Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

The purpose of this thesis is to show how a good approach can be designed, focusing on the southern approach to the Swedish town Vilhelmina. Prior to the car being part of everyday life, the approach was a road where the town showed itself from the very best side. When the amount of traffic increased, so did noise and other disturbances, and as a consequence industrial areas replaced the residential buildnings at the approaches. Today, the pendulum is turning back and in recent years the approach is regarded as a place to introduce the town. The approach is also the place where cars should slow down from the speed of the main road to the speed of the city.

To design a road, there are many aspects to consider. In this work, I focus on safety, vegetation and profiling the town. Traffic safety is an important issue and roads are subject to extensive regulations. Designing the road and its surroundings effects the behaviour of the road-users. A beautiful road reduces velocities and lowers the risk of accidents. Vegetation is an essential part of the design. In addition to closing the surroundings or opening up to reveal views, vegetation also helps to create a more varied road environment, which keeps drivers alert. With the renewed interest in the design of approaches, several towns begin to realise the possibilities of profiling themselves through the approach. A design which clearly shows which town you are entering and its interesting features, helps the road-users to remember the town and it might make them want to stop and pay it a visit.

Vilhelmina is a small town and a municipality in northern Sweden. Though its area is extensive, the number of inhabitants is no more than 7 000, of which 5 000 live in the town. The eastern part of the municipality is made up of forests and bogs, while the Scandinavian mountain range extends through the western part. The lakes are numerous and in several of the rivers hydroelectric power stations have been built. In the past, hunting, fishing and reindeer-raising, and later on also agriculture and forestry, were the main sources of income. In recent years, the tourist industry has grown to become an important part of the economy. In a sparsely populated area, like Vilhelmina, roads are of great importance because many inhabitants travel long distances to work, shopping and municipality services.

The Vilhelmina area was first populated by nomads coming from the west following the melting ice cap. Eventually, people became less nomadic and started to use reindeers for their food and means of transport. In the eighteenth century the first farmers arrived from the south. This happened late compared to similar mountain regions. The new farmers were poor and had to work hard for their living. The town of Vilhelmina developed around the church, which was built for the farmers in the late eighteenth century.

The large contrasts between nature and society in Vilhelmina are clearly shown along the town approach. In the past, nature was the inhabitants' only available source of income. Today, nature remains important, primarily for recreational purposes but also as the greatest asset in the marketing of the municipality. The role of society is not very pronounced in the marketing, though the society is an important provider of most of the trading and work opportunities in the area.

My design of the entrance clarifies the contrast between nature and society. At the southern, society, side of the road there are well-mown lawns and well-kept industrial lots. Artworks and commercial signs will help to mediate the image of a town. At night this side will be well lit. At the northern, nature, side the forest reaches all the way down to the road and is further strengthened by tree plantings. The grass is cut only once a year making the road edges wilder. At night this side will be dark.

I detta examensarbete undersöker jag hur en
infart kan utformas och jag gestaltar den södra
infarten till Vilhelmina. Före bilens intåg i
samhället var infarten en väg där orten visade
sig från sin allra bästa sida. Med ökande trafik
ökade störningarna och istället för bostadshus
lades industriområden eller grönytor längs
infarterna. Nu har pendeln börjat svänga tillbaka
och på senare tid börjar infarten ses som ett
ställe där samhället kan presenteras och visas
upp. Längs infarten ska också bilarna sakta ned
från landsvägshastighet till stadshastighet.
Det finns många aspekter att tänka på när
en väg ska utformas. I detta arbete tar jag
främst upp trafiksäkerhet, vegetation och
profilering av samhället. Trafiksäkerheten
är en viktig fråga och vägar omgärdas av
ett omfattande regelverk. Utformningen
av vägen och dess kanter bidrar mycket till
hur trafikanterna uppför sig. En vacker väg
leder till lägre hastigheter, vilket ger minskad
olycksrisk. Vegetationen har sin givna plats i
utformningen. Den kan sluta in vägen eller
öppna upp och skapa utblickar. Den hjälper
till att skapa en varierad omgivning, vilket gör
förare mer alerta. När infarten åter börjat bli
en väg vars utformning man bryr sig om har
fler samhällen börjat inse möjligheterna i att
profilera sig längs vägen. En utformning som
tydligt visar vilket samhälle man är på väg in
i gör det lättare att minnas det. Att lyfta fram
det intressanta kan också få bilisterna att vilja
stanna och besöka samhället.
Vilhelmina är ett samhälle och en kommun i
södra Lappland. Kommunen är vidsträckt men
har bara 7 000 invånare, varav 5 000 i själva
samhället. Den östra delen av kommunen
består till största delen av skogar och myrar
medan fjällkedjan löper genom den västra
delen. Kommunen är sjörik och många
av dess vattendrag har blivit reglerade för
vattenkraft. Invånarnas huvudförsörjning var
länge jakt, fiske, renskötsel och sedan även
jord- och skogsbruk. På senare år har turismen
blivit en viktig näring. Vilhelmina är en
glesbygdskommun och beroende av sina vägar
eftersom många invånare har stora avstånd till
arbete, affärer och kommunal service.
De första invånarna i området var nomader
som kom vandrande västerifrån när inlandsisen
smälte. Så småningom blev människorna mer
bofasta och började utnyttja renar som mat
samt last- och dragdjur. De första nybyggarna,
vilka började odla jorden, kom till Vilhelmina
på 1700-talet. De var fattiga och fick arbeta
hårt för sin försörjning. En kyrka byggdes för
nybyggarna i slutet av 1700-talet och runt denna
växte så småningom samhället Vilhelmina
fram.
I Vilhelmina finns stora kontraster mellan
naturen och samhället och detta kommer till
uttryck längs infarten. Naturen var länge den
enda försörjningskällan för människorna i
kommunen. Även idag är den viktig, främst
ur rekreationssynpunkt och naturen är samhällets
stora tillgång när man marknadsför
sig. Samhället är inte lika tydligt i kommunens
marknadsföring, men ändå viktig eftersom
merparten av arbetstillfällena och handeln
fi nns där.
Min gestaltning av infarten förtydligar
kontrasten mellan samhälle och natur. Den
södra sidan av vägen är samhällssidan. Den
kontrasterar mot naturen genom välklippta
gräsytor och välskötta industritomter. Konstverk
och reklamskyltar hjälper till att förmedla
bilden av samhälle. På natten är denna sida
mycket upplyst. Den norra sidan av vägen är
natursidan. Skogen som växer här förstärks
med trädplanteringar vilket får den att gå ända
fram till vägen. Vägkanterna får ett vilt utseende
då gräset slås endast en gång om året. På natten
är denna sida mörk.