Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Under vår utbildning har vi upplevt många problem kring att plantera träd i urban miljö. Träden får ofta inte det utrymme de kräver för en, till arten sett, normal utveckling. Även den fordrade skötseln är bristande, framför allt i etableringsskedet. I och med att städerna växer och att trädens växtbäddar ofta är minimala, bland annat på grund av vägarnas överbyggnader, VA- och andra ledningar, måste lösningar tas fram för att behålla städerna gröna och öka grönytekvoten. Vi ser att klätterväxter kan vara ett bra sätt att föra in mer grönska i våra urbana miljöer.

Syftet med det här arbetet har varit att ta reda på hur klätterväxter kan användas i den urbana miljön. Våra frågeställningar har varit:

Tar klätterväxterna upp föroreningar?
Hur påverkar klätterväxterna klimatet i den urbana miljön?
Påverkar klätterväxterna fasaderna?
Kan skötsel minska eventuella skador på fasaderna?
Vilka arter bör man använda när?
Finns det någon öppning för ökad användning av klätterväxter i den urbana miljön?

Arbetet bygger på att analysera de positiva respektive negativa aspekterna med att använda klätterväxter i städerna. Faktorn vi främst valde att belysa i arbetet är klätterväxternas påverkan på fasader, hur olika fasadmaterial påverkas och vad man kan göra för att minska eventuella skador. Vi har även försökt att ta reda på hur klätterväxterna påverkar temperatur, vind och buller i städerna samt i vilken grad de upptar föroreningar. Andra saker vi tar upp i korthet är hur de kan minska klotter, att de fyller ett estetiskt värde i den urbana miljön samt att de bidrar till den biologiska mångfalden.

Vi valde att bygga arbetet på litteraturstudier som förstärks med hjälp av ett antal intervjuer då litteraturen var begränsad. Resultatet av vårt arbete presenteras i form av tre gestaltningsförslag av befintliga platser i Malmö och Lomma. Gestaltningsförslagen är baserade på den kunskap vi tagit till oss genom litteraturstudier och intervjuer. Platserna är valda utifrån dess möjligheter att förbättras med hjälp av klätterväxter. Genom att använda sig av klätterväxter tror vi att stadsrummet kan förbättras utifrån många aspekter.

Arbetet inleds med en historisk tillbakablick kring uppkomsten och utvecklingen av användandet av fasadvegetation, med start i Medelhavsområdet för ca 2 000 år sedan och fram till användandet i Europa idag. Tillbakablicken följs av en kort beskrivning och indelning av olika typer av klätterväxter. Efter detta tar vi upp problem, som vi ser, i städerna idag och som klätterväxterna kan förhindra, eller i alla fall lindra.

Resultatet av litteraturstudierna visar att klätterväxter bidrar till ett bättre klimat i den urbana miljön, men det är något oklart hur effektiva de är. Den biologiska mångfalden ökar eftersom klätterväxterna bidrar med föda och möjligheten att bygga bo till fåglar och insekter. Enligt vad litteraturstudierna visar sänker klätterväxterna temperaturerna i bostäderna sommartid och reglerar temperaturen inomhus vintertid. Växligheten bidrar till att kraftiga vindar dämpas och tar till viss del upp stadens luftföroreningar. Även trafikbullret minskar, till viss del, genom användandet av vegetation. I vilken grad klätterväxter minskar klotter i stadsmiljö är ännu inte beprövat, men teoretiskt sett är detta en möjlighet. Främst bidrar dock klätterväxterna till en psykologiskt- och estetiskt tilltalande miljö, i ett annars hårt och grått stadsrum. Detta gynnar människorna då vi, i vår utbildning, fått höra att vi mår bra av grönska. Klätterväxterna påverkar inte hela fasader, men om fasaderna är skadade kan dessa skador förvärras om klätterväxter används. Skadorna på fasaderna förhindras av underhåll och skötsel av växterna. Slutsatsen är att klätterväxterna bidrar med mycket till städerna om de används och sköts på rätt sätt.