Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Perennplanteringar är uppskattade inslag i stadsbilden, ofta består de av statiska planteringar i klassiska rabatter, något som vanligtvis kräver mycket skötsel för att bibehållas. I en tid då många kommuner brottas med minskade anslag till skötsel finns skäl till att söka andra vägar till blomsterprakt både i hänsyn av kostnadseffektivitet men även av miljömässiga skäl. I arbetet undersöks möjligheten till en mer flexibel användning av lökar och perenner, där dessa tillåts att sprida sig fritt enligt naturens förutsättningar, så kallad förvildning.
Arbetet är uppdelat i två delar, en litteraturstudie samt en uppföljning av ett realiserat förvildningsprojekt. I litteraturstudien ges en introduktion till förvildning som begrepp samt en allmän översikt av förvildning utifrån aspekterna konkurrens, spridningsstrategier, möjligheter och risker, lämpliga platser samt arter.
I uppsatsens andra del presenteras en uppföljning och utvärdering av projektet Sperlings hage: Pilotprojekt för perenner i naturlik miljö från 1993. Planteringarna anlades då som ett projekt i samverkan mellan universitetslektor Eva Gustavsson på SLU, landskapsingenjör Bo Holmberg på företaget Mark och Park samt Malmö kommun. Utgångspunkten för projektet var kvartersparken Sperings hage i stadsdelen Kirseberg i norra Malmö. I början av 90-talet var parken sliten och nedgången och användes till största delen endast som hundrastplats. Målet med pilotförsöket var att finna en metod att kostnadseffektivt införliva blomsterprakt i stadens parker genom att använda livskraftiga perenner som till stor del får klara sig självt.
Mellan åren 1993 och 1995 planterades 18 arter av perenner och lökar i parken. Genom att räkna antalet arter och jämföra arternas placering med planteringsplanen har slutsatser kunnat tas angående spridningsmönster, konkurrenskraftighet samt vilka arter som har minskat respektive ökat i antal. Resultatet utvärderades gentemot frågeställningarna: Vilka arter har ökat respektive minskat i antal? Vilka faktorer har påverkat perennernas och geofyternas utbredning? Slutligen förs en diskussion huruvida förvildning är en lämplig metod för växtanvändning i offentlig miljö.
Vid uppföljningen och inventeringen under våren 2013 så fanns tydliga spår kvar av projektet varav närmare 3/4 av de planterade arterna fanns representerade i anläggningen. Av de ursprungliga 18 arterna hade 7 arter ökat i antal, varav 4 arter hade spridit sig till ett oräkneligt antal. Bland begränsande faktorer för spridningen kan nämnas uppslag av ogräs, bristande etableringsskötsel, kompakt mark och ojämn konkurrens arterna emellan.

Perennial Plantings are appreciated features of the cityscape, often they consist of static plantings in classic flowerbeds, which usually requires a lot of care to be maintained. At a time when many municipalities are struggling with reduced funding for maintenance there are reasons to seek other ways to create floral displays in consideration of cost, but also on environmental grounds. The thesis explores the possibility of a more flexible use of bulbs and perennials in a situation where these are allowed to spread freely, and are used in conditions similar to those in nature, so-called naturalizing.
The thesis is divided into two parts, a literature study and a follow-up of a realized naturalization project. In the literature study, an introduction is given to naturalizing as a concept and a general overview of naturalizing when it comes to competition, self propagating strategies, opportunities and risks, appropriate sites and species.
The second part of the thesis presents a follow-up and evaluation of the project Sperlings Hage: A pilot project for perennials in a naturalistic context from 1993. The planting was then established in a project of cooperation between senior lecturer Eva Gustavsson at SLU, landscape engineer Bo Holmberg at the private company “Mark och Park” and The Parks Department at the local community of Malmö. The project was taken place in Sperlings hage which is a neighborhood park in the district Kirseberg in northern Malmö. In the early 90s, the park was worn down and was used for the most part only by dog owners. The goal of the project was to find a method to cost-effectively incorporate floral displays in the parks of the city by using vigorous perennials that would manage with minimum maintenance.
Between the 1993-1995 a number of 18 perennials and bulbs where planted in the park. By counting the number of species and compare the species' placement with the planting plan from 1993, conclusions could be taken regarding the distribution patterns, competitiveness, and if the species have declined or increased in number. The results were evaluated against the following questions: Which species have increased or declined in number? What factors have influenced the sprawl of the perennials and the bulbs? Finally there is a discussion whether naturalizing is an appropriate method of plant use in public spaces.
At the follow-up and the inventory in the spring of 2013, there were clear traces remaining of the project, of which nearly 3/4 of the planted species were left in the park. Of the species remaining in the park, 7 species had increased in number, of which 4 species had spread to a countless number. Limiting factors include the spread of weeds, inadequate care during establishment, compact soil and uneven competition between species.