Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Naturen är viktig för människors hälsa. Både barn och vuxna gynnas av att vistas i stimulerande utemiljöer och barn pekas ut som särskilt viktiga att ta hänsyn till när
stadsmiljöer utformas. Deras behov skiljer sig från vuxnas och förbises ofta när stadens större strukturer planeras. Stadsplaneringen har en viktig roll när det gäller att tillgodose goda livsmiljöer för stadens invånare. Barnkonventionen är ett styrdokument som Sverige har åtagit sig att följa och där tas barns rättigheter i planeringen och i utemiljön upp. Denna masteruppsats i landskapsplanering vid Sveriges Lantbruksuniversitet – SLU undersöker om en planeringsmetod kan lyfta barns bästa i
utemiljöer och göra dem synliga i planeringssammanhang. Planeringsmetoden som undersöks är Sociotopmetoden. Sociotopmetoden, så som den tillämpas i städerna
Stockholm och Göteborg, analyseras utifrån Barnkonventionen och litteratur om barns rättigheter och intressen i utemiljön. Till detta har tre planerare intervjuats angående
sina erfarenheter kring att arbeta med sociotopmetoden i de granskade städerna. Studien visar att sociotopkartorna i sig inte tydliggör barns miljöer då kartorna är en
samlad bild av alla brukares värderade utemiljöer. Det är dock möjligt att lyfta barns bästa med hjälp av sociotopmetoden. Bygger sociotopmetoden upp en informationsbas som tydligt grundar sig på barns bästa i utemiljöer kan detta resultera i att även kartorna visar detta. Flera ingående parametrar påverkar hur bra synliggörandet blir. För att sedan kunskapen om sociotopvärden och sociotopkartorna ska spridas bland
tjänstemän inom kommunerna krävs engagemang och styrning. Det behövs personer på kommunerna som kan förmedla sociotopkartornas budskap och fungera som ambassadörer eller kunskapsbärare för sociotopmetoden.

This is a master thesis at the landscape architecture program at SLU, the Swedish University of Agricultural Sciences. It examines how Swedish sociotop mapping
can highlight environment suitable for children in urban planning.

This thesis aims to investigate whether the planning method of Sociotop mapping can show children's needs in the outdoor environment and makes them visible for urban
planning. The goal for this essay is to contribute with knowledge about how children’s best is handled in urban planning. Questions asked are:

• How can a sociotop mapping contribute with knowledge about children’s outdoor environment for urban planning?

• How can the use of the sociotop method help ensure that the children’s rights under the Convention on the Rights of the Child, the CRC, are met?

• What conclusions can be made from the process of introducing the sociotop method in Gothenburg and Stockholm?
In order to answer these questions the use of the sociotop method in two cities, Gothenburg and Stockholm, were examined. Three planners were interviewed, who have experience of working with the sociotop method in the surveyed cities. The sociotop method was then analyzed counter the information that were gathered from
literature studies. Knowledge like children's needs in outdoor environment, the CRC and planning traditions and practices.