Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Kvinnor uppger i högre grad än män att de känner sig otrygga i den offentliga miljön. För kommuner, så som Uppsala, som eftersträvar jämlikhet i stadsplaneringen är detta en viktig fråga att hantera. Detta eftersom otryggheten ofta begränsar kvinnors rörelser i det offentliga rummet. I den här uppsatsen undersöks problematiken kring kvinnors trygghet i det offentliga rummet med fokus på hur stadsbyggnadsförvaltningen i Uppsala kommun arbetar med detta. Även risken att utsättas för brott behandlas. Undersökningen visar på ett arbetsverktyg för social konsekvensanalys som kommunen använder och trygghetsvandringar. Olika problemområden tas upp så som tunnlar, naturmarker, buskage och bristande belysning. Även Uppsala kommuns arbete med förtätning som svar på det stora bostadsbehovet undersöks. Förtätningsarbetet medför bland annat att markparkeringar byggs bort och istället lokaliseras bilar till parkeringshus och garage som ibland kan upplevas som otrygga. Flera gånger vägs Uppsala kommuns trygghetsarbete mot andra värderingar och intressen. Dessa kan exempelvis vara nattaktiva djurs behov av mörker mot kvinnors rätt att kunna jogga på kvällen eller användningen av trafiksäkra tunnlar som samtidigt kan upplevas som obehagliga. Resultaten från studien jämförs sedan med Boverkets skrift Plats för trygghet samt forskning om kvinnors trygghet och utsatthet för brott.

Women claim to a higher extent than men that they feel unsafe in the public environment. For municipalities striving for equality in the urban planning, like Uppsala, this is an important issue to deal with. The feeling of being unsafe often limits women’s movement in the public space. This paper examines the predicament around women’s security in the urban environment and focuses on how the City planning administration in Uppsala works with the issue. The risk of being a subject of crime is also investigated. The paper mentions a current method for analysing social consequences used by the municipality and safety walks. Various problem areas are addressed such as tunnels, nature areas, shrubs and lack of lighting. The municipality of Uppsala’s work with densification, to solve the dire need for living spaces, is investigated. Among other things the densification leads to ground parking lots being replaced by buildings and reloca-ted to parking garages that can sometimes be perceived as unsafe. Different values and needs are often weighed against the municipality’s work for secure spaces. These may for example be nocturnal animals need for darkness set against women’s right to go jogging in the evening, or the use of traffic-friendly tunnels that can be perceived as unpleasant. The results from the study is then compared with Boverkets text Plats för trygghet and existing research on women’s security and vulnerability for crime.