Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

The purpose of this thesis is to collect knowledge of techniques and materials for planning roofgardens.

Gardens built on top of buildings is not a new phenomenon, already in the beginning of the century architects were experimenting with roofgardens. During the Modern Era roofgardens appeared as a part of the design and worked well together with flat roofs and the ideas of light, air and greenery. Today the most common kind of roofgarden is on a ground-level joist that hides parking or other underground functions.

The most important difference between planning a roofgarden and a garden on the ground is the limitation of the load of the roofgarden. Plants, paving-material and equipment must be chosen with this in mind. A light and thin layer of soil demands plants with small needs for water and nutrition. The planner also has to consider the local climat, for example sunny and windy on a rooftop or deep shadow in a yard.

The chapter with collected facts about material and techniques starts with a description of the underlying construction: joist, insulation and waterproofing, not any of the landscape architect's responsibility but still important to have some knowledge about. Then follows a catalogue with the elements in the roofgardens structure such as materials for drainage, geotextile, soil, watering and plants.

The two projects represent different kinds of roofgardens, one on a sunny rooftop and the other in a closed yard.

Finally the experiences are summarized and the most important conclusions are:

- that it is important to work closely together with the other consultants and in the same time be aware of the dividing line.

- that it is hard to find objective and relevant litterature in the subject, at least for swedish conditions and therefore it´s necessary to gather one's own and other's experiences.

-that a roofgarden will have the best chanses to succeed if the planner start out from the unique premisses of a roof or joist.

Syftet med examensarbetet är att samla kunskap om tekniker och material för projektering av
trädgårdar på tak- och gårdsbjälklag.
Trädgårdar byggda på bjälklag är ingen ny företeelse, redan i början på seklet experimenterade
arkitekter med takträdgårdar. Under modernismen var takträdgårdar ett inslag i arkitekturen och
fungerade väl ihop med platta tak och idéer om ljus, luft och grönska. Idag är den vanligaste
formen av takträdgård ett överbyggt gårdsbjälklag som döljer parkering eller andra utrymmen
under mark.
Den viktigaste skillnaden mellan att projektera för en trädgård på ett bjälklag och på mark är
begränsningen på anläggningens vikt. Det gör att växter, markmaterial och utrustning måste
utformas och väljas med hänsyn till hur stor last konstruktionen tål. Ett lätt och tunt jordskikt
innebär också att växter med måttliga eller låga krav på näring och vatten skall väljas. Projektören
måste även ta hänsyn till lokalklimatet som ofta är extremt, till exempel soligt och blåsigt på
ett hustak eller djup skugga på en innergård.
Faktadelen om material och tekniker för takträdgården inleds med en orienterande del som
beskriver bjälklag, isolering, tätskikt och avvattning, delar som inte ingår i landskapsarkitektens
ansvarsområde men som ändå är bra att känna till. Delen om takträdgårdens överbyggnad
beskriver dränering, växtbädd, bevattning och växter. Dessa ämnen behandlas ur takträdgårdens
speciella förutsättningar även om vissa orienterande fakta inleder varje ämne.
Förslagsdelen beskriver uppbyggnaden av två trädgårdar anpassade till två platser med skilda sol och
vindförhållanden. Förslagen kan ses som en tillämpning av faktadelen.
Slutligen sammanfattas erfarenheterna från examensarbetet i en slutdiskussion där de viktigaste
slutsatserna är:
-att vid projekteringen av takträdgården ha ett nära samarbete med övriga konsulter
samtidigt som gränsdragningen mellan de olika områdena måste respekteras
-att det är svårt att hitta objektiv och aktuell litteratur i ämnet, åtminstone för svenska
förhållanden och att det därför är viktigt att ta tillvara egna och andras erfarenheter
-att en takträdgård har störst möjligheter att bli en lyckad anläggning om projektören
utgår ifrån de speciella förutsättningar som råder på ett tak eller gårdsbjälklag