Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

The use of hemp seed cake (HSC) in a poultry nutritional context is described in this MSc thesis. It is well documented that HSC is distinguished by a high protein quality and a high proportion of unsaturated fatty acids. This, along with its palatability, claimed sustainability and advantageous crop rotational properties make HSC particularly interesting to the organic poultry production. Further, the presence of anti-nutritional factors is low. In the present study, a HSC digestibility trial was set up using 72 as-hatched 28 days old broiler chickens. Further, the growth and feed utilization efficiency was studied. Four experimental diets were composed by replacing 0, 10, 20 and 30 % of a commercial finisher feed with HSC. TiO2 was added as an indigestible marker. Ileal and excreta samples were collected and the digestibility data were subjected to linear regression analysis. An apparent metabolizable energy (AME) value of 13.8 MJ/kg DM was suggested and the ileal digestibilities of dry matter, protein, fat and starch were determined to 0.37, 0.80, 0.89 and 0.94, respectively. Generally, the statistical variance was larger in the excreta samples in comparison to the ileal samples. Thus some fibrous contents were assumed to be fermented in the caeca. The production parameters feed consumption; weight gain and feed conversion ratio were satisfactory and were not affected by the inclusion of HSC. It was concluded that the nutritional value of HSC partly resembles e.g. that of rape seed cake and that a 30 % inclusion rate showed no negative effects on the production nor the palatability of the feed when fed during the days 28-35 post-hatch.

Användningen av hampfrökaka inom fjäderfänutrition behandlas i det här arbetet för MSc examen. Det är väl dokumenterat att hampfrökakan har en hög proteinkvalité och en stor andel omättade fettsyror. Dessa egenskaper, tillsammans med dess smaklighet, fördelaktiga roll i växtföljden samt den miljömässigt förmodat hållbara odlingen gör hampfrökaka särskilt intressant inom ekologisk produktion. Dessutom är dess innehåll av anti-nutritionella substanser lågt. I den här studien undersöktes hampfrökakans smältbarhet med 72 stycken, 28 dagar gamla slaktkycklingar av olika kön. Dessutom studerades djurens tillväxt och foderutnyttjande. Fyra försöksfoder konstruerades genom att ersätta 0, 10, 20 och 30 % av ett kommersiellt slutfasfoder med hampfrökaka. TiO2 tillsattes i foderblandningarna som en osmältbar markör. Träck och ilealt tarmprov togs och smältbarhetsvärdena behandlades därefter med linjär regression. Hampfrökakans skenbara omsättbara energi (AME) bestämdes till 13,8 MJ/kg TS och dess ileala smältbarhet av torrsubstans, protein, fett och stärkelse var 37, 80, 89 och 94 % respektive. Den statistiska variationen var generellt sett högre i data från träckproven i jämförelse med de ileala tarmproven. En viss mängd fiber antogs ha fermenterats i fågelns blindtarmar. Produktionsparametrarna foderåtgång, viktökning och foderutnyttjande var tillfredställande och påverkades inte av inblandningen av hampfrökaka. Det kunde fastställas att hampfrökakans nutritionella värde delvis liknar t.ex. rapsfrökakans och att en inblandning om 30 % inte uppvisade några negativa effekter på produktionen eller på fodrets smaklighet när det utfodrades från dag 28 till 35.