Home About Browse Search
Svenska


Andersson, Karin, 2007. Torvströ till svenska mjölkkor. SLU, Dept. of Animal Nutrition and Management, Uppsala. Uppsala: SLU, Dept. of Animal Nutrition and Management

[img]
Preview
PDF
804kB

Abstract

Peat litter is a soft material with high absorbency. About hundred years ago many farmers in Sweden used peat litter to their dairy cows. After the World War II the use of peat litter decreased and the farmers used more straw. Nowadays (year 2007), when it is harder to find straw and sawdust to buy, peat litter is advancing again. The purpose with this study is to investigate peat as a litter to dairy cows. The study consists of two parts, one station experiment and one interview with 20 farmers that had used or were using peat litter.

The focus in the station experiment was on lying and standing behaviour, hock lesions, cleanliness, hygiene at the lying area, milk production, food consumption and the growth of Staphylococcus aureus in peat, straw and sawdust. In the behavioural study we saw significant difference in lying down time as it took longer time to lying down on straw. No other differences were showed. The hock lesions decreased after four weeks using peat. The lesions at the tarsal joint deceased with 40 % (p=0,0039) and the lesions on the tuber calcis decreased with 50 % (p=0,0001). A cleanliness study was done on legs, udder and flank. Theses parts of the body were significantly cleaner after the treatment with peat litter. On the flank it even become significant dirtier again after the following straw period. In the analysis of the hygiene in the lying area, straw had significantly lower number of aerobe bacteria compared to peat litter (p=<0,001). The high absorbency in peat litter may have affected the results because it possibly absorbs bacterial from the dung. The analysis of S.aureus showed that the bacterial had higher growth rate in straw compared with sawdust and peat litter. Different bacterial concentrations were used in the analysis, with corresponding sub clinical mastitis (104) and acute clinical mastitis (108). After six hours incubation, no bacterial growth was seen on peat or sawdust, but after 24 hours a high growth rate was shown on both. Straw had high growth rate already after sex hours. It also had high number of bacteria from the beginning while peat and sawdust had no bacteria from the start. Analysis of S.aureus showed that the dirty bedding material should be replaced within 6 hours in order to decrease the risk of infection. The results from feed intake in the dairy cows in the station experiment showed that the cows possibly consumed peat litter in the start of the experiment. No significant differences were seen in the analysis of milk production.

In the interview with the farmers, almost everybody were satisfied with their peat litter. The farmers had started using peat litter because it was difficult to buy straw or sawdust; they lived near a peat producer or because of health problems with their cows. Five of the farmers had stopped using peat litter. Two farmers had big problems with peat gathering in their milking equipment. The other farmers had no such problems. A high price and bales that froze in the winter were also reasons to stop using peat litter. The farmers had seen health effects on the cows like better claw health, no hock lesions, less pneumonia and clean animals. All the farmers were very satisfied with the peat litter in the dung removal installation and were expecting positive results out on the fields. Working with the peat litter had both positive and negative sides. It was considered as positive that peat litter was easy to work with and that it had high absorbance. On the negative side, peat litter was considered as dusty and it became very dark in the stables. The farmers requested a standard of structure and water content in peat litter.

Very few studies have been conducted with peat litter and more studies are welcome considering peat litter and mastitis bacteria, hock lesions and the difference between different kinds of peat.

,

Torvströ är ett gammalt strömedel som var ett mycket vanligt strömedel för hundra år sedan. Nu används den åter igen i våra svenska ladugårdar. Torvströ är humifierad vitmossa som är ett mjukt material med stor uppsugningsförmåga. Nackdelen är att det kan vara ganska dammigt beroende på vattenhalt. I dagsläget är det upp till torvproducenten att själv bestämma vad som klassas som torvströ. Därför varierar vattenhalt och struktur från producent till producent. Syftet med detta examensarbete var att se hur torvströ fungerar praktiskt ute i ladugården och hur det påverkar djuren, utrustning och miljön i ladugården. Examensarbetet delades upp i två delar varav en del var en intervju med 20 lantbrukare och den andra delen var ett stationsförsök i forskningsstallet på Kungsängens forskningscentrum i Uppsala.
Tjugo lantbrukare intervjuades om deras erfarenheter angående torvströ. Lantbrukarna valdes ut med hjälp från Svenska Husdjur, från torvproducenter och via Länsstyrelsen i Gävle, vilka hade information om vilket strömedel som användes på gårdarna. Med i intervjun fanns både lantbrukare som fortfarande använde torvströ och de som hade slutat av olika andledningar. Orsakerna till att de slutade använda torvströ var bland annat av hälsoskäl hos korna, problem med mjölkningsutrustningen och frysta ströbalar på vintern. Majoriteten av lantbrukarna var dock nöjda med sitt torvströ. Lantbrukarna hade börjat använda torvströ i sin besättning av nyfikenhet, halmbrist, hälsoläget i besättningen och rekommendationer av behandlande veterinärer. Lantbrukarna hade använt torvströ olika länge, från två månader upp till elva år. Man ansåg att torvströ var lätt att arbeta med och fungerade bra i de olika utgödslingssystemen som användes. När det gäller mjölkningsutrustning så menade man att rörmjölkning krävde lite mera service med att göra rent luftintag på pulsatorer och avtagare än vad andra mjölkningssystem gör. Hälften av lantbrukarna hade sett positiva hälsoförändringar hos djuren efter införandet av torvströ. Förändringarna kunde vara mindre hasskador, renare djur, bättre klövhälsa och friskare kalvar. Torvströet ansågs vara rationellt och lätt att arbeta med. Det var även enkelt att få tag på och gav snabba hemtransporter. Den största fördelen med torvströ var dess uppsugningsförmåga och den största nackdelen var att torven var dammig. Något som lantbrukarna efterfrågade var en standardisering av vattenhalt och struktur när det gäller torvströ.
Stationsförsöket ägde rum i det automatiska mjölkningsstallet i Kungsängens forskningscentrums ladugård. Försöket delades upp i en tvåveckors förperiod med halm, följt av en fyraveckors torvströperiod och slutligen en tvåveckors efterperiod med åter halm. I studien jämfördes torvströ med halm i olika parametrar. Fokus för stationsförsöket var kornas ligg- och ståbeteende, hasskador, renhet på djuren, hygien på liggplatsen, grovfoderkonsumtion, mjölkavkastning och tillväxt av bakterien Staphylococcus aureus i halm, kutterspån och torvströ. I beteendestudien sågs att läggningstiden var kortare på torvströ än på halm. Inga andra skillnader sågs i beteendestudien. Detta tyder på att valet av strömedel inte spelar någon roll när det gäller kornas beteende. Däremot kan strömängden ha större betydelse. Hasskadorna på både hasspetsen och hasleden minskade efter fyra veckors torvbehandling. Sårytan på hasleden minskade med 50 % och sårytan på hasspetsen med 40 %. Korna var renare på ben, juver och flank efter torvströbehandlingen. I hygienanalysen på strömedel från båspallen fann man att torvströ hade en lägre vattenaktivitet och innehöll flera aeroba bakterier än vad halmen gjorde. Den högre mängden bakterier kan bero på torvens höga uppsugningsförmåga och att den därigenom suger åt sig bakterier från gödseln. Korna åt mindre grovfoder under torvperiodens första två veckor än vad de gjorde i de övriga perioderna. Detta kan tyda på att korna äter av torvströet. Man såg ingen skillnad i mjölkavkastning eller celltal. Vid analysen av Staphylococcus aureus sågs att bakterien
behöver mer än sex timmar för att få hög tillväxt i spån och torv. Detta visar att man bör ta bort smutsigt strömedel inom sex timmar för att minska smittspridning i stallet. Halm gav en högre tillväxt av bakterier än vad torv och spån gjorde.

Main title:Torvströ till svenska mjölkkor
Authors:Andersson, Karin
Supervisor:Olofsson, Jan
Examiner:UNSPECIFIED
Series:Examensarbete / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för husdjurens utfodring och vård
Volume/Sequential designation:250
Year of Publication:2007
Level and depth descriptor:Other
Student's programme affiliation:1010A Agriculture Programme (admitted before July 1, 2007) 270 HEC
Supervising department:(VH) > Dept. of Animal Nutrition and Management
Keywords:torvströ, renlighet, hygien, S.aureus, dammigt, kor, mjölkkor, beteende
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-8749
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-8749
Subjects:?? 7043 ??
Animal feeding
Language:Swedish
Deposited On:13 Nov 2017 12:35
Metadata Last Modified:13 Nov 2017 12:35

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits