Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

The numbers of natural disasters caused by extreme weather are increasing through out the world. A large majority of the research concerning the climate shows that this is a trend that can be expected to continue. At the same time the urbanisation is increasing more than ever and for the first time in history more than fifty percent of the population lives in a city. How we build these cities will have a crucial importance for our adaption to the new climate. In Sweden, our capacity for an adaption are high because of our economic situation as well as our rather well built society. Other parts of the world will be hit considerably harder and it is the poor countries that will be affected the most.

Today floods are the most common natural disaster in Europe. As an effect of climate changes, the number of severe floods is calculated to increase markedly in northern Europe. We have already seen that the number of severe floods have become more common in recent years and it is important to start adapting our societies to these new risks today. Flooding must be addressed on various levels in urban planning. Mapping of risk areas and foreseeing planning most be combined with on site protection in high risk areas. In the general plan one have the opportunity to work on an overall level and put on long-term aims for how to address the problems of flooding. On a more detailed level there may be reasons for specific regulations. Examples off such regulations might be to decide a lowest point above sea level under which buildings may be not be built or not to allow cellars within the specific plan. In some sites it can be justified to construct protection of various kinds. Embankments, quay-edges and walls can state examples on such protection measures.

At the same time as the urbanisation is increasing more and bigger areas in the cities are being paved and thus the water in the cities has nowhere to infiltrate or to be detained. Through various stormwater solutions one can both decrease and level out the flows to the watercourses. This may happen by different solutions for example through vegetated swales, infiltration planters or ecoroofs. By bringing more green spaces in to the cities one also offers other benefits to the climate. Such benefits include lowering the average temperature and offering shadows in the increasingly warmer cities. It is also important to remember that the water in our cities is not only a problem and to take advantage of the assets water can bring to a city.

Climate change will in various ways increase different risks in our cities and this has to be taken seriously. It is of great importance that the municipalities study what these changes will mean for each given location and make up plans for how one will meet these risks. The planning must happen both in the short time and in the long time perspective. We still need a lot more research in the area of climate change but it is important that the municipalities take an active part of the research that is carried out and keep oneself updated with new research results. Often, conflicts of interests may occur concerning exploitation of areas close to water. It is thus important that the municipality has established clear frameworks and recommendations for these areas.

Antalet naturkatastrofer orsakade av extremt väder ökar i världen. I stort sett all klimatforskning visar att detta är en trend som kan förväntas fortsätta. Samtidigt är urbaniseringen större än någonsin och för första gången beräknas mer än hälften av världens befolkning bo i städer. Hur vi bygger dessa städer kommer att ha en avgörande betydelse för hur vi klarar anpassningen till det nya klimatet. I Sverige har vi goda förutsättningar för en anpassning på grund av vår ekonomiska situation och väl fungerande samhälle. Andra delar av världen kommer att drabbas betydligt hårdare och det är de fattiga länderna som beräknas drabbas allra värst.
Översvämningar är idag den vanligaste naturkatastrofen i Europa. I och med klimatförändringar beräknas antalet kraftiga översvämningar öka markant i norra Europa. Vi har redan sett att kraftiga översvämningar har blivit vanligare och det är viktigt att börja anpassa våra samhällen för dessa nya risker redan idag. Översvämningsfrågan måste behandlas på olika nivåer i den fysiska planeringen. Kartering av översvämningskänsliga områden och förutseende planering bör kombineras med fysiska skydd i områden som idag ligger i riskzonen för översvämning. I översiktsplanen har man möjlighet att arbeta övergripande och sätta upp långsiktiga mål för hur översvämningsproblematiken ska hanteras. I detaljplanen kan det finnas anledning att gå in och reglera en viss lägsta plushöjd eller att byggnader inte får förses med källare under en viss nivå. I en del utsatta lägen där det redan är bebyggt kan det vara motiverat att uppföra skyddsåtgärder av olika slag. Vallar, kajkanter och murar kan vara exempel på sådana här skyddsåtgärder.
I samband med urbaniseringen hårdgörs allt större ytor och vattnet i städerna får ingenstans där det naturligt kan infiltreras eller fördröjas. Genom att på olika sätt låta vatten infiltrera och/eller fördröjas lokalt både minskar man och jämnar ut flödena till de översvämningskänsliga vattendragen. Detta kan ske på olika sätt genom till exempel infiltrations- magasin, utjämningsdammar eller gröna tak. Att få in mer grönyta i städerna har även andra klimatmässiga fördelar så som att sänka medeltemperaturen och ge skugga i de allt varmare städerna. Det är också viktigt att inte bara se vattnet i våra städer som ett problem utan att lyfta fram det och utnyttja den tillgång det faktiskt är.
Klimatförändringar medför en förändring av riskbilden i alla våra städer och det är en risk som måste tas på allvar. Det är viktigt att kommunerna utreder vad dessa förändringar kommer att innebära för varje enskild plats och tar fram planer för hur man ska möta dessa risker. Planeringen måste ske både i det korta och långa tidsperspektivet. Det saknas fortfarande mycket forskning på området men det är av stor vikt att kommunerna aktivt tar del av den forskning som bedrivs och håller sig á jour med nya prognoser och forskningsresultat. Många gånger uppstår intressekonflikter när det gäller exploateringen av vattennära områden och det är då viktigt att kommunen har upprättat tydliga ramar och rekommendationer för vad som gäller vid planeringen av dessa områden.