Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Riksdagen har beslutat att vi ska ta hand om våra miljöproblem nu, inte lämna över dessa till framtida generationer. Sveriges miljömål är riktmärken för detta miljöarbete. Ett av riksdagens 16 nationella miljömål är ett rikt växt- och djurliv. (Naturvårdsverket, 2016) Målet syftar till att bevara och nyttja den biologiska mångfalden på ett hållbart sätt, både för nuvarande och kommande generationer. Målet handlar även om att värna om arternas livsmiljöer och ekosystem för att dessa ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. (ibid.) Denna uppsats har sin utgångspunkt i detta miljömål och har som syfte att undersöka hur miljömålet praktiseras av konventionella lantbrukare i Uppsala kommun. Uppsatsen är indelad i tre delar: I den första delen undersöks huruvida det finns ett intresse hos lantbrukarna eller inte att vilja göra mer för den biologiska mångfalden på sina gårdar. I den andra delen beskrivs de åtgärder för biologisk mångfald som idag genomförs på respektive gård. I den tredje delen diskuteras relationen mellan lantbrukarna och kommunen. För att samla in mitt material genomförde jag en kvalitativ studie i form av intervjuer med fem konventionella lantbrukare verksamma i Uppsala kommun. Som teoretiskt verktyg har jag använt mig av begreppet motivation där jag fokuserat på motivationsteorin inre och yttre motivation (Ahl, 2004). Resultatet av studien visar att det finns ett miljöintresse hos samtliga lantbrukare som deltagit i studien och att det görs en del åtgärder på alla gårdar som gynnar den biologiska mångfalden. Dock är alla överens om att det går att göra mer. En rapport från jordbruksverket, som presenteras i uppsatsens andra del, visar att miljöåtgärderna behöver vara effektiva och användbara för lantbrukarna (Jordbruksverket, 2011). De intervjuer som genomförts visar även att lantbrukarna behöver kunna se nyttan med de åtgärder som främjar biologisk mångfald för att de ska kännas motiverande att genomföra. Studien visar även att lantbrukarna tycker att krav och regler som kommer från myndigheter och som inte fungerar i praktiken är ett stort problem. Slutsatser som dragits efter att ha analyserat det empiriska materialet är att en ökad kontakt mellan kommun och lantbrukare skulle kunna gynna arbetet med den biologiska mångfalden i Uppsala. Kommunen i Uppsala behöver därmed starta en dialog med lantbrukarna och få ökad förståelse för deras arbete. Det behövs mer praktisk kunskap kring biologisk mångfald, bland såväl lantbrukarna som kommunen och lantbrukarna måste kunna se nyttan av sitt arbete på gårdsnivå för att åtgärderna ska kunna kännas motiverande och genomförbara. I det arbetet har kommunen en viktig roll.

The Swedish Parliament has decided that we should take care of our environmental problems now, and not hand over these to future generations. Sweden's environmental objectives are benchmarks for environmental performance. One of the parliament's 16 national environmental objectives are a rich plant and animal life. (Naturvårdsverket, 2016) The purpose is to preserve and use the biodiversity in a sustainable way, both for present and future generations. The goal is also about the protection of the habitats and ecosystems of the species, in order to keep viable stocks with enough genetic variation. (ibid.) This thesis is based on this environmental goal, and the purpose is to examine how it is practiced by conventional farmers in Uppsala. The thesis is divided into three parts where the first part explores whether there is interest or not among farmers regarding doing more for biodiversity at their farms. In the second part of the essay the measures currently implemented on the farms to increase biodiversity are described. In the third part I discuss the relationship between the farmer and the Municipality. The focus in the thesis is on the farmers’ perspective, but I have also chosen to highlight the Municipality´s role in environmental work. To collect my material, I conducted a qualitative study in the form of interviews with five farmers practicing conventional agriculture in Uppsala. As a theoretical tool I have used the concept of motivation where I focused on motivation theory, internal and external motivation (Ahl, 2004.) The results of the study show that there is a great interest in the environment among all farmers who participated in the study and there is already measures at all farms today that benefit biodiversity. However, all agree that it is possible to do more. The research presented in the paper shows that environmental measures need to be effective and useful for farmers. My own empirical data also show that farmers need to see the benefits of measures to promote biodiversity in order to feel incentives to implement such measures. The study also shows that farmers feel that the requirements and regulations from the authorities, which the farmers argue do not work in practice, is a major problem. The conclusions drawn after analyzing the empirical evidence is that increased contact between the Municipality and the farmers could benefit biodiversity in Uppsala. The Municipality of Uppsala therefore need to start a dialogue with farmers and get a better understanding of their work. We need more practical knowledge about biodiversity and farmers must be able to see the benefits of their work at the farm level for the measures to be felt motivating and achievable. In this work, the Municipality has an important role.