukocyter).
Studien omfattade 35 kor som från vinterstallperioden släpptes på bete. Korna var i laktationsnummer mellan ett och fyra, samt i olika laktationsstadier. Mjölkprover för undersökning av totalt celltal, celldifferentiering, fett, protein, laktos och avkastning samlades 10 dagar innan betessläppet och 5 dagar efter. Dag -1 och dag +1 togs prover på samtliga kor för kasein och fria fettsyror (FFA), kaseinprover togs morgon och kväll och FFA enbart kväll. Under dag +3 och +5 togs dessa prover enbart från kor som dag +1 hade fördubblat sina celltal efter betessläppet. Betet var rikligt och av mycket god kvalitet, och korna utfodrades med kraftfoder och ensilage i samband med mjölkningarna.
Resultatet visade att det blev en signifikant celltalsökning omedelbart efter betessläppet och försöket ut, med de högsta värdena alldeles efter betessläppet som sedan sjönk under resten av försöket. Andelen inflammatoriska celler följde SCC-förändringarna tämligen väl även om det högsta värdet sågs först något senare. Mjölksammansättningen påverkades i huvudsak positivt. Protein- och fetthalten steg förutom den första mjölkningen efter betessläppet medan laktoshalten var oförändrad efter en initial sänkning de två första mjölkningarna. Kaseinhalten steg medan vassleinnehållet var oförändrat vid kvällsmjölkningarna men ökade dock på morgnarna. FFA sjönk signifikant första mätningen efter betessläppet och höll sig sedan lägre försöket ut.
Slutsatsen blev att betessläppet gav en celltalstopp som dock medförde flera positiva effekter på mjölkkvaliteten.

Main title:Inverkan av betessläpp på celltal och mjölkkvalitet hos mjölkkor
Authors:Fläckman, Anna
Supervisor:Wredle, Ewa
Examiner:UNSPECIFIED
Series:Examensarbete / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för husdjurens utfodring och vård
Volume/Sequential designation:267
Year of Publication:2008
Level and depth descriptor:Other
Student's programme affiliation:1010A Agriculture Programme (admitted before July 1, 2007) 270 HEC
Department:(VH) > Dept. of Animal Nutrition and Management
Keywords:celltal, betessläpp, PMN, SCC
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-8555
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-8555
Subjects:SLU > (VH) > Dept. of Animal Nutrition and Management
Animal feeding
Language:Swedish
Deposited On:02 Nov 2017 11:29
Metadata Last Modified:02 Nov 2017 11:29

Repository Staff Only: item control page