Home About Browse Search
Svenska


Ebeling, Elisabet, 2008. Det kan vara farligt att ligga lågt - om stadsplanering inför stigande vattennivåer : exempel från Göteborg, Kristianstad och Arvika. SLU, Dept. of Urban and Rural Development, Uppsala. Uppsala: SLU, Dept. of Urban and Rural Development

[img]
Preview
PDF
2MB

Abstract

In this study is being examined how cities can be planned in the face of rising water levels and extreme weather, due to the changing climate. The starting point has been to investigate how the problems can be tackled and how the positive sides of water in the city can be strengthened, and synergy effects and greater sustainability be achieved thereby. The method has been literature studies and case studies containing interviews and visits. Göteborg, Kristianstad and Arvika have been studied for discussions and ideas about adaptation. Today, building near water is very popular which brings both advantages and disadvantages. Attitudes towards water in the city have appeared, just as the managing of the situation, to be ambivalent. The cities show both similarities and differences in conditions and measures. The situation is handled differently because of natural prerequisites, experiences, organization, active individuals and political agenda, among other things. Spatial planning affects the city's vulnerability and robustness. The solutions available can be divided into planning for future settlements and measures concerning existing settlements. The two extremes are to either adapt the settlement to the water, or the water to the settlement. Synergy effects should be pursued for greater sustainability and robustness and can also be used as reinforcement of arguments for different measures. In the context of adapting cities to the future climate, the planner and/or landscape architect has an important function as a generalist and a creative force, in making change visible and participating in the public debate.

,

I detta examensarbete vill jag skaffa mig en generell överblick över översvämningsproblem
i sig, ta reda på hur planerare och beslutsfattare förhåller sig till klimatkrisen, samt analysera
möjligheten att samtidigt som man löser problem orsakade av översvämningar också kan öka
hållbarheten i staden. Detta har jag gjort genom litteraturstudier och fallstudier.
Städerna jag studerat som fallstudier är Göteborg, Kristianstad och Arvika:
- Förutom skador på bebyggelsen hotas dricksvattenförsörjningen i Göteborg av högt vattenstånd
i Göta älv. Man har börjat vidtaga flera olika tekniska åtgärder. Man diskuterar också flera
åtgärder inför framtiden, några av dem drastiska. Det kan uppstå flera positiva synergieffekter
med de åtgärder man vidtar/planerar i Göteborg. Aktuellt just nu i stadens planering är ny bebyggelse
på Södra älvstranden.
-Kristianstad ligger lågt och är en utsatt och sårbar stad. I översvämningshotade områden finns
flera viktiga samhällsfunktioner och bostäder. Nu arbetar man med att förstärka gamla vallar och
bygga nya. Kommunen litar helt på vallarnas skydd. Kusten utanför staden består av sanddyner
och är känslig för erosion och stigande grundvatten. Det finns ett tryck på att bygga nytt, bygga
ut och att permanenta fritidshusbebyggelsen. Än så länge finns dock inte någon tydlig linje från
kommunens sida om vad som får byggas. Flera möjliga synergieffekter har nämnts i Kristianstad.
-Arvika ligger på en sluttning vid Kyrkviken, som är förbunden med Glafsfjorden via ett smalt
sund. År 2000 inträffade en allvarlig översvämning. Man arbetar efter tre huvudlinjer för att
skydda staden.Samtidigt finns en viss förvirring över hur åtgärderna ska kombineras. Staden ska
enligt ett utvecklingsprogram förtätas och vattnet göras mera tillgängligt. Sjönära lägen ses som
attraktivt för boende. Också i Arvika finns möjligheter till synergieffekter.
Likheter och skillnader jag sett hos städerna är bland annat att alla städerna använder vattnet som
konkurrensfördel och ”branding”. Städerna har också ambitioner att stärka de ekologiska och
rektreationella aspekterna av vattnet. Alla städer vill växa och erbjuda mark, ofta vid vatten. Men
den dubbla attityden till vattnet som både tillgång och hot finns också i alla städerna. Klart är att
samtliga tre städer kommer att få problem, och att de måste arbeta med att lösa problemen på
olika sätt. I alla städerna har medvetandet att åtgärder måste vidtas vaknat de senaste åren. Samtliga
städer arbetar förvaltningsövergripande med anpassningsfrågorna och har också samarbete
med eller hämtar inspiration från någon annan kommun eller stad. Samtliga städer tänker skydda
sig genom byggda barriärer som ska hålla vattnet borta. Man talar också om att anpassa den bebyggelse
man vill bygga i utsatta lägen.
Några slutsatser i detta examensarbete är:
- att i takt med stigande temperatur nederbördsmönstren kan komma att ändras. Det kommer att
regna mer, oftare och häftigare, i Sverige i huvudsak i de västra och sydvästra delarna av landet.
De västra och södra kusterna kommer också att påverkas av att havet kan komma att stiga.
Översvämningar (och i sin tur erosion) kan orsaka skador på bebyggelse, infrastruktur, vattenförsörjning
och ekosystem. Vatten är kort sagt en mycket central aspekt av en stads fortlevnad. Olika
städer påverkas olika av klimatförändringarna, och hanterar det också olika. Användbara begrepp
är här sårbarhet och robusthet.
-Klimatförändringarna är ett komplext och långsiktigt hot. Hur detta hanteras i den fysiska
planeringen beror på hur krisen upplevs och hur organisationen fungerar. Mellan tanke, insikt
och handling kan ett glapp finnas, och trots tidigare erfarenheter är det inte självklart att en stad
är bättre rustad nästa gång. Historiska händelser, både långt tillbaka och närmare i tiden, är en
mycket viktig kunskapskälla. Vi är helt beroende av att vattnets kretslopp fungerar. På så sätt är vår civilisation mycket ömtålig. Vi har idag en global vattenkris, även utan klimatförändringar.
Men en civilisation kan också förändras för att anpassa sig till nya förhållanden. Anpassning kan
leda till utveckling. En gemensam nämnare som jag ser för historiska civilisationers kollapser är
att de inte anpassade sig tillräckligt bra till förändringarna i naturen.
-De lösningar som står till buds kan delas in i åtgärder för att skydda befintlig bebyggelse på kort
sikt inför snabba förändringar; och att planera för ny bebyggelse i ett längre tidsperspektiv mot
långsammare förändringar. Inom dessa två tidsperspektiv finns det i sin tur olika linjer att gå efter
med olika grad av påverkan på bebyggelse respektive vattendrag.
-Det finns många anledningar till att försöka uppnå synergieffekter när man ska vidta en åtgärd
mot översvämningar i en stad. Dels för de positiva effekterna i sig, och dels möjligheterna till mer
tyngd i argumenten både för en översvämningssäker stad och för en hållbar stad i alla betydelser
av begreppet. Jag har i litteratur och fallstudier funnit flera exemepel på positiva synergieffekter
hos åtgärder mot översvämningar, som kan leda till större hållbarhet. Det handlar om till exemempel
biologisk mångfald, estetik, sociala aspekter, rekreation och utveckling av ny kunskap och
teknik.
Slutsatserna har resulterat i några möjliga grundläggande förhållningssätt till översvämningsproblem
för en planerare. Planeringens och planerarens roll har också diskuterats:
-Planeraren föreslår var och hur bebyggelse ska lokaliseras och byggas. Planeraren måste också
vara insatt i vilka olika medel som står till buds för att skydda bebyggelse. Man måste kunna argumentera
för sina förslag.
-Planerarens styrka är att kunna förmedla och tydligt visa sammanhang, vara generalist, samt
möjligheten att kunna skriva och synas i samhällsdebatten. Kanske har arkitekter och planerare
också något att lära av effektiva organisationer i krislägen. Inom krishantering kan kanske också
planerarens kreativitet och improvisationsförmåga komma till användning.

Main title:Det kan vara farligt att ligga lågt - om stadsplanering inför stigande vattennivåer
Subtitle:exempel från Göteborg, Kristianstad och Arvika
Authors:Ebeling, Elisabet
Supervisor:Berg, Per G
Examiner:UNSPECIFIED
Series:UNSPECIFIED
Volume/Sequential designation:UNSPECIFIED
Year of Publication:2008
Level and depth descriptor:Other
Student's programme affiliation:MSc Landscape Architecture
Department:(NL, NJ) > Dept. of Urban and Rural Development
(LTJ, LTV) > Dept. of Urban and Rural Development
Keywords:översvämning, hållbarhet, stadsplanering, synergieffekt, sårbarhet, klimatförändring
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-8612
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-8612
Subjects:Landscape architecture
Language:Swedish
Deposited On:06 Nov 2017 12:11
Metadata Last Modified:06 Nov 2017 12:12

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits