Home About Browse Search
Svenska


Ivarsson, Emma, 2007. Tillskottsutfodring av smågrisar under digivningsperioden. SLU, Dept. of Animal Nutrition and Management (until 231231), Uppsala. Uppsala: SLU, Dept. of Animal Nutrition and Management (until 231231)

[img]
Preview
PDF
226kB

Abstract

Weaning is one of the most critical events in the piglet production with problems such as growth check and post-weaning diarrhea as a result. The lighter the piglets are when the growth check occurs, the harder they have to get back to normal growth rate. Creep feeding of piglets is used to reduce the problems by increasing the weaning weight and adapting the digestive tract to a starter diet. Hodge (1974) showed that the sow's milk can not provide enough nutrients for maximal growth rate. Artificially reared piglets showed a growth rate twice that of the sow-reared piglets. The potential to increase the growth rate during the suckling period is high and so is also the interest for creep feeding.
The aim of this thesis was to study the effect on production results when piglets are fed the milk based creep feed Parvel, which is fed dry during the suckling period. The report also includes a review of known effects of creep feeding.

The review showed that one of the main issues with creep feed is a low feed intake. It is also important to remember that the digestive tract of the piglet is adapted to the components of the sow's milk and the ability to digest starch and vegetable protein is low. Therefore, a creep feed should be based on milk-products. The development of the digestive tract is dependent both on age and nutrient supply. It is specially the production of pancreatic enzymes that are affected by nutrient supply and increases if creep feed is offered. The ability to digest starch and vegetable protein is therefore also increasing. The weaning weight increases if creep feed is offered, but the effect of creep feed is very low two weeks after weaning. Creep feeding does not either affect the incidence of diarrhea caused by coli bacteria.

My own trial was performed at two farms, the creep feed Parvel was fed mixed with peat to 15 litters in each farm. 15 litters in each farm were used as control and fed peat only. The litters were weighed when the piglets were 4 and 32 days in both farms and also when the piglets where 55 days in farm A. The hypothesis of the trial was that the piglets fed Parvel should show a higher growth rate, lower mortality and less variation in weight within the litter compared to the litters fed peat only. The results did not support the hypothesis. There were no significant differences due to treatment. But the results showed a significant effect due to farm and also a significant interaction between farm and treatment on piglet mortality. The variation showed significant differences due to age for the first weighing and due to the number of piglets in the litter at the second weighing.

The conclusion of the review and the trial is that Parvel is a good supplement to litters with many small piglets and also to litters where the sow's milk production is low. These litters often contribute to a major part of the piglet mortality and also show a low growth rate. Extra effort on these litters may therefore be well invested money.

,

Avvänjning är en av de mest kritiska händelserna inom smågrisproduktionen. Det är stor risk att smågrisarna drabbas av en tillväxtsvacka och avvänjningsdiarré veckorna efter avvänjning. Ju mindre smågrisarna är, desto svårare har de att återhämta sig.
Tillskottsutfodring till smågrisar används för att minska problemen genom att öka avvänjningsvikten och förbereda smågrisens digestionsystem för avvänjningsfodret. Det visades redan av Hodge (1974) att suggmjölken inte ger en maximal tillväxt hos smågrisar. Han uppmätte dubbla tillväxten hos smågrisar som föddes upp artificiellt jämfört med smågrisar som enbart diade hos suggan. Förutsättningarna för att öka tillväxten under digivningen finns alltså och intresset för tillskottsutfodring är stort.
Syftet med detta examensarbete var att studera effekterna på produktionsresultat vid utfodring med det mjölkbaserade tillskottsfodret Parvel som utfodras torrt under digivningsperioden, samt att göra en litteraturgenomgång över kända effekter av tillskottsfoder.
Litteraturstudien visade att ett av huvudproblemen med tillskottsutfodring är att smågrisarna ofta visar ett lågt intresse för att äta torrfoder. Det är även viktigt att tänka på att smågrisarnas digestionssystem är anpassat för komponenterna som finns i suggmjölk och att kapaciteten för att smälta stärkelse och vegetabiliskt protein är låg, därför krävs ett mjölkbaserat tillskottsfoder. Utvecklingen av digestionskanalen påverkas både av ålder och typ av näringsintag. Det är framförallt utsöndring av pankreasenzymer som utvecklas tidigare om tillskottsfoder erbjuds. Därmed ökar även smågrisens kapacitet för att tillgodogöra sig stärkelse och vegetabiliskt protein. Avvänjningsvikten ökar vid intag av tillskottsfoder, men effekten två veckor efter avvänjning är oftast låg. Tillskottsutfodring har heller inte visat ge någon större effekt på avvänjningsdiarré orsakad av kolibakterier.
I fältstudien som genomfördes i två besättningar gavs tillskottsfodret Parvel blandat med torv till 15 kullar per besättning och enbart torv gavs till 15 kullar. Kullarna vägdes vid fyra dagars ålder och vid 32 dagar i båda besättningarna samt även vid 55 dagar i besättning A. Hypotesen för fältstudien var att kullarna som fick Parvel skulle ha en högre tillväxt, en lägre spridning i vikt och en lägre dödlighet än kullarna som enbart fick torv. Resultatet visade att så var inte fallet. Det fanns inga signifikanta skillnader i produktionsresultat med avseende på behandling. Det fanns däremot en signifikant effekt av besättning och en samspelseffekt mellan besättning och behandling för dödlighet mellan vägning ett och avvänjning i besättning A. För spridning fanns en signifikant skillnad för ålder vid vägning ett och för antal smågrisar vid vägning två.
Sammanfattningsvis tyder studien på att Parvel är ett foder som är bra att använda till kullar med många små grisar och till kullar där suggan ger lite di. Dessa kullar står ofta för en betydande del av smågrisdödligheten och har ofta en låg tillväxt, därför kan det vara mödan värt att lägga ner extra resurser på dessa.

Main title:Tillskottsutfodring av smågrisar under digivningsperioden
Authors:Ivarsson, Emma
Supervisor:Neil, Maria
Examiner:UNSPECIFIED
Series:Examensarbete / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för husdjurens utfodring och vård
Volume/Sequential designation:242
Year of Publication:2007
Level and depth descriptor:Other
Student's programme affiliation:1010A Agriculture Programme (admitted before July 1, 2007) 270 HEC
Supervising department:(VH) > Dept. of Animal Nutrition and Management (until 231231)
Keywords:smågrisar, tillskottsutfodring, smågrisdödlighet, mjölkprotein
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-8795
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-8795
Subject. Use of subject categories until 2023-04-30.:?? 7043 ??
Animal feeding
Language:Swedish
Deposited On:14 Nov 2017 13:38
Metadata Last Modified:14 Nov 2017 13:38

Repository Staff Only: item control page