Beck-Friis, Maria, 2003. Förskolors inställning till och användning av stadens natur. SLU, Dept. of Forest Products, Uppsala. Uppsala: SLU, Dept. of Forest Products
|
PDF
291kB |
Abstract
This master thesis is made in co-operation with the Department of Forest Management and Products at the Swedish University of Agriculture in Uppsala and the Forestry Association in Stockholm. The purpose of the Master thesis was to describe how pre-schools in Sweden use forests and green areas, and to understand how different factors can affect the use of the nature. The purpose of the interviews was to create a picture of attitudes and routines of the pre-schools, in the matter of visiting the nature. The thesis is built on interviews where fifteen pre-schools in five large cities around Sweden participated. Among these pre-schools, five of them worked with special focus on nature, while the other ten did not have any particular focus connected to their activity. The attitude towards visiting the nature was positive among all fifteen pre-schools. The most mentioned reason why not visiting the nature was the lack of staff members. On the contrary, the results from the investigation show that the connection between the number of children by employed and visiting the nature is weak. Firm routines, sleeping-nap and playing together with the power of habits seem to be other obstructions. Those pre-schools that are situated near green areas visit the nature more often than those pre-schools with a longer distance to the nature. In a dream environment would the pre-schools, according to the study, wish to have more variations in the landscape. Rough terrain, water, bushes and trees are the most wanted contents. The highest wish among the pre-schools was nearness to nature. The shape of nature was less important in the dream environment. Most important thing was that nature is available. All pre-schools have experienced positive effects with the children in relation to visiting nature. The most obvious effects experienced by the staff vary, but many of the teachers caught similar impressions. Conclusions from the investigation show that visiting the nature is closely related to the amount of personal interest that the teachers have when it comes to nature. As a pre-school teacher it is difficult to motivate one self to bring half a dousing of children out in the nature, when you do not get any satisfaction your self from being there.
,Det här är ett examensarbete i samarbete med Institutionen för Skogshushållning
på Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala och Föreningen Skogen i Stockholm.
Syftet med examensarbetet är att beskriva förskolors användning av skog och få en
förståelse för faktorer som påverkar användningen. Målet med intervjuerna är att
få en bild av förskolors inställning och rutiner kring besök i naturen.
Examensarbetet bygger på en intervjustudie där femton förskolor i fem större
städer runt om i Sverige har ingått. Av dessa förskolor hade fem stycken
naturinriktad verksamhet, medan de resterande tio saknade tydlig inriktning mot
naturintressen. Generellt kan sägas att inställningen till att vistas i naturen är
positiv på samtliga besökta förskolor. Det mest framträdande hindret till att inte
vistas i naturen är, enligt de flesta förskolelärarna, brist på personal. Resultaten
från intervjuerna visar dock att kopplingen, mellan antalet barn per personal och
besöksfrekvensen i naturen, är svag. Fasta rutiner för måltider, sovpauser och lek
tillsammans med vanans makt anses vara andra vanliga hinder. De förskolor som
är placerade i närheten av naturområden besöker naturen betydligt oftare än
förskolor som har en längre sträcka dit.
En önskad drömmiljö för förskoleverksamheten präglas, enligt studien, av
variation i landskapet och dess utformning. Kuperad mark, vattendrag, buskar och
träd är de mest önskvärda innehållen. För flertalet av förskolorna är närheten till
naturen den högsta drömmen. Önskemål om drömmiljöns utformning kommer i
de fallen längre ner på listan. Det primära är att naturen finns till hands.
Samtliga förskolor upplever positiva effekter hos barnen i samband med
naturbesök. Vilka effekter som upplevs starkast av personalen varierar, men
många har fångat liknande intryck.
Slutsatser från undersökningen visar att andelen besök med förskolan i naturen till
stor del avspeglas av förskolelärarnas personliga grad av naturintresse. Det är
svårt att som förskolelärare motivera sig till att ta med och ansvara för ett antal
barn ute i naturen, när man själv inte upplever någon tillfredsställelse av att vistas i
utemiljö.
Main title: | Förskolors inställning till och användning av stadens natur |
---|---|
Authors: | Beck-Friis, Maria |
Supervisor: | Hugosson, Mårten |
Examiner: | UNSPECIFIED |
Series: | Examensarbeten / SLU, Institutionen för skogens produkter och marknader |
Volume/Sequential designation: | 13 |
Year of Publication: | 2003 |
Level and depth descriptor: | Other |
Student's programme affiliation: | 1140A Master of Science in Forestry, 300.0hp |
Supervising department: | (S) > Dept. of Forest Products |
Keywords: | allmänna parker, förskolebarn, förskola, mänskligt beteende, städer |
URN:NBN: | urn:nbn:se:slu:epsilon-s-7607 |
Permanent URL: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-7607 |
Subject. Use of subject categories until 2023-04-30.: | Nature conservation and land resources |
Language: | Swedish |
Deposited On: | 09 Oct 2017 07:12 |
Metadata Last Modified: | 09 Oct 2017 07:12 |
Repository Staff Only: item control page