Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Syftet med detta arbete har varit att ge en bild av de privata skogsägarnas kontakter och
informationsvägar med skogliga organisationer och tjänstemän. Dessutom indelades den
undersökta gruppen i mindre grupper utifrån identifierbara variabler för att undersöka om
undergrupperna ser olika på kontakter och informationssätt med skogliga organisationer och tjänstemän. Det gjordes även en undersökning av några av Södras skogsinspektorers
informations- och kontaktarbete. I slutändan var målet att se om inspektorerna motsvarade
skogsägarnas preferenser gällande informations- och kontaktsätt.
En enkätstudie per telefon med skogsägare och intervjuer med ett antal inspektorer på Södra, region Syd genomfördes. Enkäten innefattade slutligen 51 enskilda skogsägare av urvalet som var 120 stycken. Urvalsgruppen delades in i tre åldersgrupper; <36 år, 36-65 år och >65 år.
Medelåldern i den undersökta gruppen var 50 år och 20 procent var kvinnor. Den undersökta
gruppen delades sedan efter variablerna boende, yrke samt självverksamhet. Dessa variabler valdes då målet med studien var att den skulle kunna användas praktiskt. Fem inspektorer på tre olika skogsbruksområden intervjuades.
Skogsägarna får till största delen information om skogsbruk skriftligen genom tidningar och facklitteratur och det är detta sätt de föredrar framför andra. Personliga kontakter ligger också högt upp på listan över prefererade informationssätt. Nästan varannan skogsägare har kontakt med någon inom skogsägarrörelsen och var tredje har kontakt med Skogsvårdsstyrelsen. En fjärdedel uppger att de har kontakt med skogliga tjänstemän 1-2 gånger per år och nästan lika många har kontakt mer än 7 gånger per år medan 27 procent aldrig har kontakt. I hälften av fallen är det skogsägaren själv som tar initiativet till kontakten och då gör de det via telefon.
Då den skogliga tjänstemannen ska kontakta skogsägaren bör de också använda sig av
telefonen. Slutsatsen drogs att det krävs mer forskning inom området för att man ska kunna säga att skogsägarnas önskemål beträffande kontakt- och informationssätt skiljer sig beroende på vem skogsägaren är. Vissa tendenser redovisades dock.
Inspektorerna använder sig av flera olika sätt för att sprida information. De skickar ut ett informationsblad med jämna mellanrum och de anordnar skogsdagar och skogskvällar.
Personliga möten med skogsägare är viktiga informationstillfällen och studieresor organiseras då och då. Telefonen är det viktigaste instrumentet man använder sig av för att kontakta skogsägare men man ser det personliga mötet som den viktigaste kontakten.
Södras inspektorer svarar i det stora hela upp mot vad skogsägarna vill ha när det gäller
kontakter och information. Slutsatsen drogs att de måste vara lyhörda och följa med i
utvecklingen när skogsägargruppen förändras och kommer med nya krav.