Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Urbanization and urban planning have increasingly taken the fokus from the countryside to urban centers and have left rural areas in the shadows of the debate. This has ultimately led to polarizing between cities and rural areas. The goal of this thesis is to investigate how power relations between urban and rural is deeply embedded in the discourse of comprehensive planning by focusing on how rural environments are portrayed throughout this plan. Thus, the purpose of this paper is to expose the discourses that contribute to representation of the countryside in comprehensive planning and to display both the reasons for, and consequences of, this portrayal. The theoretical and methodological framework for this thesis are based on discourse analysis theories that are capable of explaining the embedded relation between power and language. This is then used in combination with a relational reading of space as something that both reconstructs and reshapes over time through language and representations based on current discourses, politics and norms. The material for this research is a case study based on a comprehensive plan from the municipality of Svedala. A qualitative analysis has been chosen for the methodology which fits suitably with the discourse analysis perspective by allowing for a deeper analysis of the material, which is examined with an open approach. The material is then deconstructed and applied in a new context based on that which is most vital for the countrysides portrayal. The results confirm that representation of the countryside is based on a romantic ideal of rural environments rather than that of the actual lived landscape. Furthermore, the analysis reveals that comprehensive planning is heavily focused on increasing the branding of urban areas rather than focusing on the rural areas and those who live there. Public health and living conditions are two specific examples of where the requirements are based strictly upon the perspectives of those living in urban environments. Politically speaking, decisions are generally based on guidelines that favor large populations, thus making demands from the countryside is nearly invisible from the political process. These setbacks from a rural perspective show a lack of commitment to ecological and social stability. Moreover, it displays that comprehensive planning deserves more community discourse than it currently receives so that all voices are heard more equally. As a result of the analysis, this paper suggests alternative methods in portraying the country side in comprehensive planning, based on ambitions of portraying urban and rural environments in a more uniform matter. An argument is then made that comprehensive plans should be expanded so that they contain a wider range of development issues so that rural areas can share a larger role. Public health issues are also examined from a rural perspective and suggestions are made for how they can achieve a more central focus in planning. Finally, this paper explores the complexity of comprehensive plans and suggests a more all-encompassing view on them, as something that not only reflects current politics and norms, but also has potential to alter the actual, lived landscape.

Mot bakgrund i den ökade urbaniseringen har stadsplaneringsdebatten kommit att präglas av ett fokus på staden. Detta har lett till en ökad polarisering mellan stad och land. I politiken och planeringen idag existerar ett urbant tolkningföreträde. Målet med uppsatsen är att undersöka hur maktrelationen mellan stad och land befästs i översiktsplanering genom att fokusera på hur landsbygden framställs. Syftet är att avtäcka de diskurser som omgärdar representation av landsbygden i översiktsplanering och att belysa både anledningen till, och möjliga konsekvenser denna framställning får. Uppsatsens teoretiska och metodogiska ramverk utgår från ett diskursteoretiskt förhållningssätt för att förklara maktens relation till språket. Detta kombineras med en relationell förståelse för rummet som något som ständigt rekonstrueras och omformas över tid genom språk, representation och utifrån rådande diskurser, politik och normer. Uppsatsen baseras på en studie av en Svedalas översiktsplan. Metoden har inneburit en kvalitativ innehållsanalys med ett diskursteoretiskt perspektiv där materialet läses utifrån ett antal analysfrågor och med ett öppet förhållningssätt. Materialet bryts sedan upp och sätts in i nya sammanhang utifrån de teman som framstått som mest centrala för landsbygdens framställning. Uppsatsens analys visar att det urbana tolkningsföreträdet reproduceras i översiktsplanen. Resultatet visar att landsbygdens framställning bygger på en idé om landsbygden som idyll, snarare än utifrån det levda landskapet. Analysen visar vidare att översiktsplanen är starkt inriktad på varumärkesbyggande och att den vänder sig till tilltänkta och befintliga invånare i tätorterna, snarare än till de som lever på landsbygden. Detta får konsekvensen att frågor som rör levnadsvillkor och folkhälsa framför allt diskuteras ur ett tätortsperspektiv. En annan slutsats är att politiska val neutraliseras i översiktsplanen och framstår som en objektiv sanning snarare än aktiva val, samt att konsekvenserna av detta tystas. Analysen visar att översiktsplanen framställning av landsbygden får negativ inverkan på arbetet mot en social och ekologisk hållbarhet, samt att översiktsplanen brister i att redogöra för konsekvenser av den planering som föreslås. Med bas i resultatet lyfter uppsatsen fram alternativa tillvägagångssätt för hur landsbygden kan hanteras i översiktsplanen utifrån en strävan att representera stad och land på lika villkor. Uppsatsen argumenterar för att översiktsplanens roll bör vidgas till att innefatta utvecklingsfrågor i vidare bemärkelse, där även områden som inte refereras till som utbyggnadsområden inkluderas. Uppsatsen föreslår även ett tydligare fokus på folkhälsoaspekter för områden utanför tätorter. Uppsatsen lyfter slutligen fram en förståelse av översiktsplanen som ett dokument som inte bara återspeglar rådande politik och normer, utan också spelar en viktig roll i formandet av det fysiska rummet.