Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

I am in this essay to find out how to successfully combine new development with preservation of natural values, mainly large scale vegetation and ground formations.This is done by studies of three developments.

The first development, Engeltofta backe, lies 7 km northeast of Gävle. The expectations of natural preservation were not fullfilled when this area, after the explotation, did not have any vegetation of value left.

The second example, Östra Kvarnskogen in the community of Sollentuna, shows, as far as one can tell at the moment, a sucsessful combination of new development and preserved nature.

The third example is a development in the community of Kullön. In this area the ambition of combining preservation and development was fullfilled.

After studying vital documentation in each planning process, I made interviews with different actors in each of the three processes. I thereafter compared the different documents and answers from the interviewed persons to find out if there were any significant similarities or differences which could be of importence when natural values is to be preserved in new developments.

My conclusion of this study is that it is of great importence to define key expressions often used in the process, such as natural values and preservation. Also the goal and ambition needs to be clearified so that all participants in the process knows what is to strive for.
A positiv atmosphere simplifies the process even more and opens for new solutions. The way the work is organized, and in this organisation guarantee continuity in both statements and actors, is important to clearify at an early stage.
Clear requirements in writing is an important aid when something as undefined and unquantitible as natural values is to be preserved.

Also the choice of building technique, such as the foundation of a house and mass balance, as well as the exploitation number is of crucial importence to the final result.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur man kan gå till väga för
att lyckas med naturanpassning av bostadsområden, organisatoriskt såväl som
i fråga om inställning hos aktörerna. Detta görs genom studier av tre exempel
där naturanpassning av bebyggelsen efterfrågades.
Den bevarade naturmiljön i bostadsområdet Engeltofta backe, sju kilometer
nordost om Gävle, lever inte upp till de förväntningar som fanns hos Bygg
och Miljö på Gävle kommun, då det inne i området idag nästan helt saknas
värdefull naturmark.
Bostadsområdet Östra Kvarnskogen i Sollentuna kommun färdigställs just nu
och ser ut att motsvara den höga ambitionen som fanns angående anpassning
av bebyggelsen till naturmarken.
Kullön i Vaxholms kommun är ett ekologiskt präglat boende byggt i två etapper,
en med inflyttning år 2000 och en med inflyttning 2006-2007. Området präglas
av dess ekologiska profil och höga naturanpassning.
Efter studier av i processen viktiga dokument samt djupintervjuer med olika
insatta aktörer har jag gjort jämförelse mellan de tre studerade exemplen. I
jämförelsen har jag diskuterat olika likheter och skillnader mellan de tre
processerna, vilket kan ha haft betydelse för slutresultaten. Utifrån denna
diskussion har jag i min slutsats listat olika aspekter som är av stor vikt att
reflektera över om naturanpassning eftersträvas.
Att definiera begreppet naturanpassning, samt målsättningen och
ambitionsnivån är nödvändigt för att alla parter ska sträva mot samma mål.
En positiv inställning förenklar arbetet ytterligare och öppnar ofta för nya
lösningar. Arbetsformen, och att i denna eftersträva kontinuitet, är viktigt
att reflektera över i ett tidigt stadium för att ytterligare effektivisera processen
och forma en trivsam arbetsmiljö.
Att våga ställa krav är oerhört viktigt när man eftersträvar något som är
så okvantifierbart som naturanpassning. Tydligt skrivna krav underlättar
förståelsen och minskar därmed risken för missförstånd.
Val av byggteknik, så som grundläggning och massbalans, liksom
exploateringstalet har avgörande inverkan på graden av naturanpassning.