Home About Browse Search
Svenska


Bergdahl, Susanne, 2016. Takgårdar för barn : ett aktuellt stadsbyggnadsproblem?. First cycle, G2E. Alnarp: SLU, Department of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)

[img]
Preview
PDF
3MB

Abstract

Bakgrund och syfte: I dagsläget finns ingen gällande lagstiftning som garanterar barns rätt till utemiljö, det finns endast rekommendationer vilka är utfärdade av Boverket. Rekommendationerna specificerar dock inga minimimått för barns friyta. Studier visar att barn som är fysiskt aktiva mår bättre, både psykiskt och fysiskt. Barn rör sig även som mest den tid då de befinner sig i skolan. Trots detta finns det ett bristande intresse för att öronmärka mark till barns friytor på skolor. För att lösa ett stadsutbyggnadsproblem diskuteras och aktualiseras takgårdar som utemiljö för barn på förskolor och skolor. Syftet med denna studie är att belysa den aktuella debatten om takgårdar för barn. Vad säger debatten och stämmer den kritik som ofta riktas mot takgården som friyta? För att ta reda på om debatten speglar verkligheten genomfördes en litteraturstudie samt en intervjustudie. Båda studierna baserades på frågeställningen ”Är takgården en bra miljö för barn på förskolor och skolor?”.
Metod och material: Metoden för litteraturstudien liksom för intervjustudien är innehållsanalyser. Takgårdarna dokumenteras även i text och bild. Resultatet av innehållsanalyserna jämförs och en diskussion avslutar studien. Intervjupersonerna är sammanlagt fyra stycken varav samtliga arbetar som pedagoger. Två intervjuer utförs på en skola i Hammarby Sjöstad i Stockholm och två utförs på en förskola i centrala Malmö.
Litteraturstudien: Litteraturstudien visar att en bra utemiljö för barn innebär tillgång till stora ytor som barnen kan röra sig fritt på. Dessa ytor ska även helst innehålla mycket vegetation och en varierad topografi. Vegetationen är viktig i leken men är även ett bra skydd mot skadlig UVstrålning. Ytor där barn kan ges möjlighet att utmana sig själva, gärna i skymundan från vuxna, är något som uppskattas bland barn. Det är också dessa stunder som vi bär med oss och minns i vuxen ålder.
De debattartiklar och rapporter som berör takgårdar visar att takgårdarna i stor utsträckning har ett ogästvänligt mikroklimat. Takgårdarna är blåsiga, alternativt badar de i skarp sol vilket resulterar i att det kan bli varmt uppe på taket. Barn kan inte lämnas utan uppsikt från vuxna och de lekar som sker på taket liknar i större utsträckning inomhuslekar än lekar som sker utomhus på gårdar i markplan. Takgårdarna innehåller sparsam eller ingen vegetation. Att anlägga takgårdar för barn är inte något nytt, detta skedde redan för snart ett sekel sedan. Man insåg då att takgården inte var lämplig som friyta för barn.
Intervjustudien: Intervjustudien visar att takgårdarna saknar vegetation eller att den vegetation som det finns tillgång till är sparsam, vidare är takgårdarnas topografi huvudsakligen platt. De dagar som solen ligger på upplevs ytorna som mycket varma. Pedagogerna anser att takgårdarna är bra då de har bra överblick över barnen. Barnen tillåts inte att själva vistas på takgårdarna och de lekar som kan utföras på taken är begränsade.
Resultat: Resultatet indikerar att det finns flera likheter mellan de resultat som har framkommit ur intervjustudien och den pågående debatten om takgårdar för barn. På takgården minskar barnens rörelsefrihet och möjlighet till varierad lek, klimatet är ogästvänligt och om vegetation finns är den knapp. För att kunna ge barn utrymme behöver personalen dela upp barngrupperna, något som segregerar istället för att möjliggöra för nya möten mellan barnen.
Diskussion: Den pågående debatten om takgårdar för barn bör tas på allvar. Pedagogerna anser att takgården för barn är bra då de med lätthet kan hålla barnen under uppsikt. Är det emellertid den miljö vi önskar våra barn? Om vi förpassar barnen till taket får de förvisso utsikt över världen, de går dock miste om möjligheten att själva utforska och upptäcka den. Kampen om marken i städerna är påtaglig men är det verkligen barnens livskvalité som vi ska begränsa? Takgårdar kan fungera som ett komplement men kan inte ersätta utemiljö i markplan för barn.

,

Background and aims: In this modern day and age there is no current legislation that guarantees every child's right to a good outdoor environment. There are only recommendations, which are issued by Boverket (the Swedish National Board of Housing Building and Planning). These recommendations, however, do not specify a minimum size for any area dedicated to children. Studies indicate that children who are physically active feel better, both mentally and physically. Children also tend to be more active during the day when they are attending school. Despite this, there is a lack of interest in earmarking land for open spaces in children's schoolyards. To solve the building issues in urban areas, a debate has emerged which concerns rooftop schoolyards for children. This study intends to shed light on that current debate. What does the debate say, and is the criticism, which is often aimed against rooftop schoolyards as a play area, legitimate? To find out if the debate reflects reality, a literature study and an interview study have been carried out. Both studies are based on the question ”Is the rooftop schoolyard a good environment for children in kindergartens and schools?
Method and materials: The method chosen for the literature study as well as the interview study is content analysis. The rooftop schoolyards are also documented in both pictures and descriptions of the areas. The results of both the content analyses are compared, and a discussion concludes the study. Four interviews are conducted, and all participants work as educators. Two interviews take place at a school in Hammarby Sjöstad, Stockholm, and two are preformed at a preeschool in Malmö.
The literature study: The literature study indicates that a good outdoor environment for children have generous areas in which the children can play a variety of games. These surfaces should preferably also contain a lot of vegetation and offer a varied topography. The vegetation serves as an important fixed point in children’s play but it is also a good protection against harmful UV radiation. Areas in which children can be given the opportunity to challenge themselves – preferably without adult supervision – are areas which are appreciated amongst children. These are also moments that we, as adults, cherish as fond memories. The articles and reports concerning rooftop schoolyards indicate that the areas have an unpleasant microclimate. The rooftop schoolyards are either windy or become very warm during sunny days. Children can't be left alone without adult supervision on the rooftop schoolyards, and the activities that are preformed up on the roof have more in common with games that are played indoors than outdoors. The rooftop schoolyards have little or no vegetation. The idea of building rooftop schoolyards may seem like a new idea, but it is not. The rooftop schoolyard was turned down as a bad idea almost a century ago, when they realized that the area was not suitable as a play area for children.
The interview study: The interview study shows that there is a lack of difference in topography, and that there are underdeveloped or absent greenery on the rooftop schoolyards. The surface is perceived as very hot on days when the sun is shining. The educators have a good view on the children when they are on the roof. Therefore, the educators feel that the rooftop schoolyards are a good outdoor environment for the children. The children are not allowed to be on the rooftop schoolyards without adult supervision. Due to security reasons, the games which the children are allowed to play on the roof are also limited.
Results: The results indicate that there are several similarities between the results that have come out of the interview study and of the literature study of the ongoing debate on rooftop schoolyards for children. The rooftop schoolyards reduce the children’s mobility and variety of play; the microclimates are inhospitable, and there is little or no vegetation on the rooftop schoolyards. To give the children the space that they need to play the educators often divide the children into smaller groups. This act shows that the rooftop schoolyard segregates children, rather than makes it possible for them to establish new friendships.
Discussion: The ongoing debate about rooftop schoolyards as a playarea for children should be taken seriously. The educators believes that the rooftop schoolyards are good environments for the children because the restricted area makes it easy to keep them under supervision. However, is this really the environment that we want for our children? If we place the children on the rooftops they will certainly get a view of the world; they will however miss the opportunity to discover it by their own accords. The struggle for land plots in urban areas is palpable, but is it really the children’s quality of life that we must limit? Rooftop schoolyards can work as a complement, but should not be considered a substitute for a nature outdoor environment - on the ground.

Main title:Takgårdar för barn
Subtitle:ett aktuellt stadsbyggnadsproblem?
Authors:Bergdahl, Susanne
Supervisor:Nordström, Maria
Examiner:Gunnarsson, Allan
Series:UNSPECIFIED
Volume/Sequential designation:UNSPECIFIED
Year of Publication:2016
Level and depth descriptor:First cycle, G2E
Student's programme affiliation:LY001 Landscape Engineer Programme 180 HEC
Department:(LTJ, LTV) > Department of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)
Keywords:takgårdar, takgårdar för barn, lekplats, friyta, lekmiljö, stadsplanering, barns rörelsefrihet
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-6052
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-6052
Subjects:Agrarian structure
Plant structure
Language:Swedish
Deposited On:04 Nov 2016 12:17
Metadata Last Modified:04 Nov 2016 12:17

Repository Staff Only: item control page