Home About Browse Search
Svenska


Krouthén, Caroline, 2017. Asfaltåtervinning och masshantering : hur kan klimatpåverkan reduceras?. Second cycle, A2E. Uppsala: SLU, Dept. of Energy and Technology

[img]
Preview
PDF
1MB

Abstract

Examensarbetet har studerat asfaltproduktionen i ett av Skanskas asfaltverk och utifrån
det utfört livscykelanalys för asfalttillverkningen. Dessutom har examensarbetet genom
intervjuer även undersökt hur offentlig sektor jobbar med återvinning och återanvändning
av schaktmassor samt återvinning av asfalt. Uppskattning av framtida klimatpåverkan till
följd av asfaltproduktion och transport av schaktmassor utfördes.
Livscykelanalys för flera olika produktionsscenarier med och utan iblandning av
asfaltgranulat samt med olika bränslen för ballastproduktionen utfördes. Studien visade
att den mest klimatvänliga tillverkningen var genom produktion utan asfaltgranulat där
uppvärmningen i asfaltverket skedde med träpulver och resulterade i 17 kg CO2-ekv per
ton asfalt. Skulle produktionen istället ske på samma vis men med förbränning av gasol
för uppvärmning i asfaltverket skulle utsläppen enligt denna studie istället uppgå till 33,5
kg CO2-ekv per ton asfalt. Inblandning av granulat ökade utsläppen då jungfrulig
stenmassa värmdes upp med träpulver. Tvärtom minskade utsläppen med inblandning av
över 25 % granulat då den jungfrulig stenmassa värmdes upp med gasol. Produktion
bestående av 100 % inblandning av granulat resulterade i 25,6-25,8 kg CO2-ekv per ton
asfalt. Studien visade att genom byte till förnyelsebara bränslen eller el i
ballastproduktionen skulle upp till 8 % av växthusgasutsläppen reduceras.
Från intervjuerna framkom det att frågor kring asfaltåtervinning eller hantering av
schaktmassor inte tycks vara prioriterade i Stockholm eller Uppsala län. Hos de
intervjuade ansågs ansvaret ligga hos entreprenadföretagen. Genom att minska
transportsträckan för schaktmassor skulle växthusgasutsläppen minska. För att få en
klimatvänligare hantering krävs antagligen att frågor kring schaktmassor lyfts till högre
positioner inom den offentliga sektorn.
Uppskattningsvis kommer asfaltproduktionen för Stockholm och Uppsala län inom en
tioårsperiod att släppa ut 75 300 till 726 223 ton CO2-ekv. Mängden schaktmassor som
kommer behöva transporteras i länen inom en tioårsperiod att uppskattas släppa ut 103
500 till 276 100 ton CO2-ekv.

,

Skanska is working for climate neutrality and to increase the amount of recycled materials
in their production. This thesis examines the global warming potential from the asphalt
production in one of Skanska’s asphalt plants. Different production scenarios were
studied by lifecycle assessment to examine if increased recycled asphalt pavement
content would decrease the global warming potential. The thesis also examined how the
public sector work with questions regarding asphalt recycling. Since there is lack of plants
in central areas where excavated masses can be stored and handled, excavated masses
often are being transported for long distances which generates big amounts of emissions
of greenhouse gases. Because of that, questions regarding reuse of excavated masses were
also examined within the public sector. Additionally, the thesis also estimates the amount
of emissions of greenhouse gases related to the need of asphalt production and transport
of excavated masses in the county of Stockholm and Uppsala for the upcoming ten years.

The study showed that the most climate-friendly production was through production
without RAP (reclaimed asphalt pavement) where the heating in the asphalt plant was
done by incineration of wood powders which resulted in 17 kg CO2-eq per tonne of
asphalt. Emissions from production without RAP, where the heating in the asphalt plant
occurred with incineration of liquefied petroleum gas (LPG), amounted to 33.5 kg CO2-
eq per tonne of asphalt. Incorporation of RAP increased emissions when the virgin
aggregates were heated with wood powders. On the contrary, the emissions decreased
with the addition of more than 25 % RAP when the virgin aggregates were heated up with
LPG. Production consisting of 100 % RAP in the mix, without virgin aggregates, resulted
in 25.6-25.8 kg CO2-eq per tonne of asphalt. The study showed that by switching to
renewable fuels and electricity in the aggregate production up to 8 % of the climate impact
of asphalt can be reduced.

This thesis shows that neither questions regarding asphalt recycling nor excavated masses
are prioritized in the county of Stockholm or Uppsala. Instead public sector considered
that the responsibility for these issues belonged to the construction companies. By
reducing the transport distance of excavated masses, greenhouse gas emissions will
decrease. In order to get a more climate-friendly management, it is likely that issues
relating to excavated masses must be raised to higher positions within the public sector.

The asphalt production for the county of Stockholm and Uppsala estimated for a ten-year
period would lead to release of 75 300 to 726 223 tonnes of CO2-eq. The amount of
excavated masses estimated to be transported in the counties within a ten-year period
would release 103 500 to 276 100 tonnes of CO2-eq.

Main title:Asfaltåtervinning och masshantering
Subtitle:hur kan klimatpåverkan reduceras?
Authors:Krouthén, Caroline
Supervisor:Kjellén, Ulf and Ericsson, Niclas
Examiner:Nordberg, Åke
Series:Examensarbete / Institutionen för energi och teknik, SLU
Volume/Sequential designation:2017:02
Year of Publication:2017
Level and depth descriptor:Second cycle, A2E
Student's programme affiliation:TES2Y Energy Systems Engineering 300 HEC
Supervising department:(NL, NJ) > Dept. of Energy and Technology
Keywords:asfalt, återvinning, livscykelanalys, schaktmassor, bitumen, ballast
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-6511
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-6511
Subject. Use of subject categories until 2023-04-30.:Energy resources management
Technology
Language:Swedish
Deposited On:03 Jul 2017 09:29
Metadata Last Modified:03 Jul 2017 09:29

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics