Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Lack of dead wood is the main cause of decaying or loss of populations for many
forest species. To increase the amount of dead wood is a prerequisite to maintain
biodiversity in forests of northern Europe. In summer 2006 the recreation area
Klåveröd, at Söderåsen in Skåne, Sweden, has been inventoried for high stumps
(snags) of beech, (Fagus sylvatica). The result of the inventory has been compared
with data of the real estate and forest management directories from the owner,
region Skåne. The results have also been matched with the results from an
inventory of saproxylic beetles in 2005, performed with windowtraps on selected
snags both in the area and the adjacent national park Söderåsen.
594 snags were found on 747 ha. 80% of the number of snags were found on
forestground, others on wetland or steep slopes. 30 % were situated in areas for
nature conservation; NS and NO, even though these areas only represented 9% of
the area. The number of snags were the same for the northern and southern part of
Klåveröd but less redlisted saproxylic beetles were found in the northern part and
there were less old decaying snags which could indicate a shorter period of snag
existence. The southern part of Klåveröd borders to Söderåsen national park
which could be the main factor of the gradient in redlisted species abundance.
Furthermore the snags in northern Klåveröd are separated from the southern parts
by a barrier of conifer stands of one kilometre width. The lack of continuity in
dead wood and the limited dispersal ability from known habitats is the primary
difference between the two parts of Klåveröd and also the gradient between
Klåveröd and the national park.

För många skogsarter är bristen på död ved den huvudsakliga orsaken till
populationernas minskning eller utdöende. Att öka mängden död ved är en
grundförutsättning för att kunna bibehålla den biologiska mångfalden i norra
Europas skogsekosystem.
Strövområdet Klåveröd på Söderåsen i Skåne har inventerats på samtliga
bokhögstubbar sommaren 2006. Resultatet av inventeringen har bearbetats utifrån
fastighetens avdelningsplan och skötseldirektiv. Resultatet har också jämförts
med en fönsterfälle-inventering av vedlevande skalbaggar som gjordes sommaren
2005 på utvalda högstubbar. På områdets 747 ha landyta fanns 594 högstubbar.
80% av antalet bokhögstubbar står på produktiv skogsmark, övriga i impediment.
Drygt 30% står i NO samt NS-klassade avdelningar fast de enbart utgör 9% av
skogsmarksarealen. Även om antalet högstubbar inte skiljer sig mellan norra och
södra delen så fångades färre rödlistade vedlevande skalbaggar i norr och där
finns också färre antal högstubbar i de äldre nedbrytningsstadierna vilket kan ses
som tecken på kortare historik av högstubbar. Den södra delens högre andel
rödlistade arter kan också förklaras av närheten till nationalparken Söderåsen som
gränsar till fastigheten. Bokhögstubbarna i norra delen av Klåveröd avskiljs från
de övriga högstubbarna på grund av ett barrskogsbälte drygt en km brett.
Avsaknad av kontinuitet av död ved samt spridningshinder från kända lokaler är
det som framförallt skiljer den södra och norra delen av Klåveröd och som i sin
tur är gradienten mellan Klåveröd och nationalparken.