Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

The aim of this work was to study if the edge of the forest is more resistant to heavy winds than the trees located further in from the edge, and how this edge effect changes between different types of tree species and site types.
The data was collected from an electric power line going from the north to the south of
Sweden. The mean value of the clearcutted area around the power line was 120 meters. The
main direction of the storm in January 2005 was west-southwest and thus the power line was a perfect place for gathering a large data set.
The main parameter studied was the damage frequency at the edge of the forest compared to
the trees located further in from the edge (up to 100 m from the power line). Tree species mixture, soil moisture class, soil type, topography, stand height, stand height of the stand on the other side of the power line and wind exposition was estimated.
The results showed a distinct edge effect. The edge of the forest had clearly lower damage frequency for all tree species.
A marked difference was observed between tree species and damage frequency. The spruce
stands was most severely damaged followed by pine stands, mixed spruce and pine stands,
broadleaved stands and noble broadleaved stands.
Among other parameters studied, the height of the trees was found to be very important for the damage frequency. Higher trees were more severely damaged by heavy winds, both at the edge and at the inner zone of the forest.

Syftet med detta arbete var att ta reda på om det finns en kantzonseffekt längs en exponerad
och en läad beståndskant samt vilka parametrar som styr skadefrekvensen för olika trädslag
och beståndstyper.
För att samla in ett stort datamaterial förlades inventeringen till Harsprångskraftledningsgatan
som sträcker sig i ungefärlig nord-sydlig riktning. Gatan är i genomsnitt
120meter bred och har exponerade kanter för samtliga studerade beståndstyper.
Inventeringarna uppdelades på tre separata linjer för den exponerade kanten, och tre för den
läade kanten för att få en referens. Linjerna var ungefär tio kilometer vardera. Totalt så
omfattar arbetet 948 ytor längs den exponerade linjen och 721 längs den läade linjen.
Parametrar som uppskattades var främst skadeomfattning för kantzon och för det
innanförliggande beståndet in till 100meter från ledningsgatan. Trädslagsblandning,
markfuktighetsklass, jordart, topografi, buskskikt, skiktning, beståndshöjd, beståndshöjd på
motstående sida av ledningsgatan, samt subjektiv bedömning av exposition var andra
parametrarna som inventerades/bedömdes.
I primärbearbetningen särskiljdes bestånden i sex stycken trädslagsklasser (gran, tall, barr,
bland, löv, ädellöv). Beräkningar gjordes på medelstormfällning, avstånd ifrån kant in till var
stormskadorna började och en fördelning på höjdklasser för varje trädslag.
Vid analysförfarandet så användes korstabulering för följande parametrar:
Skiktningspåverkan, topografi, fuktighetsklass, buskskikt och markslag.
Resultaten på visar tydligt en kantzonseffekt som innebär att kantzonen nästan uteslutande
klarar sig bättre gentemot stormskador jämfört med det övriga beståndet. En kantzonseffekt
påvisades även för de läade linjerna.
Det föreligger en tydlig skillnad mellan olika trädslag och risken för stormskador i både
kantzoner och innanförliggande bestånd. Det trädslag som drabbades värst var gran följt av
barrbland, tall, bland, löv samt ädellöv.
Bland övriga studerade parametrar var beståndshöjden den faktor som förutom trädslag hade
störst betydelse för skaderisken. Med ökad beståndshöjd stiger risken markant för att
beståndet ska drabbas av stormskador i både kantzonen och det innanförliggande beståndet.
Det fanns en tydlig skillnad mellan den exponerade och den läade linjen i fråga om bredden
på den opåverkade kanten. Den exponerade linjen hade en genomsnittlig kantzon på 17,3 m
medan den läade endast var 7,4 m bred.