Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Som student på landskapsarkitektprogrammet har jag många gånger under utbildningen ställts inför
utmaningen att gestalta hållbart. Hållbarhetsfrågan är idag aktuell, då större städer ställer större krav på
funktionalitet och hållbarhet. När städerna växer sker det ofta på grönområdens bekostnad, vilket
resulterar i att städerna blir allt mer hårdgjorda. Avrinningen ökar och problem uppstår.

På 1970-talet utvecklade den skotska landskapsarkitekt Ian McHarg en teori om att all
landskapsarkitektur bör ske med naturen som förebild. McHarg menade att om det följdes så skulle
människan erhålla många fördelar från naturen, till exempel skulle då ett mer hållbart kretslopp skapas i
våra städer. I detta arbete har jag använt mig av denna teori som grund för ett koncept som används i
det gestaltningsförslag som presenteras i detta arbete. Med konceptet undersökte jag hur en gestaltning
som är inspirerad av naturen kan utföras samt vilka fördelar som kan erhållas från en gestaltning som
skett med naturen som förebild. Syftet med arbetet är därmed att undersöka hur fem utvalda
växtsamhällen från Västerbotten kan reflekteras i ett gestaltningsförslag genom att använda konceptet att
inspireras av naturen.

Gestaltningen utfördes på en bostadsgård i Umeå stadsdelen Väst-Teg. Gestaltningen kan delas in i
två sammanhängande delar. Den första delen utgjordes av att undersöka och förhålla sig till
frågeställningen vad natur är, och hur den kan synas i gestaltningen. I detta fall undersöktes fem
växtsamhällen som återfinns i Västerbotten. Ett val som grundas i att bostadsgården ligger i
Västerbottens. Syftet med undersökningen var att skapa en tydlig bild av hur dessa växtsamhällen ser ut och varför det ser ut som det gör. Denna kunskap användes därefter för att renodla mitt koncept så att
jag kunde applicera det på min gestaltning och utföra gestaltningen. Resultatet är därmed en tolkning av
McHargs teori och växtsamhällena i Västerbotten. Den andra delen av gestaltningen innefattade att
skapa en väl funderande bostadsgård för de boende och lösa de gestaltningsproblem som fanns på
bostadsgården. Till dessa problem hörde att gården saknade viktiga rumsliga funktioner, sociala rum och
en sammanbindande karaktär. Att åtgärda dessa punkter med hjälp av konceptet var därför också
aktuella för gestaltningen.

Resultatet av gestaltningen är en bostadsgård som utöver dess koppling till Västerbottens natur också
har de sociala värden som en välfungerande bostadsgård bör ha. Att gestalta med naturen i
Västerbottens har gett mig värdefulla insikter om de fördelar som kan fås av naturen. I detta projekt
kunde dels en hållbar dagvattenhantering skapas som en följd av att gestalta med naturen, dels fick
gestaltningen också en koppling till det kringliggande landskapet samtidigt som inhemska arter stöds.
Som McHargs teori säger så finns det alltså många fördelar att hämta om en gestaltning sker med
naturen som förebild.

As a student of the landscape architecture program, I have faced the challenge to create sustainable design proposals during my education. The issue of sustainability is a contemporary one, our cities are
growing and so does the demand of the cities functionality and sustainability. When our cities grow they often do so at the expense of our green areas. This results in an increase of impervious surfaces, which
creates an increase in runoff and problems arise.

In the 1970s, the Scottish landscape architect Ian McHarg developed a theory that landscape architecture should be created with nature as an inspiration. If we do so, nature would give us many
benefits, like creating a more sustainable cycle in our cities. I have used this theory as the basis for a concept that is used in the design proposal that is presented in this paper. With this concept, I
investigated how a design proposal inspired by nature can be created. I also investigated the benefits that can be obtained from a proposal like this. As such, the purpose of this paper is to explore how five plant
communities from Västerbotten can be reflected in a design proposal by using this concept of getting inspiration from nature.

The design proposal was carried out at a residential yard in Umeå. The design proposal can be divided into two parts. The first part was to investigate and relate to the question of what nature is and
how it can be reflected in the design proposal. In this case, five plant communities from Västerbotten were investigated. A choice based on the fact that the residential yard is located in Västerbotten’s
county. The purpose of the study was to create a clear picture of how these plant communities look like and why. This knowledge was then used to develop my concept so that I could apply it to my design
proposal. The result is an interpretation of McHarg's theory and the nature in Västerbotten. The second part of the design proposal included creating a well-functioning residential yard for the residents and
solving the design problems on the site. The main problems were that the yard lacked important spatial features, social rooms and a connecting character.

The result of the design proposal is a residential yard that, in addition to its connection to the nature, also has the social values that a well-functioning residential yard should have. Working with the
nature of Västerbotten gave me valuable insights of the benefits that can be obtained from nature. In this project one of these benefits was the sustainable stormwater management. It was created as a
consequence of working with a design proposal inspired by nature. Other benefits were that the design had a connection to the surrounding landscape and also supported native species. Thus as McHarg says,
there are many benefits to retrieve if a design proposal is carried out with nature as an inspiration.