Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Cumulative effects are seldom treated in Swedish Environmental Impact Assessments (EIA). This report treats these questions and which procedures and methods that can be used when assessing cumulative effects in EIA.

This report is a literature study where also a case study is a part. The case study shows how existing methods for cumulative effects can be used in practice. The report is concentrated on biology and treats cumulative effects on premises of biodiversity and roads.

Cumulative effects include both direct and indirect effects. Beyond the planned project also past, present and foreseeable future action shall be included. All impacts contributing to the effects on the environment shall be included, no matter who causes them. Besides cumulative effects from many different actions they can also be caused of many different environmental effects from one single project. One common procedure to describe cumulative effects is to make scoping, describe the affected environment and to establish the environmental consequences from cumulative effects. Methods that can be used in the procedure are questionnaires, interviews, panels, expert opinions, consultations, checklists, network- and system diagrams, modeling and trend analysis. These are often used in traditional EIA too. Methods that are more directly adapted to cumulative effects are overlay maps, carrying capacity, threshold analysis and ecosystem analysis. Which methods that should be used in the different steps of the procedure is better to decide during the process depending on the nature of the project, the natural resources and the effects.

In the two Swedish road EIAs, that have been examined, cumulative effects are not described even if it is most probable that they will occur. This is in conflict with the EU-directive 97/11/EC. The EIA:s could also have contained one part with cumulative effects where natural paths and reduced biotop are concerned. The two Canadian cumulative EIAs, that have been examined, handle cumulative effects very detailed. They show that good routines about describing cumulative effects exist in Canada.

A case study has been made to test, in practice, the procedure and the methods that exist. It is located in an area east of the community Björklinge in Uppland. Five scenarios have been developed for the area. 1: A new E4 and a new road 700 are built. The other scenarios as 1 but: 2: the wildlife tunnel does not work, 3: one additional highway is built, 4: the moose population is wanted to increase, 5: moose hunting stopped. Methods that where used in the first step were expert opinion, interview (with hunter) and trend analysis. In the middle part trendanalysis and in the last part network diagram, carrying capacity and expert opinion (wildlife researcher) was used. Cumulative effects could be identified in scenario 3, 4 and 5. Scenario 1 is the most realistic one.

In Sweden there are political goals saying that both traffic and environment should be promoted. To reach these goals it is important to describe effects in an entirety perspective. In other countries there are experiences of how to describe cumulative effects. This means that it is not necessary to develop new procedures or methods, the same can be used in Sweden too.

To ensure good quality in the process of road planning, cumulative effects should be treated in both pilot study, road investigation and working plan. Only significant cumulative effects should be estimated. In such cases the county administration board should decide the project as a project that might give significant environmental effects, even if the project itself does not give significant effects.

Kumulativa effekter hanteras sällan i svenska miljökonsekvensbeskrivningar (MKB). Det
här arbetet hanterar dessa frågor och vilka tillvägagångssätt och metoder som kan
användas för att beskriva kumulativa effekter i MKB.
Det här arbetet är en litteraturstudie. En fallstudie ingår och visar hur metoder som finns
för att beskriva kumulativa effekter, kan användas i praktiken. Arbetet är inriktat mot
biologi och tar upp kumulativa effekter utifrån biologisk mångfald och vägar.
Kumulativa effekter innefattar både direkta och indirekta effekter. Utöver konsekvenser
av den planerade verksamheten ska också tidigare och andra pågående verksamheter
liksom verksamheter inom en överskådlig framtid inkluderas i MKB. Alla bidragande
miljöeffekter ska tas med oavsett vilken verksamhet som orsakar dem. Förutom samlade
effekter från flera verksamheter kan kumulativa effekter uppstå av att flera olika
miljöeffekter från samma verksamhet tillsammans får kraftigare effekt. Ett vanligt
tillvägagångssätt för att beskriva kumulativa effekter är att göra avgränsning, beskriva den
påverkade miljön och fastställa miljökonsekvenser från kumulativa effekter. Metoder som
kan användas för att genomföra beskrivningen är frågeformulär, intervjuer, paneler,
expertuttalanden, samråd, checklistor, matriser, nätverk, systemdiagram, modellering och
trendanalys. Dessa används också ofta i traditionell MKB. Metoder som är mer direkt
anpassade för kumulativa effekter är överläggskartor, bärförmåga, tröskelvärdesanalys och
ekosystemanalys. Vilka metoder som ska användas bör bestämmas under arbetets gång
beroende på projektets, naturresursernas och effekternas karaktär.
I de svenska MKB:er som har granskats i det här arbetet beskrivs inte kumulativa effekter
trots att det är troligt att detta uppstår. Det strider mot EG-direktivet 97/11/EG. MKBdokumenten
skulle även kunna ha innefattat en del med kumulativa effekter där det t. ex.
tas hänsyn till vandringsstråk och vad en biotopreducering innebär. De två kanadensiska
MKB:er som granskats hanterar kumulativa effekter mycket ingående. De ger exempel på
att det finns bra rutiner i Kanada för hur kumulativa effekter kan beskrivas.
En fallstudie har gjorts som ett sätt att i praktiken testa tillvägagångssätt och metoder. Den
är lokaliserad till ett område öster om samhället Björklinge, Uppland. Fallstudien omfattar
fem scenarios. 1: ny E4 med vilttunnel och ny väg 700 byggs. Övriga fall som 1 med tillägg
av; 2: vilttunnel under E4 fungerar ej, 3: ytterligare en motorväg byggs, 4: man vill öka
älgstammen, 5: älgjakt upphör. I det första steget användes metoderna experttutalande,
intervju (med jägare) och trendanalys. I mellersta steget trendanlyser och i det avslutande
steget nätverksdiagram, bärförmåga och expertuttalande (viltforskare). Kumulativa
effekter kunde antas i scenario 3, 4 och 5. Det är troligast att scenario 1 genomförs.
I Sverige finns det politiska mål som säger att både trafik och miljö ska främjas. För att
nå dessa mål är det viktigt att beskriva effekter på miljön utifrån ett helhetsperspektiv.
Det finns i flera länder en erfarenhet hur kumulativa effekter ska hanteras så resurser inte
behöver läggas på att utveckla tillvägagångssätt och metoder från grunden. Kumulativa
effekter bör behandlas i både förstudie, vägutredning och arbetsplan. En avgränsning bör
göras till de betydande kumulativa effekterna och Länsstyrelsen bör i det fallet bedöma
projektet som betydande miljöpåverkan, även om projektet självt inte ger betydande
effekter.