Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Den traditionella och lokala folkmusiken har historiskt sett varit ett viktigt inslag på den
svenska landsbygden, framförallt när vi föreställer oss livet i en lantlig idyll som Dalarna.
Denna fallstudie diskuterar vilken betydelse folkmusiken i form av ett bestämt spelmanslag
har för en specifik bygd i Dalarna. Intervjuer och en observation har används för att
undersöka hur de boende i bygden uppfattar spelmanslaget och i vilka sammanhang laget har
störst betydelse. Informanternas svar och det som uppenbarat sig under observationen har
analyserats ur tre perspektiv med grunden i Ruth Liepins communitymodell. Modellen som i
uppsatsens applicerats på bygden är uppbyggd av hörnstenarna människor, mening, praktiker
samt rum och strukturer. Den tar i viss mån även hänsyn till externa individer, relationer och
nätverk. Uppsatsens diskussion har resulterat i en utvecklad communitymodell som till
strukturen liknar Liepins men som ytterligare betonar bygdens relationer till externa aktörer
och skeenden. Ur intervjuerna framkommer att spelmanslagets deltagande i bygdens
midsommarfirande samt två konserter med spelmanslaget i den lokala kyrkan betyder mest
för lokalbefolkningen. Samtidigt har spelmanslaget liten betydelse vid andra aktiviteter under
året. Diskussionen reflekterar framförallt över en föränderlig platsbenämning och
platsidentitet, en bygds rumsliga sträckning och gränser samt mening och symboler.
Bygdens platsbenämning och platsidentitet påverkas av dess externa relationer med
omvärlden. Relationerna utgörs av medlemmar ur spelmanslaget som inte bor i bygden men
som kommer dit för att spela, samt människor som besöker bygden för att delta i aktiviteter
som spelmanslaget ordnar eller är en del av. Bygdens platsbenämning är därför föränderlig
och påverkas precis som bygdens identitet av att dessa utomstående människor interagerar
med bygden. Den rumsliga sträckningen för bygden är svår att definiera vilket gör bygdens
rumsliga gränser vaga. De människor som bor på platsen upplever bygden och dess
karaktärsdrag som meningsfullt, vilket innebär att spelmanslaget får mening bland invånarna
då det är ett av bygdens tydligaste karaktärsdrag. Dessutom utgör spelmanslaget en symbol
för bygden framförallt under midsommarfirandet. Den utvecklade communitymodellen
inkluderar förutom Liepins hörnstenar även faktorerna ovan vilka omfattas av uppsatsens tre
analysperspektiv. Perspektiven, i form av föränderlig platsbenämning, förlängning av den
platsbaserade communityn samt symbolers betydelse, bidrar till den alternativa
communitymodellen vilket utgör ytterligare ett sätt att förstå verkligheten och fallstudien på.