Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

The size of the Swedish dairy farms increases and also the demands for rational manage-ment of the herd without affecting the animal welfare enhance. One way to handle the manure in the cow shed alleys is to have automatic scrapers. In this system the scraper has to get rid of the manure somewhere. The most common way of doing that today is to let the scraper deliver the manure under some kind of gate or covering over the manure culvert. When the scraper goes under the gate or the covering there is a risk of squeezing animals and farmer. If the culvert instead is covered with a manure draining grid the haz-ard will be minimized.
Today there are no regulations of how this kind of grid shall be designed. The closest regulations are the ones from the Swedish Board of Agriculture (Statens jordbruksverks-föreskrifter om djurhållning inom lantbruket m. m., SJVFS 2003:6) about slatted floor. The aim of this thesis is to collect facts about how this kind of grids should be designed in order to create a good function and animal welfare.
In this thesis the function of different kind of grids were studied as well as the animal be-haviour on the grids. The function was tested by letting automatic scraper shove manure over the grid. The manure was weighed before and after the scraper crossed the grid. Even the consistent of the manure was measured before the scraper crossed the grid. The result is presented as per cent drained manure for the different grids. The animal reaction to the grid was tested by letting the cows choose between the grid and a solid floor.
The result of the study is that the mechanically self-cleaning grid has the best function. This grid was not so affected of the consistent of the manure as the other. If minimizing the time the self-cleaning grid works the grid will give no substantial effect on the animal well being. In order to minimize the grid working time, the scraper and the grid must work as a system, i.e. the grid should only work when there is manure on it, thus just after the scraper has delivered the manure. The deliver of the manure must be on the grid, i.e. the scraper should not cross the grid, but should stop at the border of the grid.

Sammanfattning

Storleken på mjölkkobesättningarna i Sverige ökar och med den också kravet att kunna sköta korna rationellt, utan att för den skull tumma på arbetsmiljö för djurskötare och djurmiljön. Att ha automatiska skrapor på gångar i liggbåsstall är ett sätt att rationellt hantera gödseln. Detta system innebär att skraporna på något sätt måste bli av med gödseln. Det vanliga i dag är att skraporna lämnar gödseln under någon grind eller upphöjd betäckning som täcker tvärkulverten. När skrapan går in under grinden eller till exempel en täckplåt, finns det risk att skrapan klämmer djur och skötare. Om gödsel istället avlämnas på ett genomsläppligt galler i nivå med golvet skulle klämrisken kunna minimeras.
Idag finns det inga specifika regler hur ett sådant galler får utformas. Regelverket som ligger närmast till hands är hur spaltgolv får utformas, vilket regleras i Statens jordbruksverks föreskrifter om djurhållning inom lantbruket m.m. (SJVFS 2003:6) Det här exa-mensarbetes mål är att samla fakta om hur ett sådant galler kan utformas så att en god funktion och djurmiljö kan skapas.
I examensarbetet provades olika gallers genomsläpplighet för gödsel och djurens reaktio-ner på gallren studerades. Genomsläppligheten provades genom att gödsel skrapades över gallret av en automatisk skrapa. Mängden gödsel vägdes före och efter att skrapan passe-rade gallret. Även gödselns konsistens mättes innan skrapan passerade gallret. Resultatet erhölls som en genomsläpplighetsprocent för de olika gallren. Djurmiljön är testad genom att korna har kunnat välja att gå på antingen gallret eller helt golv.
Slutsatsen av studien blev att den bästa funktionen erhölls då ett rörligt och självrensande galler användes. Detta galler var enligt min mening minst påverkat av gödselkonsistens och mängd. Om gångtiderna begränsas så att gallret bara går då det finns gödsel att ta omhand, kan man minimera gallrets påverkan på djurmiljön. För att begränsa gångtiden bör skrapspel och galler drivning kopplas samman till ett system. Gallret bör då starta precis innan skrapan levererar gödsel på det, och sedan gå till dess att all gödsel har arbetats ned. Detta tar 4 - 6 minuter per gödselomgång beroende på gödselns mängd och konsistens.
Leveransen av gödseln ska ske mitt på gallret, dvs. skrapan ska inte passera gallret, därför att om skrapan går över gallret hinner inte gödseln med att rinna igenom gallret. Eftersom gallret när det står stilla är som vilket fast galler som helst, blir korna då inte mer på ver-kade av denna typ av galler en ett fast galler. Men även när gallret går är korna inte påverkade i någon nämnvärd omfattning.
En nackdel med ett rörligt galler är att det måste finnas en drivningsenhet som kan gå sönder. Drivningen blir på denna typ av galler också placerad på ett ogynnsamt ställe i gödselkulverten.

Storleken på mjölkkobesättningarna i Sverige ökar och med den också kravet att kunna
sköta korna rationellt, utan att för den skull tumma på arbetsmiljö för djurskötare och
djurmiljön. Att ha automatiska skrapor på gångar i liggbåsstall är ett sätt att rationellt
hantera gödseln. Detta system innebär att skraporna på något sätt måste bli av med gödseln.
Det vanliga i dag är att skraporna lämnar gödseln under någon grind eller upphöjd
betäckning som täcker tvärkulverten. När skrapan går in under grinden eller till exempel
en täckplåt, finns det risk att skrapan klämmer djur och skötare. Om gödsel istället avlämnas
på ett genomsläppligt galler i nivå med golvet skulle klämrisken kunna minimeras.

Idag finns det inga specifika regler hur ett sådant galler får utformas. Regelverket som
ligger närmast till hands är hur spaltgolv får utformas, vilket regleras i Statens jordbruksverks
föreskrifter om djurhållning inom lantbruket m.m. (SJVFS 2003:6) Det här examensarbetes
mål är att samla fakta om hur ett sådant galler kan utformas så att en god
funktion och djurmiljö kan skapas.
I examensarbetet provades olika gallers genomsläpplighet för gödsel och djurens reaktioner
på gallren studerades. Genomsläppligheten provades genom att gödsel skrapades över
gallret av en automatisk skrapa. Mängden gödsel vägdes före och efter att skrapan passerade
gallret. Även gödselns konsistens mättes innan skrapan passerade gallret. Resultatet
erhölls som en genomsläpplighetsprocent för de olika gallren. Djurmiljön är testad genom
att korna har kunnat välja att gå på antingen gallret eller helt golv.
Slutsatsen av studien blev att den bästa funktionen erhölls då ett rörligt och självrensande
galler användes. Detta galler var enligt min mening minst påverkat av gödselkonsistens
och mängd. Om gångtiderna begränsas så att gallret bara går då det finns gödsel att ta
omhand, kan man minimera gallrets påverkan på djurmiljön. För att begränsa gångtiden
bör skrapspel och galler drivning kopplas samman till ett system. Gallret bör då starta
precis innan skrapan levererar gödsel på det, och sedan gå till dess att all gödsel har arbetats
ned. Detta tar 4 - 6 minuter per gödselomgång beroende på gödselns mängd och konsistens.

Leveransen av gödseln ska ske mitt på gallret, dvs. skrapan ska inte passera gallret, därför
att om skrapan går över gallret hinner inte gödseln med att rinna igenom gallret. Eftersom
gallret när det står stilla är som vilket fast galler som helst, blir korna då inte mer på verkade
av denna typ av galler en ett fast galler. Men även när gallret går är korna inte på-
verkade i någon nämnvärd omfattning.
En nackdel med ett rörligt galler är att det måste finnas en drivningsenhet som kan gå
sönder. Drivningen blir på denna typ av galler också placerad på ett ogynnsamt ställe i
gödselkulverten.