Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Swedish dairy production has during the last decades undergone considerable structural rationalisation and the number of dairy herds has decreased to less than 7000. At the same time the average herd size has increased and a large proportion of those investing in new buildings today choose automatic milking (AM). During 2008 more than ten percent of the Swedish cows will be milked with AM. The development has been faster than expected and the need for consulting has increased rapidly. This study aims to evaluate whether a check list originating from the FRISKKO ("healthy cow") programme can be a useful tool when assessing how well the herd functions in various areas. Seventeen farms with AM have been visited in order to see which key factors that are relevant to use and to evaluate which cut offs these should have. As a starting point, a check list for AM developed at the Swedish Dairy Association was used. During 2007 this was complemented with a section concerning animal welfare as a result of the Swedish Dairy Association's welfare project. The check list was upgraded after the first nine visits. After the project's completion a number of proposals to improve the check list have come forward. The relatively small material creates difficulties in achieving statistical significance but many interesting tendencies are seen.

In order to get the AMS-herd functioning optimally it is necessary to facilitate for all individuals to move between the different sections of the barn without stress. This requires that one sees the barn environment from the cow's perspectives, regarding everything from cubicle comfort, animal health and feeding routines to the barn's layout.

The differences in how well the herds were assessed to function were largely management related. Just like in conventional systems it is the management and the "cow sense" that have the biggest impact. The udder health is a concern in many herds with AM and in order to solve these problems it is necessary to look at several factors that have an influence on the herd's function. For this partially other knowledge than the one used in conventional systems is required. To assess how well the cow traffic functions in AMS and how it can be improved is a for farmers as well as counsellors new spheres of activity.

Svensk mjölkproduktion har under den senaste tiden genomgått en kraftig strukturrationalisering och antalet mjölkproducenter är nu mindre än 7000. Samtidigt har den genomsnittliga besättningsstorleken ökat och en stor andel av dem som bygger nytt idag väljer system med automatisk mjölkning (AM, ”robotmjölkning”). Under 2008 kommer mer än tio procent av de svenska korna att mjölkas med AM. Utvecklingen har gått snabbare än väntat och behovet av kvalificerad rådgivning har ökat markant. Denna studie syftar till att utvärdera om en FRISKKO-checklista kan vara ett bra verktyg för att bedöma besättningens funktion och hitta dess starka respektive svaga punkter. Sjutton gårdar med AM har besökts för att se vilka nyckeltal som är relevanta att använda, samt för att utvärdera vilka normvärden dessa ska ha. Som utgångspunkt fanns en checklista för AM utvecklad vid Svensk Mjölk. Under 2007 kompletterades denna med ett avsnitt avseende djurvälfärd i enlighet med Svensk Mjölks välfärdsprojekt. Checklistan uppgraderades efter de första nio besöken och efter projektets slutförande har ett antal konkreta förslag till förbättringar kommit fram. Eftersom materialet var begränsat vad gäller antal gårdar var statistisk signifikans inte alltid uppnåbar, men många intressanta tendenser kunde ses.
För att få AMS-besättningen att fungera optimalt måste man underlätta för samtliga individer att utan stress förflytta sig mellan de olika avdelningarna i stallet såsom liggavdelning, foderavdelning och mjölkningsenhet. Detta kräver att man ser stallmiljön ur kons perspektiv, vilket gäller allt från liggbåskomfort, djurhälsa och utfodringsrutiner till stallets planlösning.
Skillnaderna som förelåg i hur väl besättningarna bedömdes fungera var i hög grad management-relaterade. Precis som i konventionella system är det skötseln och djurögat som har den största betydelsen. Juverhälsan är ett problem i många besättningar med AM och för att lösa dessa problem är det nödvändigt att ta ett helhetsgrepp på besättningens funktion. För detta krävs delvis annan kunskap än den som används i konventionella system. Att bedöma hur väl kotrafiken fungerar i AMS och hur den vid behov kan förbättras är ett för lantbrukare såväl som rådgivare nytt arbetsfält.