Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

According to the Statistic Central Bureau the municipality of Helsingborg has 122.000 inhabitants and the green areas close and around 5 Km downtown are very scarce. In the Reconnaissance maps of 1820, a big area in the northern part of the town of Helsingborg was covered with agricultural lands. Today all these areas has been built and Pålsjö is located right away in the northern part of the town. Pålsjö forest is one of the most used and impacted green areas in Helsingborg. Almost everyone knows and uses the area very often, and this severe use added to the air pollution caused by traffic and industry is impacting this green area.

The actual forest landscape itself has been going through a series of uses, characters and development. Today the dominant beech trees are probably going to take over in the future with the consecutive eradication of oaks. It is possible to experience in the forest today more and more oak trees disappearing. The reason for this is not well known since there are not deep studies into this field. In some places it is possible to see that beech trees are taking over because they are dominant and this diminishes light and nutrient conditions for other species. In some other places the standing water could be negative for all growing trees. Fungi diseases are as well in the list of the factors that are killing trees in Pålsjö.

The forest itself has become into its final phase of developing and unfortunately it seems that there is no future to it. The beech trees are taking over and the variation of the landscape, biodiversity and even recreation will be drastically reduced. Already in 1941 the landscape expert Mårten Sjöbeck stated that Pålsjö is going to die if nothing was done. In the mean time Victor Anjou, then Helsingborg's park department chief, trying to regenerate the forest opened some stands by means of thinning, action that was much criticised even by the press.

I plan to develop my project within the landscape planning using the character assessment and both communication and comparison as methods. In the last course of Communicative Planning, Design and Management of Urban Woodlands I learned and experienced how valuable is communication. I will gather information by interviewing and talking to local managers about their feelings, experience and suggestions in order to plan a future development for Pålsjö forest. The comparison will be made with reference forest within the same municipality and will give an idea of the different managements. The landscape character assessment will show the actual status of the forest and its uses.

The managers of Pålsjö forests are Helsingborg's building bureau, responsible for the creation of management plans, the park department which is the total administrator for the area and the local contractor, ENTEK, responsible for the practical work. The contact language during the whole field work study is Swedish, translated to English for the elaboration of this document.

The reference forests are represented by Småryd forest, part of it declared Nature Reserve in 2005 and administrated by the municipality of Helsingborg, and Rosendal's oak grove owned by the family Bennet since the middle of the 18th century. According to maps from the Swedish Geological Research, Pålsjö, Småryd and Rosendal have more or less the same soil type, which is mainly moraine with some till.

The main aim of this project work is to find out the actual status of the Pålsjö forest by interviewing its key managers in order to develop a more dynamic, diversified and safer landscape that will meet a future and satisfy the needs of the developing community.

My objectives with the present work are:

• Get a comprehensive knowledge of the actual forest landscape and its management.

• Get to know the local managers and their actions in order to understand the development of Pålsjö.

• Understand the development of the actual landscape through time.

• Be able to compare Pålsjö with other landscape references within the same municipality.

• Gather managers and connoisseurs in order to discuss future management strategies.

• The final objective is to plan a future forest management for Pålsjö.

After a balance of the project work, I have decided to leave the last two objectives for a future project where the time and organizational conditions will permit to fulfil them. Economy has not been considered in this project.

The landscape character assessment produced a complete map of the forest stands and their uses. After the interviews, SWOT analyses were conceived in order to understand the strengths, weaknesses, opportunities and threats of the different forest. These analyses showed the status of the forests and at the same time permitted their comparison.

The conclusions obtained are:

• Pålsjö is in its final stage, and if we do nothing, it will die itself as Mårten Sjöbeck has stated already in 1941. Consequently, actions are to be taken in order to find a management plan to strength the forest stands.

• The dominant tree species in Pålsjö is beech followed by oak, hornbeam and alder. However, the population of oaks is being reduced in several places, partly because of the competition for light and nutrients. This situation could be improved by creating a more balanced atmosphere through forest management. Future monocultures will only be vulnerable to selective diseases like the Dutch elm disease, and today the ash disease.

• The managers have a lot to share through their experiences, thoughts and interests. This invaluable knowledge and experience needs to be canalized and discussed in order to create more specific strategies for Pålsjö forest. Not all the managers agree in a certain management however all would like to have improvements. The present document work should be presented to them in order to discuss and visualize possible alternatives.

• Pålsjö is a recreational area. This situation demands a special management for both the security and liability of the visitors and the forest itself in the short and the long term time perspective. According to the Statistic Central Bureau the green areas close and around 5 Km of the towns of Helsingborg and Malmö are very scarce. This emphasizes even more the need of a genuine and well documented development plan.

• Rosendal's oak grove and Småryd forest has more stable and dynamic forest stands in comparison to Pålsjö. This shows that oriented managements can create stable and dynamic forests. Consequently it should be necessary to find out oriented management alternatives for Pålsjö in the near future.

• New beech, oak, and hornbeam trees with wide trunks and crowns can be seen after the thinning activities from the early 1940's in Pålsjö, points out Professor Roland Gustavsson. These specimens should be highlighted when discussing future thinning in order to create contrast in the forest.

• Aesthetics has never been mentioned or taken into account as a priority by the interviewed managers, however it has been present in the back of their heads when describing and taking as a reference the landscape of the province of Scania. It should be stressed in the future the relationship and dynamics of aesthetics in Pålsjö.

Enligt Statistiska Centralbyrån, SCB, har kommunen Helsingborg 122.000 invånare och andelen
grönyta inom 5 kilometer kring tätorten är liten. På Rekognosceringskartor från 1820 täcktes en
stor del av norra delen i Helsingborg av åkermark. I dag är samtliga dessa områden bebyggda
och Pålsjö ligger i norra delen av tätorten. Pålsjö skog är en av de mest utnyttjade och påverkade
grönytorna i Helsingborg. Nästan alla känner till och använder området flitigt, och detta hårda
utnyttjande kombinerat med luftföroreningar orsakade av trafik och industri påverkar
grönområdet.
Det nuvarande skogslandskapet har genomgått olika typer av förändringar och utveckling. Det i
dag dominerande bokträdet kommer förmodligen att ta över i framtiden med påföljande utrotning
av eken. I nuläget upplever man allt mer en minskning av antalet ekar. Anledningen till detta är
inte väl känd eftersom det inte finns djupa studier i ämnet. På vissa platser kan man se att bokar
tar över eftersom de är dominanta och minskar tillgången på både ljus och näring för andra
trädslag. På andra platser kan stillastående vattensamlingar vara negativt för alla träd.
Svampsjukdomar är också orsak till att träd dör i Pålsjö.
Skogen själv har nått sin sista fas i utvecklingen och olyckligtvis tycks det inte finnas någon
framtid för den. Bokarna håller på att ta över och variationen i landskapet, den biologiska
mångfalden och även rekreation kommer att minska drastiskt. Redan 1941 påpekade
landskapsexperten Mårten Sjöbeck att Pålsjö skulle komma att dö om inget gjordes. Samtidigt
försökte Victor Anjou, Helsingborgs dåvarande stadsträdgårdsmästare, att föryngra skogen
genom att gallra ut, något som starkt kritiserades till och med i pressen.
Jag tänker utveckla mitt projekt inom landskapsplanering genom att använda en
karaktäriseringskarta och både kommunikation och jämförelse som metoder. I den sista kursen
Communicative Planning, Design and Management of Urban Woodlands fick jag lära mig och
uppleva hur viktig kommunikationen är. Jag ska samla information genom att intervjua och prata
med lokala ledare om deras känslor, erfarenheter och förslag för att kunna planera utvecklingen
för Pålsjö skog i framtiden. Jämförelsen kommer att göras med andra skogar inom kommunen
som referenser och detta ska ge en idé om olika slags skötsel. Landskapets karaktäriseringskarta
kommer att visa skogens aktuella tillstånd och användning.
Ledare för Pålsjö skog är Helsingborgs stadsbyggnadskontor, ansvarigt för skötselplaner,
parkkontoret, som är övergripande förvaltare av området, och ENTEK som är den lokala
entreprenören och ansvarig för det praktiska arbetet. Svenska har varit det språk som
kommunikationen förts på, som sedan översatts till engelska för att skriva ut detta dokument.
Skogarna som använts som referenser representeras av Smårydsskogen, av vilken delar utsågs till
naturreservat 2005 och förvaltas av Helsingborgs kommun, och eklunden på Rosendal som ägs
av familjen Bennet sedan mitten av 1700-talet. Enligt kartor från SGU har Pålsjö, Småryd och
Rosendal mer eller mindre samma jordart, huvudsakligen moränlera.
Det huvudsakliga målet för detta projekt är att redovisa Pålsjö skogs aktuella tillstånd genom att
intervjua nyckelpersoner för att utveckla ett mer dynamiskt, mångsidigt och säkert landskap som
kan möta framtiden och tillfredsställa kraven på kommunens utveckling.
Mina mål med detta arbete är:
• Få en omfattande kunskap om det nuvarande skogslandskapet och dess skötsel.
• Lära känna de lokala ledarna och deras aktiviteter för att förstå utvecklingen av Pålsjö
skog.
• Förstå utvecklingen av det aktuella landskapet genom tid.
• Kunna jämföra Pålsjö med andra landskap inom samma kommun som referenser.
• Samla ledare och experter för att diskutera framtida strategier för skötsel.
• Det sista målet är att planera en framtida skötsel för Pålsjö.
Efter att ha utvärderat projektarbetet har jag bestämt mig för att lämna de två sistnämnda målen
för ett framtida projekt där tiden och de organisatoriska förutsättningarna tillåter mig att
uppfylla dem. Ingen hänsyn har tagits till ekonomi i detta projekt.
Landskapets karaktärisering utgjorde en fullständig karta över skogens tillstånd och användning.
Efter intervjuerna utfördes SWOT-analyser för att förstå de tre skogarnas styrka, svagheter,
möjligheter och hot. Dessa analyser visade skogarnas status och möjliggjorde samtidigt en
jämförelse.
De uppnådda slutsatserna är:
• Pålsjö skog är i sin slutliga fas och om vi inget gör kommer skogen att självdö som
Mårten Sjöbeck förutspådde redan 1941. Följaktligen måste åtgärder vidtas för att uppnå
en skötselplan som stärker skogens olika bestånd.
• De dominerande trädslagen i Pålsjö är bok, följt av ek, avenbok och al. Emellertid
minskar beståndet av ek på åtskilliga platser, delvis beroende på kampen för ljus och
näring. Denna situation kan förbättras genom att skapa en mer balanserad atmosfär
genom skogsvård. Framtida monokulturer kommer bara att bli sårbara för selektiva
sjukdomar så som almsjuka och dagens askskottsjuka.
• Ledarna har mycket att delge varandra genom sina erfarenheter, tankar och intressen.
Denna ovärderliga kunskap och erfarenhet behöver kanaliseras och diskuteras för att
skapa tydligare strategier för Pålsjö skog. Inte alla ledare är överens om hur skötseln ska
bedrivas, men alla vill ha förbättringar. Detta dokument ska presenteras för dem för att
diskutera och tydliggöra möjliga alternativ.
• Pålsjö är ett rekreationsområde. Detta kräver en speciell styrning av både säkerhet och
ansvar för besökarna och skogen själv på kort och lång sikt. Enligt SCB är andelen
grönytor inom 5 kilometer kring tätorten i både Helsingborg och Malmö liten. Detta
understryker ännu mer behovet av en genuin och väldokumenterad utvecklingsplan.
• Rosendals eklund och Smårydsskogen har mer stabila och dynamiska skogsbestånd än
Pålsjö. Detta visar att målinriktad skötsel kan skapa stabila och dynamiska skogar.
Följaktligen är det nödvändigt att skapa målinriktade skötselalternativ för Pålsjö i den
närmaste framtiden.
• Nya bokar, ekar och avenbokar med grova stammar och kronor ses efter gallringarna från
tidigt 1940-tal i Pålsjö, påpekar professor Roland Gustavsson. Dessa träd bör
uppmärksammas när man diskuterar framtida gallring för att skapa variation i skogen.
• Estetik har inte nämnts eller lyfts fram som en prioritet av de intervjuade
nyckelpersonerna, men har ändå funnits i deras bakhuvuden när de beskrivit och refererat
till det skånska landskapet. Detta samspel mellan Pålsjös dynamik och estetik bör man ta
hänsyn till i framtiden.