Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Barn i förskoleåldern vistas en mycket stor del av sin vakna tid i förskolan och i dess utemiljö. Detta borde synas i en omsorgsfull planering av förskolegården. Pedagoger borde få större möjligheter till att väcka barns förundran över naturen på gården och inte vara beroende av tidskrävande och kostsamma utflykter. Förskolebarnens utemiljöer skulle kunna erbjuda dem fler sinnesintryck i form av rumsligheter, material och växter. En medveten och kunskapsbaserad planering, med barns behov i första rum, skulle leda till mer stimulerande, lärorika och välanvända förskolegårdar. En sådan planering skulle även bidra till att förbättra barns psykosociala och fysiska hälsa, såväl långsiktigt som kortsiktigt. Jag anser att alla som gestaltar barns utemiljöer ska se det som en skyldighet att ta reda på vad i utemiljön som lockar barn till rörelse, utveckling och lek.

Syftet med detta arbete är att genom litteraturstudier och studiebesök sammanfatta vad barn har för behov av utemiljön, och sedan översätta det till en lättförstålig handbok som konkret visar vad en förskolegård bör vara. Handboken syftar till att ge kommuner inspirerande förslag och råd om hur deras förskolegårdar skulle kunna utformas. Den syftar även till att kunna brukas direkt av barn och pedagoger vid en förändring av deras befintliga förskolegård.

Handboken presenterar fem grundkaraktärer som en förskolegård bör vara uppbyggd utav och som planerare kan utgå ifrån vid projektering av förskolegårdar, eller
förskoleträdgårdar som jag föredrar att kalla det. Den redovisar även vilka aktiviteter som bör ges möjlighet till i trädgården och presenterar konkreta förslag på inslag i utemiljön som uppmuntrar till dessa aktiviteter. Vissa av inslagen syftar till att barn och pedagoger ska samarbeta med skötselpersonal och planerare för att delta i skapandet av sin egen utemiljö. Som huvudbilaga till handboken presenteras ett formulär som kan användas vid utvärdering av befintliga förskolegårdar ur barnlek- och hälsoperspektiv.

The children of today spend a very large proportion of the first few years of their lives within kindergarten and its surroundings. I therefore believe that teachers in
kindergartens should have better opportunities to awaken children’s amazement of nature within the playground itself. They should not have to make expensive excursions to give children experiences of nature. Furthermore, the playgrounds should offer children more sensory impressions of spatiality, materials and plants. Knowledge-based planning, with children’s needs in mind, would probably lead to more stimulating and well-used outdoor environments for children. This architecture would also contribute widely to children’s mental and physical health, in both the short and the long term.

The objective of this dissertation is to give municipalities a handbook on how their kindergarten-playgrounds could be designed. The handbook is also meant to offer inspiration, support and advice for kindergarten staff, head-teachers, management and landscape architects. The method used throughout this dissertation consists of analysis of research and articles concerned with outdoor environments for children. The findings are also based on a few study tours to inspiring playgrounds and schoolyards that differ from the stereotypical playground by offering children a more sensory experience.

The dissertation shows five basic areas that a kindergarten playground should consist of, as well as giving advice on what activities should be offered within these areas. The handbook also gives substantial suggestions of stimulating qualities within the playground. Some of these qualities will hopefully inspire children, teachers, head-teachers, management and landscape architects to co-operate and be active in creating their own outdoor environment.The research concludes with an inventory and analysis-method that can be used to judge the quality of an existing
kindergarten-playground.