Rubinsson, Carola, 2007. Fallstudie av mellanrummen i stadsdelen Ålidhems offentliga utemiljöer. SLU, Dept. of Urban and Rural Development, Uppsala. Uppsala: SLU, Dept. of Urban and Rural Development
|
PDF
38MB |
Abstract
This diploma-work assess the public outdoor space. It
has its starting point in, Ålidhem, a town district of
Umeå. I have been studying public spaces in the outdoor
environment. In this essay this refers to the spaces
between the houses. What they are, what they contain,
how they function and how they can improved. The
focus has been on describing what's important in the
spaces between the houses and how one can think in
order to design a good outdoor environment. I have
chosen to define a "good outdoor environment" as an
environment that is social, safe, rich in experiences, aesthetic
and has an identity.
The vegetation is an important part in order to achieve
a good environment. Since the vegetation and its functions,
impacts and development constitutes a big part of
our outdoor environment it has been one of the sources
who inspired this report. In my report I have noticed
which sort of vegetation one could use in the spaces
between the houses.
The inventory and analysis for Ålidhem illustrates and
describe the architects intentions with the area, how it
turned out to be and how it looks today (see chapters
3 "Stadsdelen Ålidhem"). The inventory part shows
details on the areas design, traffic situation, playgrounds
and how the area is used. Meeting places, people's
movement, landmarks and the feeling of a place is also
declared in the inventory. As a complement to literature
and field studies have the people in the area participated
trough a questionnaire dispatch, see annex 1, s 112.
Svensk Markservice who has the management responsibillity
for the area has also been asked about their situation/
opinion.
The aspects that I have chosen to study and has an
influence on the environment is presented and verified
through literature and research (chapter 2 "Stadens
mellanrum" and chapter 4 "Principer för gestaltning
av offentliga rum"). In these chapters, I present why
and how important it is to arrange places for meetings
and activities but also places there one can be alone, all
in order to create a social and genial outdoor environment.
When summarizing the inventory and analys the
outdoor environment in Ålidhem can be described as
monotonous and worn with many large, open, "poor"
surfaces.
In my report I present what is needed to create a safe
environment. To achieve a safe environment it is important
with an environment that is clean and fresh. It is
also important to adapt good lightning and create an
interesting, detailed environment without losing the
opportunities to have a good view over the street/place.
But above all that the humane presence is needed in
order to call forth the feeling of being safe.
A environment which is rich in experiences consist of
a certain amount of details and has an interesting content
that catch your attention. Furthermore, my work
present the aesthetic attractive environment as an environment
with a certain harmony and balance. On the
knowledge that an atmosphere in harmony and balance
is easy for us to read and to understand. What we recognize
and understand is also easier to care about and
enjoy. An environment who has a defined identity and
character is simple to feel at ease in. You can also find
your way home and trough the area in a characteristic
environment. That kind of environment increases the
status of the district which also create a value for those
who live there and therefore creates a good outdoor
environment.
The principles who shows how to create better outdoor
spaces and is concentrated to chapters 4. They are based
on those inventories and analyses has been done in the
town part Ålidhem.
The conclusion chapter include a suggestion and an
example on how to design a part of Ålidhem in order to
create "good design". The suggestion applicate thoughts
and principles that I discussed earlier. Through one new
design with respect for ambient buildings I have decided
to retain the simplicity and cleanness that characters
Ålidhem but with a better spatial feeling. The suggestion
also have a better feeling for the direction of the street
and it defines the use of the street in a better way than in
other spaces in this area.
Det här examensarbetet tar utgångspunkt i stadsdelen
Ålidhem, ett bostadsområde i Umeå. I arbetet studeras
ytorna mellan husen i den offentliga utemiljön, de så
kallade mellanrummen. Vad mellanrum är, vad de innehåller,
hur de fungerar men också hur de skulle kunna
utvecklas tas upp i examensarbetet. Jag har strävat efter
att redogöra vad som är viktigt i mellanrummen och
hur man kan tänka för att uppnå en ”god” utemiljö när
man gestaltar dessa ytor/platser. Den ”goda utemiljön”
har jag valt att definiera som den sociala, trygga, upplevelserika,
estetiska och identitetsskapande utemiljön.
En viktig del för att uppnå en god utemiljö är bland
annat växtligheten. Eftersom växtligheten utgör en stor
del av våra utemiljöer har jag hela tiden haft vegetationens
funktioner, påverkan och utvecklingsmöjligheter i
åtanke och som utgångspunkt. Jag har uppmärksammat
vilken typ av vegetation man skulle kunna använda mer
av i våra mellanrum.
I den inventering och analys jag gjort över Ålidhems
utemiljö redogör jag för hur man tänkte då man planlade
området, hur det blev och hur det ser ut idag (se
kapitel 3 ”Stadsdelen Ålidhem”). Jag har tittat närmare
på gestaltning, trafiksituationen och lekytor men också
hur området används och känns genom att studera
mötesplatser, rörelsemönster, landmärken och rumslighet.
Som ett komplement till litteratur och fältredovisningar
har de boende tillfrågats genom ett enkätutskick,
se bilaga 1, s 112. De som ansvarar för skötseln i området
har också tillfrågats. De boendes åsikter samt en
sammanfattning av en intervju med en representant
från förvaltaren redovisas också i kapitel 3 ”Stadsdelen
Ålidhem”. Sammanfattningsvis kan Ålidhems utemiljö
beskrivas som enformig och sliten med många stora
öppna ytor utan upplevd rumslighet eller mötesplatser.
Sammanfattning
De aspekter jag valt att studera och som påverkar en
god utemiljö redovisas och stärks genom litteratur
och forskning/undersökningar (se kapitel 2 ”Stadens
mellanrum” samt kapitel 4 ”Principer för gestaltning
av offentliga rum”s). I dessa kapitel tar jag bland annat
upp varför och hur viktigt det är att ordna platser
för möten och aktiviteter men också platser dit man
kan dra sig undan, för att skapa en social och trevlig
utemiljö.
Jag tar upp att det handlar mycket om att hålla rent
och fräscht, anpassa belysningen, skapa en intressant
och detaljrik utemiljö utan att förlora överskådligheten
över platsen, för att skapa trygga utemiljöer. Men
framför allt att den mänskliga närvaron behövs för att
skapa trygghet. Om den upplevelserika miljön skriver
jag att den inte behöver vara fullmatad med aktiviteter
och intresseväckande detaljer för att vara upplevelserik.
Det räcker att den innehåller viss detaljrikedom och
ett intressant innehåll som drar till sig intresset eller
något annat som man kan fästa blicken på. Vidare tar
jag upp att den estetiskt tilltalande utemiljön har en viss
harmoni och balans. Denna gemensamma nämnare gör
det lätt för oss att läsa och förstå och det vi känner igen
och förstår har vi lättare att tycka om. Jag behandlar
också den identitetsskapande utemiljön och skriver om
att den identitetsskapande utemiljön handlar om att
skapa karaktär. Genom att ge ett område en identitet
kan man höja områdets status och skapa ett mervärde
för de boende.
Principer för hur man kan skapa bättre mellanrum är
koncentrerade till kapitel 4. Där beskriver jag hur man
borde tänka vid ett gestaltningsskede och vad som kan
anses viktigt i mellanrummen för att skapa en bra utemiljö.
Avslutningsvis presenteras ett gestaltningsförslag
(se kapitel 5 ”Gestaltningsförslag”). Det slutgiltiga
gestaltningsförslaget är en tillämpning på de framtagna
gestaltningsprinciperna och har en övergripande och
skissartad karaktär. Där redovisas tankar och principer
som tas upp och diskuteras tidigare i rapporten.
Gestaltningsprinciperna har tagits fram utifrån de
inventeringar och analyser som gjorts i stadsdelen
Ålidhem. Gestaltningsförslaget hanterar ett stråk
genom området. Genom en ny gestaltning med hänsyn
till omgivande byggnader behåller den enkelhet och
stilfullhet som Ålidhem präglas av. Förslaget innehåller
dock en bättre rumslighet, det tar till vara på riktningar
och framför allt tydliggör det stråkets användning på ett
bättre sätt än på övriga området.
Main title: | Fallstudie av mellanrummen i stadsdelen Ålidhems offentliga utemiljöer |
---|---|
Authors: | Rubinsson, Carola |
Supervisor: | Elg, Roger |
Examiner: | UNSPECIFIED |
Series: | UNSPECIFIED |
Volume/Sequential designation: | UNSPECIFIED |
Year of Publication: | 2007 |
Level and depth descriptor: | Other |
Student's programme affiliation: | MSc Landscape Architecture |
Supervising department: | (NL, NJ) > Dept. of Urban and Rural Development (LTJ, LTV) > Dept. of Urban and Rural Development |
Keywords: | mellanrum, offentlig utemiljö, gestaltning, god utemiljö, social utemiljö, identitetskapande utemiljö, upplevelserik utemiljö, trygg utemiljö, estetiskt tilltalande utemiljö, växtlighet, vegetation, Ålidhem, Umeå, gestaltningsprinciper |
URN:NBN: | urn:nbn:se:slu:epsilon-s-8725 |
Permanent URL: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-8725 |
Subject. Use of subject categories until 2023-04-30.: | ?? 4086 ?? Landscape architecture |
Language: | Swedish |
Deposited On: | 13 Nov 2017 09:43 |
Metadata Last Modified: | 13 Nov 2017 09:43 |
Repository Staff Only: item control page