Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

En aktuell utmaning för dagens landskapsarkitekter är arbetet med att skapa attraktiva städer. En socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar stad kan anses vara attraktiv. Stadens gator, parker och torg ska vara gemensamma och tillgängliga för alla. En förutsättning för tillgängligheten är att stadens trafiksystem är väl fungerande. Bilen etablerades snabbt i det svenska samhället och förändrade både vår fysiska omgivning och vårt sätt att leva. Motorfordonstrafikens hastighet utgör idag ett problem exempelvis när olika trafikslag ska samsas om utrymmet. Eftersom höga hastigheter resulterar i både fler och allvarligare olyckor vill man idag underlätta för trafikanterna genom att bland annat skapa självförklarande och förlåtande trafikmiljöer. Den självförklarande gatan ska genom sin utformning bidra till en attraktiv stadsmiljö och samtidigt förmedla till biltrafikanterna vilken hastighet de ska välja. En fungerande självförklarande gata måste överensstämma med väganvändarens förväntningar på den och en bra utformad självförklarande miljö behöver inga trafikskyltar för att förklara dess regler. Syftet med arbetet är att studera sambandet mellan gatans utformning och trafikanternas hastighet. Arbetet ger en inblick i aktuell trafikforskning och nutida trender i trafikplanering. Gaturummets funktion som stadsbyggnadselement och dess utrustning förklaras och olika stadsbyggnadskvaliteter presenteras i arbetet. Lämpliga hastighetsgränser i en attraktiv stad kopplas till stadens olika stadsbyggnadskvaliteter och tillämplig fysisk styrning av hastigheten exemplifieras. Trafiklugnande åtgärder används ofta på självförklarande gator för att förmå trafikanterna att hålla rätt hastighet. Självförklarande miljöer som exempelvis shared space presenteras och utvärderas. Ett par referensplatser, som representerar olika typer av självförklarande miljöer, har valts ut och studerats mer ingående. Dessa är Skvallertorget i Norrköping, Dragarbrunnsgatan i Uppsala och Lorensbergsgatan i Malmö. Resultatet av studien visar att ingen av dessa platser är en renodlad självförklarande gata, men de innehåller alla olika typer av viktiga element som ingår i konceptet självförklarande gata.

One of the challenges for today's landscape architects is how to create attractive cities. It is commonly considered that an attractive city should be socially, economically and ecologically sustainable. The streets, parks and open spaces will be common and accessible to all. The establishment of the car was rapid in Sweden, changing both the physical environment and our way of life. A prerequisite for accessibility is a functional traffic system. A factor which undermines this is high speed among motor vehicles. This is especially problematic when a variety of street-users share the same space. The self-explaining street shall, through its design, contribute to an attractive urban environment and at the same time convey to car users the speed they should choose. A functioning self-explaining street must conform to street-users expectations and should not require road signs to explain its rules. The purpose of this work is to study the relationship between street design and speed. The aim is to present an overview of current approaches to interaction between design, function and behavior in the street environment. The study presents an insight into current research and contemporary trends in traffic planning. The literature study helps to define the concept of self-explaining streets and explains how a clever design of streets can look like and what speed limits we should aim at in an attractive city. The function of streetscape as a city building element is explained, and various urban qualities are presented in this study. Appropriate speed limits in an attractive city are linked to the city's various urban qualities and the physical control of a speed is exemplified. Traffic calming measures is often used on self-explaining streets to persuade street users to keep to suitable speed. In this thesis self-explaining environments such as shared space is presented and evaluated. A few reference sites, representing different types of self-explaining environments, have been selected and studied in more detail, these sites are Skvallertorget in Norrköping, Dragarbrunnsgatan in Uppsala and Lorens-bergsgatan in Malmö. The conclusion of this study is that none of the sites are unmitigated self-explained streets, but they all consist of a variety of important elements which are included in the concept of self-explaining street.